Relaxavdelning för kossorna

”Vi kommer bygga relaxavdelning för 34 sinkor genom ombyggnation av befintlig maskinhall. Det kommer att vara liggbås med skrapgångar. Liggbåsen kommer fyllas med sand för att ge optimal komfort.”

 

Detta skriver en av lantbrukarna som har fått investeringsstöd genom landsbygdsprogrammet, och djurens välfärd betonas av de flesta andra som gör investeringar. 92 procent av de som investerar i animalieproduktion uppger i sin ansökan att de kommer göra extra åtgärder för att öka djurvälfärden. Det handlar mycket om lösdriftsstallar, förbättrad ventilation och värme, bättre belysning, bättre golv, madrasser i liggbås, kalvhyddor, ryktborstar, lösningar för bättre hygien, logistik och övervakning och ökad tillgång till utevistelse och bete.

Fram till sista oktober så har 1 887 investeringar beviljats stöd på sammanlagt 1 538 miljoner kronor. Det är väldigt vanligt med just investeringar i djurstallar och animalieproduktionen har fått ungefär 90 procent av pengarna hittills.

Förutom relax för kossorna så bidrar stöden till ökad lönsamhet i företagen och skapar jobb på landsbygden vilket ju är bra för människorna.

Läs mer i uppföljningen Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft till jordbruk

Foto: Mats Pettersson

//Lena Callisen

Annonser

Fler studier om våtmarkers miljöeffekter behövs!

Antal ansökningar och ansökt areal till miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar har ökat under nuvarande programperiod. År 2017 överskreds målet med 7 procent.

Vilka aspekter behöver prioriteras nu när målet är nått? Hur kan vi förbättra skötselvillkoren inför nästa programperiod?

Insatserna för miljöersättning och för miljöinvestering för våtmarker och dammar bidrar till biologisk mångfald och näringsrening. Men det finns inte så många studier eller utvärderingar som specifikt har studerat effekterna av skötseln av anlagda eller restaurerade våtmarker på biologisk mångfald. I den här uppföljningen har vi gjort en sammanställning av grunddata både för miljöersättningen och för miljöinvesteringen för våtmarker och dammar, samt visualiserat vilka miljöåtgärder som genomförs och prioriteras i olika län. Statistiken gäller flera programperioder.

För att kunna förbättra skötselvillkoren inför nästa programperiod behöver vi göra djupare utvärderingar av hur biologisk mångfald och växtnäringsläckage påverkas av skötsel, det vill säga vilken typ av skötsel som gynnar miljön mest.

Läs mer om miljöersättning och miljöinvestering för våtmarker och dammar i vår nya uppföljning.

Majoriteten av sökande har angett huvudsyfte biologisk mångfald och de ligger främst i nitratkänsligt område.

//Sara Grigoryan

 

Bredbandsnätet växer så det knakar

Det är säkert många med mig som minns den speciella signalen för att koppla upp sig på internet. Likaså de gånger man lyfte på luren för att ringa ett samtal men det tjöt och brusade i telefonen för att brorsan satt och surfade – som det kallades då. Surfa på nätet, ett nytt häftigt ord. Detta måste ha varit precis i slutet av 1900-talet och ryktet gick att vid millenniumskiftet så kommer hela internet att krascha. Det gjorde det inte. Det tog istället fart ännu mer och vilken utveckling sen dess. Nu är ett uppkopplat liv mer regel än undantag och för den gemene stadsbon är ett liv utan ständig uppkoppling ett minne blott.

Bor och jobbar du i stan till vardags med ständiga intryck och stressade människor överallt så kan det va skönt att veta att möjligheten att jobba, eller bara leva uppkopplat i sommarstugan, hos en bekant eller familjemedlem på landet, hela tiden ökar. Bredbandsnätet växer så det knakar på den svenska landsbygden och mycket tack vare stödet till bredband i landsbygdsprogrammet. Av 4,25 miljarder kronor var i november cirka 3,37 miljarder beviljade till bredbandsprojekt på den svenska landsbygden.

Efter det att uppföljningen gjordes så har ytterligare stöd beviljats och vid årsskiftet fanns dryga 600 miljoner kvar för nya projekt. Läs hela uppföljningen Stöd till bredband.

//Matilda Ambré, landsbygdsanalysenheten

Varför flaggar vi med den samiska flaggan i Jönköping idag?

Idag uppmärksammar vi den samiska nationaldagen genom att flagga med den samiska flaggan utanför kontoret i Jönköping. Men har du koll på vilken koppling Jordbruksverket har till Sápmi och de samiska frågorna?

Idag, den 6 februari, är det samernas nationaldag och denna dag firas över hela det samiska området – som kallas Sápmi. Datumet valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim i Norge den 6 februari år 1917. Detta landsmöte samlade för första gången samer från hela Sápmi oavsett nationsgränser för att diskutera gemensamma frågor.

Fram till 2007 var Jordbruksverket sektorsansvarig myndighet inte bara för jordbruksfrågor utan också för rennäringsfrågor, innan dessa frågor fördes över till Sametinget. Sametinget är en svensk myndighet för samiska frågor som är placerad i Kiruna. Jordbruksverket har dock fortfarande kvar vissa frågor kopplade till rennäringen. Det är bland annat hanteringen av småviltjakt och handredskapsfiske, samt övriga fastighetsfrågor på statens marker ovan odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län samt på renbetesfjällen i Jämtlands län.

Utöver detta har Jordbruksverket ett regeringsuppdrag att bedriva förhandlingar mellan samebyar och skogsägare i främst Härjedalen gällande arrende av renbete. Vi har också ett nära samarbete med Sametinget kring de åtgärder och stöd inom landsbygdsprogrammet som är riktade till rennäringen.

//Svante Nilsson

Färska siffror för hur det går i programmen

Om du vill följa hur det går med att bevilja och betala ut stöd så har vi just publicerat färsk statistik.

Här finns siffror för projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet

Här finns siffror för havs- och fiskeriprogrammet

Här finns siffror för regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling

/Carin

Förstudie för utvärdering av investeringsstödens effekter på jordbrukets och fiskets påverkan på näringsbalansen i vatten

Alla investeringar som genomförs med stöd från landsbygdsprogrammet och med stöd från havs- och fiskeriprogrammet ska följas upp och utvärderas med avseende på förväntade effekter. För att arbetet med att utvärdera programmen ska bli så effektivt som möjligt är det viktigt att redan innan programperiodens slut planera för hur dessa utvärderingar kan genomföras.

Nu finns det en förstudie om hur miljöinvesteringar för förbättrad vattenkvalitet inom landsbygdsprogrammet och investeringsstöd till vattenbruk inom havs- och fiskeriprogrammet skulle kunna utvärderas med avseende på deras effekter på förekomsten av fosfor och kväve i vatten. I rapporten förklaras vilket underlag som krävs samt vilka metoder som kan användas för att analysera dessa effekter.

Läs mer i rapporten Hur kan vi utvärdera investeringsstödens effekter på jordbrukets och fiskets påverkan på näringsbalansen i vatten?

/Frida Edström

Programmen och pengarna ger bränsle till landsbygdsutveckling

Har du besökt en gårdsbutik, solat på en allmän brygga eller sparkat boll på byns fotbollsplan i sommar? Då kanske du har sett exempel på verksamhet som fått pengar från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet eller regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling 2014–2020. I Jordbruksverkets rapport Programmen och pengarna kan du läsa om vad som hänt inom programmen hittills och vad pengarna har använts till.

Programmen ska bidra till att nå EU:s och regeringens mål för hållbar utveckling. Jordbruksverket ansvarar för programmen och följer regelbundet upp hur det går.

Ost, integration, och 530 km stängsel mot rovdjur

En mängd olika verksamheter och projekt har fått stöd, från osttillverkning till integrationsprojekt samt från elljusspår och stängsel till kompetensutveckling. Rapporten visar vad pengarna inom flera stöd har använts till, var i landet de hamnat, vilka som har fått stöd, och annat som kan vara intressant. Däremot ingår inte utvärderingar av långsiktiga effekter av åtgärderna.

Rapporten speglar bredden i de tre programmen, med störst fokus på landsbygdsprogrammet. Den stora mängden olika stöd medför också att stödmiljonerna fördelas på många mindre delar. I ett avsnitt ställs frågan hur stor en budget behöver vara för att det ska vara möjligt att genomföra det som är tänkt.

Här är några axplock ur rapporten:

• Inom pilotprojekt och utveckling av turism på landsbygden har söktrycket efter pengar varit väldigt stort, cirka 300 procent mer än vad som finns budgeterat.
• 71 miljoner har beviljats inom stödet till förädling av jordbruksprodukter. Flest investeringar finns inom kategorin Mejeriprodukter som motsvarar 28 procent. Allt fler startar upp egna små gårdsmejerier.
• Investeringar inom kommersiell service är vanligt inom åtgärden Service och fritid på landsbygden. Drygt 181 miljoner kronor har beviljats till dagligvarubutiker, drivmedelsanläggningar och servicepunkter.

Bakgrund

Programmen ska bidra till att nå EU:s och regeringens mål. Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning som har tre övergripande prioriteringar, smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Både EU:s och regeringens mål är att programmen bidrar till ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, fiske och vattenbruk, fler jobb samt till utveckling av landsbygderna.

Vill du lyssna på hur det går i landsbygdsprogrammet

Du kan lyssna på webbinariet Vad får vi för alla miljoner i landsbygdsprogrammet? som du hittar på Landsbygdsnätverkets webbplats. Där kan du hitta detta och många andra intressanta webbinarier även efter sändning.

/ Asta Vormeier