Satsar Sverige på rätt våtmark på rätt plats?

I förgrunden av fotot syns våtmarkens kant. På andra sidan våtmarken syns träd och en blå himmel. I våtmarken syns växtlighet och flytande alger.
Hossmo våtmark i Kalmar län. Foto: Josefin Nilsson, Högskolan i Halmstad

I vårt land lägger vi relativt stora resurser på att anlägga och underhålla våtmarker. Syftet är bland annat att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald och begränsa påverkan från jordbruket genom att minska mängden kväve och fosfor (alltså näringsämnen) ut i omgivande vattendrag, sjöar och hav. Genom att bromsa in vattnet i landskapet kan näringsämnen sedimenteras eller tas upp av växter och mikroorganismer och på längre sikt minska problemet med övergödning i våra vatten och hav.  

Ett län som under många år har anlagt våtmarker är Kalmar län. I länet utgörs ungefär en femtedel av arealen av jordbruksmark och länet har en lång kust utefter Östersjön, ett hav som mår dåligt och har blivit en symbol för problemet övergödning med återkommande rapporteringar om algblomning och syrefattiga bottnar. Sedan 1995 har i genomsnitt 30 hektar våtmark anlagts per år i länet. Under perioden 2010–2019 finansierades 78 procent av våtmarksanläggandet från landsbygdsprogrammet. Som jämförelse finansierades i Sverige under samma period 75 procent (totalt 4 400 hektar våtmark) från landsbygdsprogrammet.

Hur fungerar då de våtmarker som anlagts hittills i Kalmar län? För att svara på frågan satte Länsstyrelsen i Kalmar län i gång en flerårig studie för att undersöka ett urval (6 stycken) av länets anlagda våtmarker. På så sätt kunde man undersöka våtmarkernas förmåga att minska mängden näringsämnen, som i sin tur belastar landskapets ytvatten och slutligen Östersjön.

För att bedöma våtmarkernas funktion och effekt är det vanligt att man genomför modelleringar. Modelleringarna tar hänsyn till aspekter som hydrologi, näringsbelastning och meteorologiska data. Men eftersom det saknas mätdata från sydöstra sidan av Sverige där Kalmar län ligger, finns ingen relevant modellering med områdets specifika väderförhållanden (Kalmar län har hälften av den nederbörd som faller över sydvästra Sverige). Därför valde Länsstyrelsen i Kalmar län att gå vidare med att göra flödesbaserade mätningar i ytvattnet, in och ut från de sex aktuella våtmarkerna. På så sätt kan en bedömning göras hur bra våtmarkerna kan rena ytvattnet och därigenom minska mängden näringsämnen till vattendrag, sjöar och hav. Datamängden som samlades in var mycket stor, och Högskolan i Halmstad tog sig an materialet genom att analysera och sammanställa delar av resultaten och skriva en utvärderingsrapport.

Resultatet visar att våtmarkerna i länet har en större förmåga att ta upp näringsämnen än vad som tidigare uppskattats. Några slutsatser är:

  • Våtmarkerna har hög avskiljning av fosfor och kväve trots att belastningen av näringsämnen är något lägre på de sex anlagda våtmarkerna än motsvarande på västsidan av Sverige.
  • Våtmarkerna fungerar bra för näringsavskiljning trots att ytvattnet som kommer in i våtmarken inte har särskilt lång uppehållstid (i genomsnitt ett dygn).
  • Både kväve- och fosforavskiljningen är hög, trots uttorkning av våtmarkerna sommartid och de regelbundet återkommande höga flödestopparna av ytvatten med högre halter av näringsämnen på hösten och vintern.

De anlagda våtmarkerna har alltså en god inbromsande effekt på vattnet. De fungerar bra som avskiljare för näringsämnen men också för att hålla kvar vattnet i landskapet, vilket i sin tur ökar den biologiska mångfalden.

Denna studie bidrar alltså med en viktig pusselbit till svaret till den stora frågan: Satsar vi på rätt våtmark på rätt plats?

Läs hela rapporten Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i Kalmar län

/Eva T Hammarström, projektledare för studien på Länsstyrelsen i Kalmar län och Katarina Carthew, utredare som arbetar med utvärderingar på Jordbruksverket

Referenser

Sveriges miljömål. Anlagda eller hydrologiskt restaurerade våtmarker. Tillgänglig: https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/myllrande-vatmarker/anlagda-eller-hydrologiskt-restaurerade-vatmarker/

Statistiska centralbyrån (2021). Marken i Sverige. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/marken-i-sverige/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s