EU-programmen bidrar olika mycket till klimatanpassning

Foto på ett vindkraftverk med ett rapsfält i förgrunden. I bakgrunden syns en blå himmel.
Foto: Marcus Carlsson

Ett förändrat klimat med ojämnt fördelad nederbörd, längre växtsäsong och fler extrema väderhändelser kommer att påverka svensk matproduktion. Effekterna kan vara både positiva och negativa. Till exempel kan en längre växtsäsong möjliggöra fler eller större skördar, men den ökar också risken för angrepp av skadegörare. Oavsett klimatförändringens effekter behöver matproduktionen anpassas så att den passar det nya klimatet.

En ny utvärdering som vi på WSP har genomfört visar att projekt som finansieras av EU-programmen redan idag bidrar till att klimatanpassa samhället i viss utsträckning. Det kan handla om att förhindra översvämning, värmestress eller smittspridning, eller om att utnyttja nya grödor som passar bättre i ett varmare klimat. Utvärderingen visar att projekt som bidrar till klimatanpassning är vanligare inom landsbygdsprogrammet (18 % av projekten) och havs- och fiskeriprogrammet (13 % av projekten) än inom lokalt ledd utveckling (2 % av projekten – notera att utvärderingen inte inkluderar projekt inom ramen för regional- och socialfonden). Av programmens totala resurser på 40 miljarder kronor har totalt ungefär 7 miljarder kronor använts för att främja klimatanpassning.

För att ytterligare anpassa matproduktionen till ett förändrat klimat behöver projekten som bidrar till klimatanpassning dels bli fler, dels bidra i större utsträckning. Utvärderingen visar att ett sätt att öka chansen för det är att EU-programmen har tydligare mål och prioriteringar för att styra mot klimatanpassning och att fokus riktas mot långsiktighet i större utsträckning. Idag finns nämligen en brist på fokusområden och prioriteringar som riktar sig mot klimatanpassning inom programmen. Därtill saknas explicita urvalskriterier för klimatanpassning som kan användas när man beslutar om stöd. Att informera om möjligheterna att få stöd för projekt som främjar klimatanpassning och ge exempel på sådana kan också uppmuntra klimatanpassningsprojekt.

Läs hela utvärderingsrapporten: Klimatanpassning i EU-programmen 2014–2020

/Jenny Wallström, WSP

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s