År 2017 beslutade regeringen att satsa 30 miljoner kronor för att höja kunskapen om skötsel av ängs- och betesmarker i områden där brist på betesdjur gör att marken riskerar att inte skötas. Satsningen genomfördes 2018–2020 i form av demonstrations- och informationsinsatser som Sveriges alla länsstyrelser genomförde. Det var en särskild satsning för ett rikt odlingslandskap inom landsbygdsprogrammets åtgärd 1.2 (demonstrationer och information). Syftet var att genom nätverk, samverkan och nya metoder öka kunskapen om olika skötselmetoder.
Under år 2021 skickade Jordbruksverket en enkät till de som på något sätt deltagit i projektet, det vill säga länsstyrelserna och några personer på Jordbruksverket. Syftet med enkäten var att undersöka om projektet upplevs ha bidragit till någon samhällsnytta och om länsstyrelserna har förslag på hur en eventuell kommande satsning på skötsel av ängs- och betesmarker skulle kunna se ut.
Sammanfattning av enkätsvaren
Satsningen pågick mellan åren 2018–2020, men det har funnits möjlighet att fortsätta projektet och satsningen för de länsstyrelser som velat. Av de som svarade på enkäten uppger majoriteten att projektet fortfarande pågår.
Enkäten visar att projekten har haft flera positiva resultat. En övervägande andel av de som svarade uppger att projektet har bidragit till att öka intresset för och kunskapen om ängs- och betesmarker hos målgruppen (personer som är verksamma inom jordbruks-, trädgårds-, skogsbruks- och rennäringsföretag samt inom företag och ideella föreningar med hästverksamhet med minst 10 hästar). Projekten har enligt de som svarade även bidragit till en ökad areal eller förbättrad skötsel på ängs- och betesmarker i länet. I samband med de aktiviteter som ordnats inom projektet har målgruppen dessutom visat intresse för andra stöd och ersättningar, främst restaurering av betesmarker och miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Men även rovdjursstängsel, våtmarker och stöd från andra myndigheter, till exempel LONA (lokala naturvårdssatsningar), har fått mer uppmärksamhet.
De flesta tycker att satsningen varit bra. Framförallt har det varit värdefullt med möjligheter och forum att dela med sig av kunskap, inspiration och idéer mellan länsstyrelser. Det finns dock vissa skillnader: en del menar att utrymme och flexibilitet varit tillräckligt stort, medan andra menar att det bör vara mindre styrning.
De allra flesta menar att satsningen har skapat nätverk som på ett eller annat sätt kommer att fortsätta nyttjas. Betesmarksförmedling, mer samverkan internt och med andra myndigheter lyfts som exempel.
De flesta är positiva till de arbetssätt som använts med bland annat en nationell samordnare hos länsstyrelsen och de samarbetsytor som använts för att bidra till kunskapsutbytet mellan länen. Någon som svarat är negativ och uppger skälet att det då inte finns någon långsiktig kunskap kvar hos Jordbruksverket.
En del vill också lyfta nackdelar med öronmärkta pengar, som leder till mer administration och mindre frihet att utforma samt att ett sådant här projekt ska fortleva till följd av de nätverk som skapats.
/Paulina
Läs mer
Ängs- och betesmarker hjälper till att bevara den biologiska mångfalden
Programmen och pengarna 