”Traditionell småskalig matkultur” – ett uppdrag med många möjligheter!

Bild på ostar som läggs på vila

”Traditionell småskalig matkultur” är benämningen på ett spännande regeringsuppdrag som engagerar fyra svenska myndigheter och finansieras av landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket, i samverkan med Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget ska främja ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat och livsmedelsframställning. Här handlar det om att synliggöra, tillvarata och utveckla bland annat traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap.

En hel del har hänt sedan starten på uppdraget 2015. Drygt hälften av de 60 miljoner kronor som uppdraget består av har fördelats inom olika områden.

Inom kompetensutveckling har man utlyst pengar för kurs- och utbildningsverksamhet inom grönt kulturarv och svenska lantraser där 10 olika projekt pågår. Merparten av dessa presenterar sina slutredovisningar under senare delen av 2018.

Utlysningar har även publicerats kring informationsinsatser som bland annat har resulterat i en intressant kunskapsbank matkult.se, där man kan finna värdefull information om mattraditioner hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv. Inom detta område har man även upphandlat en kartläggning av Sveriges fäbodbruk, som ligger till grund för framtida projekt som utlysts och upphandlats.

Ett annat område som belysts är ett fortsatt arbete med de svenska gastronomiska regionerna, som kartlades under perioden för ”Sverige – det nya matlandet” 2014. Det innebär att ett antal svenska produkter nu blir föremål för ansökningar om skyddad ursprungs- och geografisk beteckning till EU-kommissionen. I skrivande stund har Sverige sedan tidigare 6 sådana produkter och under 2018 har ansökan för ytterligare 4 stycken lämnats in. Vi väntar med spänning på positiv respons från EU-kommissionen för dessa 4 ansökningar och fler ansökningar är på gång.

För övrigt finns det ett antal projekt som främjar regionala rätter på menyn i kulturhistoriska miljöer, ett projekt som ser över kvalitetsmärkningar för samisk mat och ett antal projekt som just nu handläggs från en utlysning om utveckling av traditionell småskalig matkultur genom samarbeten.

Kontinuerligt kommer resultaten av projekten presenteras på hemsidan smakasverige.se

// Camilla Bender Larson, landsbygdsutvecklingsenheten Jordbruksverket.

Fotograf: Tina Stafrén

Annonser
Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Skapar Kanelbullens dag över 100 jobb i Sverige?

Bild på nybakad kanelbulle och en kopp kaffeSå här på Kanelbullens dag är det trevligt att presentera en analys av denna dags effekter på sysselsättningen i Sverige. Sammanställningen som är gjord av Gunnar Lindberg på Oxford Research är ett lättsamt exempel på en samhällsanalys. Den passar bra att läsa till en kopp kaffe och en bulle!

Skapar Kanelbullens dag verkligen över 100 jobb i Sverige?

Vi är idag ca 10 miljoner människor i Sverige. Branschuppgifter gör gällande att ”det säljs ungefär 6,5–7 miljoner bullar runt om i Sverige under Kanelbullens dag, och det bakas över 2 miljoner bullar i hemmen”. Det skulle bli närmare 9 miljoner bullar.

Om vi antar att en kanelbulle i snitt kostar 20 kr och att ingredienserna kostar ca 5 kr så får vi dels en effekt på livsmedelssektorn, dels en effekt för caféer, de som säljer bullar till kontor, transportörer m.m. Låt oss partiellt fokusera på effekten för livsmedelsindustrin, eftersom denna effekt uppstår både då bullar säljs och då människor bakar sina bullar hemma. Den exogena effekten från dagen blir alltså en ökad efterfråga på livsmedelsprodukter till ett värde av 45 miljoner kr.

Låt oss använda denna exogena efterfrågeeffekt tillsammans med en Input-Output modell för att se vilka effekterna blir på Sveriges ekonomi och sysselsättning. Livsmedelsproduktion har en multiplikator på 2,53 vilket innebär att varje krona som efterfrågan ökar i den sektorn så ökar den totala produktionen i ekonomin med det värdet (pga. att alla andra sektorerna i ekonomin också måste öka för att svara upp mot ökad efterfråga på insatsfaktorer m.m.) Effekten av kanelbullarna blir således totalt 113,85 miljoner kr.

Sysselsättningsmultiplikatorn för livsmedelsproduktion är 1,47 vilket innebär att en miljon ökad efterfrågan i den sektorn totalt skapar 1,47 jobb i hela Svenska ekonomin. Vi använder den exogena effekten som var 45 miljoner kr och ser att det betyder att kanelbullens dag leder till ca 66 heltidsjobb i Sverige varje år.

Utöver detta skapas även en handelsmarginal i de sektorer som säljer kanelbullar, samt ett värde hos de som transporterar kanelbullar till arbetsplatser. Dock uppstår troligtvis inget mervärde i transporter av råvaror till butiker och bagerier eftersom det nog faller inom ramen för de normala transporterna.

Om vi antar att caféer och transportörer delar på ett värde av ca 15 kr per bulle så uppstår det i dessa branscher ett värde på 105 miljoner kr (utifrån att ca 7 miljoner bullar bakades utanför hemmen). Caféer har en multiplikator på ca 2,6 och spedition en på ca 2,4 – vilket betyder att om vi tar ett ovetenskapligt snitt så blir ”ringarna på vattnet” här ca 262,5 miljoner kr.

Sysselsättningseffekten är mer komplicerad i detta fall eftersom caféer har en effekt på 2,17 personer/miljon medan spedition är betydligt lägre på 1,63 personer/miljon. Men om vi antar att de delar på omsättningen så blir effekten totalt: 114+86=200 personer.

Sammanfattningsvis:

Om vi tar hänsyn till råvarorna för att baka en bulle industriellt och hemma, påslag hos caféer, samt transporter för de bullar som säljs ute och konsumeras på arbetsplatser – så blir slutsatsen att:

  • Kanelbullens dag skapar totalt 266 jobb i Sverige.
  • Effekterna på den svenska ekonomin uppgår till totalt ca 377 miljoner kr.

Denna analys har inte tagit hänsyn till de negativa effekter som uppstår på miljön då vi konsumerar varor och tjänster. I detta fall ökade vår konsumtion av livsmedelsprodukter samt att transporterna i samhället ökade. De långsiktiga effekterna blir också att konsumtion och/eller sparande minskar i andra sektorer vilket delvis kan motverkar de positiva ekonomiska effekterna (en omfördelning sker mot kanelbullar). Effekter på folkhälsan kan också uppstå, både positiva psykiska effekter, och negativa fysiska.

En glad Kanelbullens dag, med lagom många kanelbullar, önskar Oxford Research Sverige!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Färsk statistik för våra tre program

Nu har vi uppdaterade tabeller som visar hur det går för våra tre program; landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Vill du se information om antal ansökningar, hur mycket pengar som har beviljats och hur mycket pengar som har betalats ut i stöd för de olika åtgärderna? Klicka dig då vidare till länkarna nedan.

Projektbank

På varje sida så finns även en excel-fil med vår projektbank, den ligger till höger under Mer information. Projektbanken visar en sammanställning av vilken typ av projekt som har genomförts, vad de gör i projekten och var i landet detta har skett. Projektbanken gäller endast för beviljade projektstöd inom de tre programmen.

Trevlig läsning,

Matilda Ambré, landsbygdsanalysenheten

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

De flesta samarbetsprojekt som ska bidra till fler jobb finns i norr

Den svenska landsbygden är fylld av kreativitet, potential och påhittighet. Det visar sig inte minst i de samarbetsprojekt som ska bidra till fler jobb på landsbygden.

Det finns en stor budget till detta stöd och hittills har 24 procent av den beviljats till projekt. Det är dessutom många ärenden som i dagsläget är under handläggning.

Två exempel på projekt:Karta över vart i landet projekten är belägna.

  • Idre Sápmi Lodge är ett projekt som ska bidra till en utvidgning av samiska näringar i syfte att öka sysselsättning för yngre samer och kvinnliga samer.
  • Skåne samverkar är ett projekt som genom olika aktiviteter ska stärka entreprenörskapet och skapa jobbmöjligheter genom att skapa mervärden för jordbruksprodukter i Skåne.

De flesta projekten är lokaliserade i de norra delarna av landet. Vissa projekt har syftat till att stärka jobbmöjligheterna i hela landet och visas därför inte på kartan. De blå områdena på kartan visar var de olika projekten är belägna i landet. De röda områdena visar att det finns flera projekt i närheten av varandra.

Uppföljningen av samarbetsprojekt finns på vår webbplats.

// Sanna Sulander, landsbygdsanalysenheten, Jordbruksverket

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Många söker startstöd

Startstödets syfte är att vara en morot för unga personer att starta upp eller ta över ett lantbruk. Lantbrukskårens medelålder har under en längre period stadigt ökat. Tanken med startstödet är att motivera unga personer, vilket i det här sammanhanget är personer som ännu inte fyllt 40 år, att ta steget.

Något som är anmärkningsvärt är att det är nästan lika många ansökningar som har fått bifall som har fått avslag. Vad det beror på är svårt att ge någon förklaring till utan att göra en djupare analys. Avslag kan bero på flera olika saker, ansökningar som inte uppfyller de krav som ställs, att de inte prioriteras regionalt eller inte får tillräckligt många poäng i urvalsprocessen. Av insamlade data som fanns tillgänglig när den här uppföljningen genomfördes är det svårt att hitta någon förklaring till varför det ser ut som det gör.

Ett sätt att se det är att det är bra att det kommer in många ansökningar. Det betyder att det finns unga personer som kommer fortsätta att driva lantbruk i olika former även om alla inte lever upp till startstödsreglerna. Budgeten är begränsad vilket innebär att det är meningen att det ska vara konkurrens mellan ansökningarna och att det inte ska finnas utrymme att ge stöd till alla som söker. Startstödet är inte ett rättighetsstöd som alla kan få utan bygger på att man ska leva upp till förutbestämda krav för att pengarna ska främja personer som ligger i framkant för att kunna driva ett hållbart lantbruk.

En av startstödets kanske viktigaste uppgifter är att sända en signal till unga att Sverige behöver lantbrukare och att det därför är viktigt att satsa på den yngre lantbrukskåren.

Hela uppföljningen av startstöd finns på vår webbplats.

// Sofia Riedmüller, landsbygdsutvecklingsenheten, Jordbruksverket

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Hur går det med innovationsstödet EIP-Agri?

Sedan slutet av 2016 pågår en så kallad löpande lärande utvärdering av innovationsstödet EIP-Agri. Det är ett stöd inom landsbygdsprogrammet.

En löpande lärande utvärdering innebär att utvärderingen genomförs i nära samarbete med dem vars verksamhet utvärderas. Synpunkter och förslag från utvärderarna kommer verksamheten tillgodo direkt och påverkar genomförandet.

Denna utvärdering ska pågå i hela fem år. Slutrapporten kommer att publiceras i början av 2022. Utvärderingen genomförs vid Umeå universitet av statsvetarna Therese Bjärstig, Katarina Eckerberg, Camilla Sandström och Anna Zachrisson.

Katarina Eckerberg berättar: Att arbeta med en sådan här löpande lärande utvärdering skiljer sig från vår vanliga forskning. Vi har fler år på oss och har täta kontakter både med dem som gav oss uppdraget och med aktörerna i den verksamhet vi utvärderar. Det tar förstås rätt mycket tid med alla kontakter och delrapporteringar, men det känns bra att veta att resultaten blir använda och det är stimulerande att folk lyssnar. Vi har verkligen en öppen diskussion om problem och möjligheter. Hon avslutar med att påtala att det förstås finns en risk finns att man kan komma alltför nära dem man utvärderar och bli alltför okritisk, men att de har utvecklat rutiner för att hantera detta.

Det är ännu för tidigt att svara på frågan på vilka sätt stödet ger innovationer, fortsätter Katarina. Innovationsprojekten har inte varit igång tillräckligt länge. Så här i början av utvärderingen har vi fokuserat mest på ansöknings- och stödrutiner, analyserat dokument, lyssnat på möten och gjort intervjuer. Till årsskiftet kommer en delrapport där resultaten av vår nyligen utskickade enkät till de sökande kommer att presenteras. De sista två åren av utvärderingen kommer vi att analysera effekterna. För att kunna göra det på ett bra sätt krävs att vi får ut bra basstatistik ur ansökningstjänsten.

Hittills har utvärderarna kommit med fyra mer övergripande rekommendationer och mycket har redan ändrats utifrån rekommendationerna. Dessa rekommendationer lyder så här:

  1. Förbättra den interna och externa kommunikationen inklusive på webbplatsen.
  2. Förkorta handläggningstider genom att se över rutiner.
  3. Anpassa e-tjänsten för ansökan om detta stöd och utveckla den för att få ut relevant basstatisk.
  4. Finna rutiner och former för uppföljning/utvärdering av de enskilda projekten.

En sista fråga till Katarina – är det något ni har överraskats av? Svaret är ja, det är imponerande hur mycket hjälp de sökande har fått för att ansökan ska bli korrekt. Handläggarna har varit generösa med att begära in kompletteringar, det finns även en innovationssupport som har gett råd för att ansökan ska bli komplett. Det är många kriterier som ska uppfyllas i ansökan och alla som söker har inte tillgång till all kunskap som krävs.

Läs mer om innovationsstöd på Jordbruksverkets webbplats.

// Carin

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Fortsatt utveckling av fäbodar

Fäbodar har funnits i hundratals år. Där har mjölkproduktion och förädling bedrivits småskaligt och med traditionella metoder som varit anpassade till platsen.

Hur kan traditionell kunskap kring småskalig matkultur, traditionella växter, husdjursraser och kulturmiljöer kan bevaras och utvecklas samt ge möjlighet att skapa nya arbetstillfällen? Vad behövs för att fäbodbruk ska kunna utvecklas?

Läs den nya rapporten Vägar framåt – En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige. I rapporten presenteras förslag för fortsatt utveckling av svenskt fäbodbruk

Nulägesanalys och kartläggning över det svenska fäbodbruket 2017

// Carin

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar