Kvinnokraften i kanelkransar och kleneter

Årets julbak hemmavid klarades av på ett par timmar. En liten sats saffransskorpor och barnens pepparkakor. När jag står där och försöker skära ut treåringens superhjältesnigel från den butiksköpta pepparkaksdegen vandrar tankarna iväg till mina förmödrar.

I tusentals år har såväl vårt dagliga bröd som högtidens sötebröd varit kvinnans ansvar. Självhushållningens tid ligger inte så många generationer bort. Mat i förråden var en fråga om överlevnad och krävde hårt arbete, avancerade kunskaper och stor uppfinningsrikedom. Julens överflöd i mat och dryck planerades och förbereddes av gårdens kvinnor under hela året. Julölen skulle bryggas och hinna stå till sig, julostarna ystades ibland redan på sommaren eller hösten och julbaket tog ofta flera dagar.

Fem kvinnor som bakar bröd i Dalarna år 1929.

Brödbakning i Venjan, Dalarna år 1929. Foto: Gunnar Strand/Institutet för språk och folkminnen

Det stora julbaket

I dialekt- och folkminnesarkiven på Institutet för språk och folkminnen finns många berättelser om det stora julbaket. I en arkivuppteckning från Västergötland berättar Ida Svensson (född 1865) och Anna Lyrén (född 1878) om äldre tiders bakning och bröd i Larvs socken:

”Julbaket pågick vanligtvis i två dagar. Första dagen bakade man vanligt vardagsbröd, den andra dagen bakade man sektebrö och vörtabrö samt de speciella julbröden, alltså det finare bröd som hörde samman med julfirandet. Längre tillbaka måste man även tänka på de många fattiga, som gick omkring och tiggde bröd och sovel i dagarna före jul. /—/

Att baka var kvinnogöra. Den dagen, man bakade, var manfolken så gott som utestängda. Ej heller var någon reda med matlagningen sådana dagar, ty kvinnorna måste först och främst sköta baket, varom ej kunde man äventyra detta, och det betydde åtskilligt, då man bakade för flera veckor framåt. /—/

Var det ett stort bak, borde man helst vara tre om arbetet. En kvinna stod vid tråget och älta ämne, en stod vid bakbordet och bredde och den tredje i laget satte å.”

Kunskapsbank överEn bild på hemsidan matkult.se som är en kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige traditionell matkultur

Under det senaste året har vi i projektet Kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige umgåtts dagligen med Ida och Anna och hundratals andra kvinnor från olika delar av landet som i våra arkiv delar med sig av erfarenheter, tankar och råd runt mat och matlagning i äldre tider.

Numera finns dessa berättelser och recept samlade på webbplatsen Matkult.se och det känns väldigt roligt att sätta lite strålkastarljus på ett rikt kulturarv som i tysthet har förts vidare mellan generationer av kvinnor. Förutom tusentals arkivuppteckningar finns på webbplatsen fördjupande artiklar med information om till exempel maten som kulturarv, jordbruket, råvaror, beredning, produkter, folktro och dialektord. Det finns också tidslinjer, bildgallerier, frågesporter, lästips och en kokbok med över 800 äldre recept. Vi hoppas att materialet ska intressera och inte minst inspirera i dagens matlagning och livsmedelsproduktion.

En annan tid

Vi lever i en annan tid än våra mormorsmödrar och farmorsmödrar. Sverige är i dag ett rikt land där en majoritet slipper föra en daglig kamp för att sätta mat på bordet. Vi kan köpa färdigystad julost, färdigbryggd julöl och färdigbakade lussebullar och pepparkakor i närmaste fysiska eller digitala butik. I det sammanhanget kan en ställa frågan om inte våra självhushållande förmödrars kunskaper gått ur tiden? Inte alls. I dag har vi andra utmaningar, inte minst miljön. Där har vi mycket inspiration och lärdom att hämta från en kosthållning som anpassades efter säsongen, utgick från det som fanns och producerades lokalt och inte lät någon mat gå till spillo.

//Linn Kierkegaard, Institutet för folk och språkminnen

PS. Kanelkransarna och kleneterna då? Kanelkransarna bakades hos bonden Johan Andersson i uppländska Valö år 1900 och kleneterna kommer från Karin Westmans receptbok från 1874. Recepten på kanelkransar och kleneter finns fortfarande kvar.

PS igen. Just nu pågår julkalendern på institutets webbplats. Temat är julens mat och dryck och Matkult finns förstås med lite här och var. Följ kalendern och läs tidigare luckor.

Projektet som har gjort matkult.se möjligt har delfinansierats av landsbygdsprogrammet. Läs mer om resultat i landsbygdsprogrammet på Jordbruksverkets webbplats.

Annonser
Det här inlägget postades i Landsbygdsprogrammet 2014-2020. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s