I en ny rapport har WSP utvärderat hur Jordbruksverket och andra myndigheter har använt det så kallade tekniska stödet för att förbättra genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014–2022. De viktigaste slutsatserna från utvärderingen handlar om hur användningen av resurserna redovisas, att det saknas tydliga belägg för att förenklingsinsatserna når ända fram till stödmottagarna och att utvärderingarna skulle behöva tas emot på ett mer systematiskt sätt.
I landsbygdsprogrammet 2014–2022 utgjorde det tekniska stödet (Technical Assistance) ungefär 4 procent av den totala budgeten, alltså knappt 2 miljarder kronor. Stödet är en del av resurserna för att uppnå programmets mål och får användas till att finansiera
- förberedelser och information
- förvaltning och ärendehantering
- nätverk
- insatser för att minska de stödsökandes administrativa börda
- utvärderingar av stöden och ersättningarna.
Svårt att få en detaljerad bild av hur det tekniska stödet använts
Det tekniska stödet i landsbygdsprogrammet har använts både av Jordbruksverket och övriga genomförandemyndigheter. I programmets redovisning går det att se hur mycket tekniskt stöd som har använts av olika myndigheter. Men inom de olika myndigheterna framgår inte hur mycket av stödets resurser som har lagts på vad, till exempel förberedelser, information eller förenklingsarbete. Den typen av nedbrytning går endast att få om man tittar på myndigheternas samlade genomförandekostnader för EU-programmen – där både resurser från det tekniska stödet och från myndigheternas förvaltningsanslag ingår. Vi har alltså svårt att få en bild av hur det tekniska stödet har använts i detalj.
Trots resursen märks inte resultaten av förenklingsarbetet hos stödmottagarna
Vår utvärdering visar att betydande resurser lagts på förenklingsarbete, bland annat för att göra det enklare att söka stöd. Vi har jämfört vad de som sökt stöd under programperioderna 2007–2013 respektive 2014–2022 har uppfattat som utmanande. Resultaten visar inga tydliga skillnader i hur enkelt eller krångligt det uppfattas att söka stöd under de två perioderna. De stödsökande uppfattar alltså inte att det har blivit enklare än tidigare. Vi har dock inte kunnat undersöka hur administrationen skulle ha varit utan det förenklingsarbete som har gjorts – det är alltså möjligt att det kunde ha upplevts svårare utan förenklingarna.
Mycket resurser används för utvärderingar men resultaten är svåra att ta tillvara i genomförandet
Det tekniska stödet har finansierat cirka 30 utvärderingar under programperioden. Under perioden har utvärderingsverksamheten byggts upp och utvecklats, bland annat genom Jordbruksverkets så kallade utvärderingssekretariat.
Vi har intervjuat anställda på Jordbruksverket för att ta reda på hur förslag och rekommendationer från utvärderingarna har hanterats i genomförandet. Resultatet visar att de programansvariga inte alltid analyserar och följer upp utvärderingarnas resultat och rekommendationer på ett systematiskt sätt – delvis för att rekommendationerna inte alltid är användbara. En del i förklaringen till att mottagandet av utvärderingsresultaten brister handlar om att utvärderingssystemet bedrivs separerat från programgenomförandet.
Vår slutsats är att utvärderingarna skulle kunna göra mer nytta och fungera mer ändamålsenligt om Jordbruksverket systematiserar hur de programansvariga tar emot utvärderingsresultaten. Det vore också bra om utvärderingsmetoderna utvecklas för att involvera både de programansvariga och andra målgrupper i större utsträckning i utvärderingsarbetet.
Läs gärna mer om utvärderingen i vår rapport: Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet
/Göran Hallin, Angelica Jörnling och Julia Karlberg, WSP
Programmen och pengarna 