Över 100 miljoner beviljat till projekt som berör integration

Även om de tre program som Jordbruksverket är förvaltande myndighet för inte har specifika åtgärder för integration så finns det mål kring social utveckling i stort. Detta har möjliggjort för aktörer att söka stöd i till exempel landsbygdsprogrammet eller regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling för att jobba med integration lokalt.

Fram till slutet av maj 2018 hade 121 projekt beviljats som på ett sätt eller annat berör integration och de har beviljats ca 108 miljoner kronor i stöd. Majoriteten av dessa projekt, 90 stycken, genomförs inom åtgärder för lokalt ledd utveckling. De flesta projekt som har integration som huvudfokus på integration ingår i de 90. Intressant att notera är att trots att havs- och fiskeriprogrammet också har ett mål kring social utveckling har inga projekt som berör integration beviljats inom ramarna för programmet. Varken inom åtgärder för lokalt ledd utveckling eller andra åtgärder.

Kartorna nedan visar hur fördelningen av dessa projekt är över landet. De projekt som beviljats inom åtgärder för lokalt ledd utveckling visas i den högra kartan, oavsett program. De projekt som har beviljats inom andra åtgärder i landsbygdsprogrammet visas i kartan till vänster. Denna skillnad görs på grund av de organisatoriska skillnaderna mellan åtgärderna. Alla projekt inom lokalt ledd utveckling administreras och drivs i leaderområden, medan andra åtgärder administreras och drivs i län. De geografiska indelningarna blir alltså olika. Två av de 121 projekten drivs nationellt och visas därför inte i någon av kartorna.

Karta över beviljade projekt inom andra åtgärder i landsbygdsprogrammet Karta över beviljade projekt inom åtgärder för lokalt ledd utveckling

Båda kartorna visar att projekten inte drivs jämnt fördelat över landet. Bland länen är det främst i Västsverige, delar av Mälardalen och Norrland man hittar denna typ av projekt. Bland leaderområdena är det lite mer utspritt men även där är det många projekt som drivs i Västsverige och Mälardalen och i vissa delar av Norrland. Kartorna visar också att det finns vissa områden där det inte drivs projekt alls av denna typ. Till exempel i delar av Skåne, Småland och Östergötland.

Hela uppföljningen om integration kan du läsa på vår webbplats.

Du kan även lyssna på Landsbygdsnätverkets intressanta inspelningar. Det är flera som handlar om integration.

 

//Tina Wallin

Annonser
Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Gårdsbaserad livsmedelsförädling och gårdsbutiker är på uppgång

Fler och fler konsumenter frågar efter närodlade livsmedel. Det gör att flera mindre mejerier, slakterier och gårdsbutiker växer fram. Oftast är det ett befintligt lantbruksföretag som väljer att starta fler verksamheter på gården för att öka lönsamheten och sysselsättningen i företaget. Ett exempel kan vara att en lantbrukare som tidigare enbart har haft mjölkproduktion väljer att börja producera ost och glass som hen säljer i sin egen gårdsbutik. I landsbygdsprogrammet går det att söka stöd för att förädla jordbruksprodukter till livsmedel. Det går även att söka stöd för investeringar i gårdscafé, gårdsbutik eller en gårdsrestaurang. Hittills har nästan 99 miljoner kronor beviljats i stöd.

Bild på äppelmust uppstaplat i hyllor

Nya jobb bidrar till ökad jämställdhet på landsbygden

Från programmets start 2014 har det hittills skapats drygt 100 nya jobb inom gårdsbaserade verksamheter runt om i Sverige. Ett lyckat exempel är ett tunnbrödsbageri i Norrbotten som ensamt står för 13 nya jobb. Jobben är en förutsättning för en levande landsbygd och därför är denna typ av verksamhetsgrenar viktiga. Det har också ökat jämställdheten och idag är fler kvinnor verksamma på landsbygden än vid programmets start.

Investeringarna hjälper miljön på traven. Tre fjärdedelar av sökanden anger i sin ansökan att de kommer bidra till en effektivare energianvändning. Detta bidrar i sin tur till att Sverige kan uppfylla det nationella miljö-­ och klimatmålet, som är högt prioriterat. Exempel på sådana förbättringar är installation av ledbelysning, luftvärmepump och energieffektiva maskiner samt minskade transporter.

Läs uppföljningarna om stöd till förädling av jordbruksprodukter samt stöd till gårdsbaserade verksamheter inom livsmedel på vår webbplats.

//Ingrid Nilsson

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Det behövs mer fånggröda och vårbearbetning!

Arealen i miljöersättningen för minskat kväveläckage har minskat rejält sedan förra programperioden och vi har bara nått upp till 70 procent av målet. Kan det bero på att arealen använts till ekologiska fokusarealer i stället? Eller på att området där man kan få ersättningen har förändrats?

Det här får du veta mer om i vår uppföljning av miljöersättningen för minskat kväveläckage. Där presenteras grundläggande statistik om ersättningen, förändringar sedan föregående programperiod, och möjliga samband med ekologiska fokusarealer i förgröningsstödet.

Karta över ansökt areal för fånggröda, fånggröda+vårbearbetning, vårbearbetning samt nitratkänsligt område

Lantbrukare får ersättningen för att odla fånggröda eller avvakta med jordbearbetning till våren. Syftet med det är att minska kväveutlakning och fosforförluster från åkermark och att lagra in kol i marken. Målsättningen är att miljöersättningen för minskat kväveläckage ska uppgå till 138 000 hektar i Sverige.

(På kartan visas ansökta skiften större än de faktiskt är för att det ska synas bättre).

 

 

//Linnéa Asplund

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Sverige når inte målet för miljöersättningen för vallodling

Bild på åker med vallgrödaSverige kommer inte att uppnå målet att odla 285 000 hektar vall per år, som ska ingå i miljöersättning för vallodling. Arealen vallgröda som är med i ersättningen har varit relativt konstant 2015–2018 och det motsvarar mellan 65 och 73 procent av målet.

Under år 2018  valde en del lantbrukare att inte söka miljöersättning för vallodling på all vallgröda de odlar. De kan ha miljöersättning på en del eller ingen av arealen med vallgröda. I området där man kan söka ersättningen står över 84 000 hektar med vallgröda utanför stödet. Detta är mycket intressant! För i praktiken klarar vi troligen syftet med ersättningen och får miljönyttan utan det är anslutningen till ersättningen som inte fungerar i nuläget. Frågor vi måste ställa oss är varför lantbrukarna inte söker ersättning och hur kan vi göra ersättningen mer attraktiv.

Karta över var miljöersättning för vallgröda söksTankar kring varför lantbrukare står utanför ersättning

  • Det är svårt att klara villkoren.
  • Lantbrukarna tycker att det räcker att söka gårdsstöd för marken och sköta marken efter de villkoren.
  • Lantbrukarna känner inte till att det går att söka ersättning.

Varför är det viktigt att odla åkrar med vallgröda?

Jordbruket är en förutsättning för att kunna bevara många av våra växt- och djurarter i Sverige. Odling av vall minskar utsläppen från jordbruket och påverkar våra svenska miljömål positivt. Odling av vall är viktig för att samla upp läckage av kväve, fosfor och rester av växtskyddsmedel. Odling av vall i slättbygden är också ett bra avbrott i växtföljden, då det är mark som odlas intensivt. Odling av vallgrödor gör att kol lagras in i åkermarken och det påverkar även markens mullhalt.

// Jenny Sundell

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

”Traditionell småskalig matkultur” – ett uppdrag med många möjligheter!

Bild på ostar som läggs på vila

”Traditionell småskalig matkultur” är benämningen på ett spännande regeringsuppdrag som engagerar fyra svenska myndigheter och finansieras av landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket, i samverkan med Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget ska främja ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat och livsmedelsframställning. Här handlar det om att synliggöra, tillvarata och utveckla bland annat traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap.

En hel del har hänt sedan starten på uppdraget 2015. Drygt hälften av de 60 miljoner kronor som uppdraget består av har fördelats inom olika områden.

Inom kompetensutveckling har man utlyst pengar för kurs- och utbildningsverksamhet inom grönt kulturarv och svenska lantraser där 10 olika projekt pågår. Merparten av dessa presenterar sina slutredovisningar under senare delen av 2018.

Utlysningar har även publicerats kring informationsinsatser som bland annat har resulterat i en intressant kunskapsbank matkult.se, där man kan finna värdefull information om mattraditioner hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv. Inom detta område har man även upphandlat en kartläggning av Sveriges fäbodbruk, som ligger till grund för framtida projekt som utlysts och upphandlats.

Ett annat område som belysts är ett fortsatt arbete med de svenska gastronomiska regionerna, som kartlades under perioden för ”Sverige – det nya matlandet” 2014. Det innebär att ett antal svenska produkter nu blir föremål för ansökningar om skyddad ursprungs- och geografisk beteckning till EU-kommissionen. I skrivande stund har Sverige sedan tidigare 6 sådana produkter och under 2018 har ansökan för ytterligare 4 stycken lämnats in. Vi väntar med spänning på positiv respons från EU-kommissionen för dessa 4 ansökningar och fler ansökningar är på gång.

För övrigt finns det ett antal projekt som främjar regionala rätter på menyn i kulturhistoriska miljöer, ett projekt som ser över kvalitetsmärkningar för samisk mat och ett antal projekt som just nu handläggs från en utlysning om utveckling av traditionell småskalig matkultur genom samarbeten.

Kontinuerligt kommer resultaten av projekten presenteras på hemsidan smakasverige.se

// Camilla Bender Larson, landsbygdsutvecklingsenheten Jordbruksverket.

Fotograf: Tina Stafrén

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Skapar Kanelbullens dag över 100 jobb i Sverige?

Bild på nybakad kanelbulle och en kopp kaffeSå här på Kanelbullens dag är det trevligt att presentera en analys av denna dags effekter på sysselsättningen i Sverige. Sammanställningen som är gjord av Gunnar Lindberg på Oxford Research är ett lättsamt exempel på en samhällsanalys. Den passar bra att läsa till en kopp kaffe och en bulle!

Skapar Kanelbullens dag verkligen över 100 jobb i Sverige?

Vi är idag ca 10 miljoner människor i Sverige. Branschuppgifter gör gällande att ”det säljs ungefär 6,5–7 miljoner bullar runt om i Sverige under Kanelbullens dag, och det bakas över 2 miljoner bullar i hemmen”. Det skulle bli närmare 9 miljoner bullar.

Om vi antar att en kanelbulle i snitt kostar 20 kr och att ingredienserna kostar ca 5 kr så får vi dels en effekt på livsmedelssektorn, dels en effekt för caféer, de som säljer bullar till kontor, transportörer m.m. Låt oss partiellt fokusera på effekten för livsmedelsindustrin, eftersom denna effekt uppstår både då bullar säljs och då människor bakar sina bullar hemma. Den exogena effekten från dagen blir alltså en ökad efterfråga på livsmedelsprodukter till ett värde av 45 miljoner kr.

Låt oss använda denna exogena efterfrågeeffekt tillsammans med en Input-Output modell för att se vilka effekterna blir på Sveriges ekonomi och sysselsättning. Livsmedelsproduktion har en multiplikator på 2,53 vilket innebär att varje krona som efterfrågan ökar i den sektorn så ökar den totala produktionen i ekonomin med det värdet (pga. att alla andra sektorerna i ekonomin också måste öka för att svara upp mot ökad efterfråga på insatsfaktorer m.m.) Effekten av kanelbullarna blir således totalt 113,85 miljoner kr.

Sysselsättningsmultiplikatorn för livsmedelsproduktion är 1,47 vilket innebär att en miljon ökad efterfrågan i den sektorn totalt skapar 1,47 jobb i hela Svenska ekonomin. Vi använder den exogena effekten som var 45 miljoner kr och ser att det betyder att kanelbullens dag leder till ca 66 heltidsjobb i Sverige varje år.

Utöver detta skapas även en handelsmarginal i de sektorer som säljer kanelbullar, samt ett värde hos de som transporterar kanelbullar till arbetsplatser. Dock uppstår troligtvis inget mervärde i transporter av råvaror till butiker och bagerier eftersom det nog faller inom ramen för de normala transporterna.

Om vi antar att caféer och transportörer delar på ett värde av ca 15 kr per bulle så uppstår det i dessa branscher ett värde på 105 miljoner kr (utifrån att ca 7 miljoner bullar bakades utanför hemmen). Caféer har en multiplikator på ca 2,6 och spedition en på ca 2,4 – vilket betyder att om vi tar ett ovetenskapligt snitt så blir ”ringarna på vattnet” här ca 262,5 miljoner kr.

Sysselsättningseffekten är mer komplicerad i detta fall eftersom caféer har en effekt på 2,17 personer/miljon medan spedition är betydligt lägre på 1,63 personer/miljon. Men om vi antar att de delar på omsättningen så blir effekten totalt: 114+86=200 personer.

Sammanfattningsvis:

Om vi tar hänsyn till råvarorna för att baka en bulle industriellt och hemma, påslag hos caféer, samt transporter för de bullar som säljs ute och konsumeras på arbetsplatser – så blir slutsatsen att:

  • Kanelbullens dag skapar totalt 266 jobb i Sverige.
  • Effekterna på den svenska ekonomin uppgår till totalt ca 377 miljoner kr.

Denna analys har inte tagit hänsyn till de negativa effekter som uppstår på miljön då vi konsumerar varor och tjänster. I detta fall ökade vår konsumtion av livsmedelsprodukter samt att transporterna i samhället ökade. De långsiktiga effekterna blir också att konsumtion och/eller sparande minskar i andra sektorer vilket delvis kan motverkar de positiva ekonomiska effekterna (en omfördelning sker mot kanelbullar). Effekter på folkhälsan kan också uppstå, både positiva psykiska effekter, och negativa fysiska.

En glad Kanelbullens dag, med lagom många kanelbullar, önskar Oxford Research Sverige!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Färsk statistik för våra tre program

Nu har vi uppdaterade tabeller som visar hur det går för våra tre program; landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Vill du se information om antal ansökningar, hur mycket pengar som har beviljats och hur mycket pengar som har betalats ut i stöd för de olika åtgärderna? Klicka dig då vidare till länkarna nedan.

Projektbank

På varje sida så finns även en excel-fil med vår projektbank, den ligger till höger under Mer information. Projektbanken visar en sammanställning av vilken typ av projekt som har genomförts, vad de gör i projekten och var i landet detta har skett. Projektbanken gäller endast för beviljade projektstöd inom de tre programmen.

Trevlig läsning,

Matilda Ambré, landsbygdsanalysenheten

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar