Här fanns tid för arbete, heminredning och fest

En resa genom Sverige bjuder på många fantastiska upplevelser. Hälsingegården Erik-Anders är en av dem. En fantastisk byggnad och en vacker by – dessutom bjöd resan på en rolig överraskning för mig personligen.

Erik-Anders är en av de hälsingegårdar som finns med på Unescos världsarvslista. Gården har bland annat en fantastiskt dekorerad festsal och många andra tjusiga rum. Det finns också en återskapad 1920-talsträdgård, en köksträdgård och ett trädgårdskafé.

När jag går runt i det vackra huset tänker jag på de människor som levt i byn för länge sedan. De fick säkert jobba hårt och göra långa arbetsdagar för sitt levebröd. För några skapade arbetet också ett överskott, som gjorde det möjligt att satsa på heminredning och fest.

Foto på busskur som heter Asta och skribent Asta bredvidDen roliga överraskningen för mig kom redan när vi körde in i byn. Den heter Asta!

Det var bara att sträcka på sig. Hittills har jag ju inte fått en endaste gata eller ens en mindre rondell uppkallad efter mig. Men nu en hel by!

Nåja, om jag ska vara realistisk så har nog byborna aldrig hört talas om just mig, och hur namnet kommit till får förbli en gåta.

Särskilt kul att vänta på bussen vid en hållplats med det här namnet, tycker textförfattaren. Foto: Anders Forsberg

De som vårdar Erik-Anders och de andra hälsingegårdarna har inte fått stöd från landsbygdsprogrammet, men flera andra som tar hand om gamla intressanta byggnader i Sverige har fått det. Under nuvarande landsbygdsprogram har man hittills beviljat drygt 36 miljoner kronor till kulturhistoriska byggnader och drygt 74 miljoner kronor till hembygdsgårdar. För närvarande går det inte att söka det här stödet.

Stödet till kulturhistoriska byggnader och hembygdsgårdar är bara ett av många stöd i landsbygdsprogrammet, som syftar till att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller stöd och ersättningar inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden.

Vill du veta hur det har gått hittills med programmet? Då kan du läsa rapporten Landsbygdsprogrammet 2014-2018 – Resultat och förväntade effekter som Jordbruksverket publicerade förra året.

Läs mer om hälsingegården Erik-Anders

/Asta Vormeier

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Gåta: Vem får aldrig någon fisk i sitt fångstnät?

Med mindre än ett år kvar av programperioden finns det säkert många som undrar vad vi har gjort för nytta med de 1,5 miljarder kronor som havs- och fiskeriprogrammet har i budget för programperioden 2014–2020. Du kan höra mer om det i podden Landet där några fisk- och vattenbruksbyråkrater berättar om Jordbruksverkets arbete. Länken finns längst ner.

Målet med havs- och fiskeriprogrammet är att förvalta våra vatten – och de näringar som är kopplade till dessa. Det betyder att programmet arbetar för att svenskt vattenbruk, beredningsindustri och fiske ska vara konkurrensmässiga och hållbara näringar. Eftersom många av de svenska fiskevattnen i hög grad har både miljöproblem och vikande bestånd av fisk betyder det också att vi arbetar med miljöåtgärder som syftar till att göra bestånden långsiktigt hållbara. Detta främjar också näringarna, eftersom det måste finnas fisk i vattnen, annars kan den inte heller fiskas upp!

Havs- och fiskeriprogrammet försöker svara upp till de behov fiskenäringen har men även till miljöbehoven, men det är svårt att förutsäga hur mycket som behövs för varje enskilt område. En av de mest populära åtgärderna i programmet har varit investeringar till vattenbruk. Pengarna inom åtgärden tog slut snabbt vilket visade att stödets budget inte alls motsvarade det behov som fanns hos vattenbrukarna. Något som också bekräftades genom att en utvärdering visade att dödvikten (dvs. att sökande kan göra investeringen utan finansiellt stöd) för investeringar i vattenbruk var förhållandevis låg. Det betyder att programpengarna faktiskt gör nytta – och kommer till rätt mottagare.

Samtidigt inträffar oförutsedda händelser som stopp för torsk- och annat fiske som gör att program och budget måste anpassas för att minska påverkan på näringarna. Detta måste hanteras tillsammans med redan kända utmaningar som finns för näringarna, där vissa branscher kämpar för sin överlevnad.

En utmaning för Sverige och EU är att få hållbara sjöar och hav och en stor del av pengarna läggs inom detta område. Programmets pengar räcker inte för att klara den utmaningen men de bidrar! Stöd i programmet som syftar till att förbättra miljön ges exempelvis till selektiva redskap för att minska den påverkan fisket ger på bestånden. Med selektiva redskap kan man undvika att fånga för små fiskar eller arter som man inte är intresserad av. Genom att utvärdera stödens effekter får vi underlag till att finjustera stöd för att ge rätt belopp, för rätt insats och till rätt mottagare. Utvärderingen av selektiva redskap visade exempelvis på att användningen av selektiva redskap inte hade ökat för alla de fiskesegment där stöd hade beviljats. Detta måste både politiken och förvaltningen ta med sig i planeringen av nästkommande havs- och fiskeriprogram.

Här kan du läsa om effekter för investeringsstöden för vattenbruk och beredningsindustri och saluföring

Här kan du läsa om effekter av stöd till selektiva och rovdjurssäkra redskap

Här kan du lyssna på podden Landet – Vad får vi för pengarna? – om havs- och fiskeriprogrammet

P.S. Svar på gåtan i rubriken: Spindeln i nätet (eller kanske i det här fallet, byråkraterna för programmet).

/ Madielene Wetterskog

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Havs- och fiskeriprogrammet 2021- | Lämna en kommentar

Man saknar inte kon förrän båset är tomt

Det är många saker som ställs på sin spets i dessa corona-tider. Nu, om inte förr, inser många av oss hur viktigt och värdefullt mycket av det som vi tagit för givet verkligen är. De dagliga kontakterna med arbetskamrater och umgänget med släkt och vänner var självklarheter. Och tyvärr är det lätt att glömma bort hur värdefullt det som finns enkelt tillgängligt verkligen är. Man saknar, som sagt, inte kon förrän båset är tomt.

På samhällsnivå blir det tydligt att nya prioriteringar måste göras. Och att en förändrad situation kan göra att vissa mål måste nedprioriteras för att andra mål ska kunna prioriteras upp. Balans i statsfinanserna har ju varit en relativt allmänt accepterad målsättning, men nu väger hanteringen av corona-krisen tyngre. Men, ett underskott i statsfinanserna är naturligtvis bara en tillfällig lösning. Så småningom är det dags att betala och det måste göras i reala termer. Som nation kommer vi sannolikt att behöva dra ner på vår framtida konsumtion, relativt vad som hade varit möjligt utan dagens kris. Eller, är det rent av möjligt att detta är en kris som mitt i allt elände på sikt stärker oss?

Just nu är det, vilket ju är rimligt, akuta åtgärder som står högst på den politiska agendan. Men diskussionen om hur relationen mellan corona-krisen och en annan framtidsfråga, klimatförändringarna, ser ut har trots allt börjat. Står vi i ett läge där klimatåtgärder bör nedprioriteras, för att det dykt upp andra problem som är ännu viktigare? Eller är det så att vägen ur corona-krisen och en djup lågkonjunktur kan gå via en offensiv och effektiv klimatpolitik?

Nuvarande landsbygdsprogram syftar, bland annat, till att minska utsläppen av växthusgaser. Mycket är naturligtvis osäkert just nu, inte minst på grund av corona-krisen. Dessutom är det dags för en ny programperiod, även om vi i dagsläget inte säkert vet när en ny period kan komma igång. Vi vet inte hur en kommande ”strategisk plan” (som det blir istället för ett ”program”) kommer att se ut i detalj, men klimatåtgärder ser ut att bli minst lika högt prioriterade som i nuvarande program. Det finns alltså goda skäl till att fundera över hur en effektiv klimatpolitik för jordbruket kan och bör utformas.

Just nu pågår en framåtsyftande utvärdering om landsbygdsprogrammet och klimatet. Syftet är att hitta potentiellt samhällsekonomiskt lönsamma klimatåtgärder samt diskutera hur styrmedel, exempelvis via just kommande ”strategiska plan”, kan utformas för att de åtgärderna ska komma till stånd. Rapporten kommer att publiceras efter sommaren. Vi tror och hoppas att den blir ett värdefullt underlag i arbetet med utforma effektiva klimatstyrmedel.

I väntan på den utvärderingsrapporten, och i väntan på att vi får återgå till ett normalt liv, så kan man lyssna på Podden Landets #103 Klimatsmarta steg framåt – om lantbrukets påverkan.

För många av oss innebär corona-krisen att vi fått mer ”tid över”. Man kanske inte riktigt orkar använda all den tiden till att gräva ner sig i en annan kris. Men, varför inte använda lite av tiden till att fundera över lösningar på ett långsiktigt problem! För… det kan ju vara dumt att vänta med att sakna just den kon, ett hyfsat balanserat klimat, tills det båset är tomt…

/ Fredrik Holstein

 

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Investeringsstödet har positiva och långsiktiga effekter…

… men det kan dock dröja innan effekten märks. De första åren efter investering påverkas till och med produktivitet och omsättning negativt. I utvärderingen Förväntade effekter av investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet analyseras stödets påverkan på jordbruksföretagens konkurrenskraft under en 10-årsperiod. I utvärderingen används fem mått för att mäta effekten på jordbruksföretagens konkurrenskraft: sysselsättning, omsättning, marknadsandel, arbetskraftsproduktivitet och total faktorproduktivitet. Utvärderarna analyserar främst investeringsstödet i förra landsbygdsprogrammet.

Efter en omställningsperiod är effekten genomgående positiv. För produktivitet, omsättning och marknadsandel syns ingen avmattning av effekten mot slutet av tioårsperioden.

Effekten på sysselsättning är svagare. Utvärderarna pekar på att positiva effekter på produktiviteten kan påverka sysselsättningen. Produktiviteten kan öka genom att minska antalet anställda utan att minska produktionen i samma utsträckning. Detta verkar vara fallet i flera av landets län, med undantag av norra Sverige.

Det går emellertid inte att generalisera effekterna av investeringsstöd som gavs under förra programmet till dagens investeringsstöd. Bland annat kan vara skillnad i vilka företag som får stöd nu och då. Både utvärderarna och granskare av rapporten noterar också att det finns ett stort bortfall i utvärderingen, eftersom alla företag inte återfinns i registerstatistiken.

Läs hela rapporten Förväntade effekter av investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet

/Joel Karlsson

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2007-2013, Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Djurvälfärd extra plus ger effekt

Djurvälfärdsersättningarna kom till för några år sedan för att öka välfärden för suggor, får och mjölkkor. Har pengarna inneburit förbättringar för djuren? Svaret är ja, enligt en utvärdering från i höstas. I det här blogginlägget ska vi ge några exempel på vad förbättringarna kan handla om.

I landsbygdsprogrammet finns tre djurvälfärdsersättningar: extra djuromsorg för suggor och får samt utökad klövhälsovård för mjölkkor. Pengarna är till för att ge djuren lite extra utöver grundkraven som redan gäller för all djuromsorg. När vi bloggade om utvärderingen förra gången berättade utvärderaren, Stephanie Kindbom från Jordbruksverket, om ersättningarna och hur de har fungerat hittills. Hon konstaterade också att ersättningarna har haft en positiv effekt på djurvälfärden.

En sugga behöver till exempel bra foder och en lugn miljö för att orka producera friska smågrisar. För mjölkkor är en god klövhälsa en av de viktigaste faktorerna för hälsa, fertilitet och välmående. Fåren behöver till exempel rätt foder och regelbunden klippning för att må bra.

Här är några exempel på vad djurväldfärdsersättningarna kan ha bidragit till enligt utvärderingen:

Suggor

  • Suggornas hälsa har förbättrats
  • Allt fler smågrisar överlever också från födsel till avvänjning

Mjölkkor

  • Mjölkkor får klövvård oftare än tidigare
  • Vanliga klövskador, som röta och blödningar, har minskat

Får

  • Får är jämnare i hullet och fler klipper fåren två gånger per år
  • Fårägare har fastare arbetsrutiner och fler intresserar sig för produktionsuppföljning

Uppgifterna baseras på en enkät till djurägare som sökt djurvälfärdsersättningar samt uppgifter från rådgivningsföretagen Växa Sverige och Gård & Djurhälsan.

Vill du läsa mer och titta närmare på diagrammen? Här kan du läsa Utvärdering av djurvälfärdsersättningar

/Asta Vormeier

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Lite stöd till många eller rejält med pengar till få?

Stöden inom landsbygdsprogrammet ska få oss att uppfylla de politiska målen och gräva diken, starta företag, röja betesmarker eller vad det nu kan vara. Men hur ska de begränsade slantarna fördelas? Ska många få en liten peng eller ska några få dela på större summor? I utvärderingen Lagom höga stöd från i somras diskuteras frågan.

Utvärderarna har tittat på fyra olika stöd inom landsbygdsprogrammet och granskat stödnivåer, alltså hur mycket pengar det handlar om, och stödtak, alltså vilka maxbelopp som gäller. Som så ofta finns det inte några entydiga eller lätta svar på frågan exakt vad som är ”lagom”. Till exempel kan stora pengar locka sökande men snedvrida konkurrensen, om bara några få kan ta del av stöden (se sidan 19). Lite pengar till många fördelar stöden bredare men lockar kanske färre att söka.

Hur mycket stöd man kan få kan också bero på i vilket län man bor, eftersom stödtaket och därmed högsta stödberättigade utgifter varierar mycket mellan de 26 länen. Den som till exempel söker investeringsstöd för ökad konkurrenskraft kan få upp till 7 miljoner i Jämtlands län men högst 3 miljoner i Dalarna och bara 1 miljon i till exempel Jönköpings län.

När vi berättade om utvärderingen här på bloggen i somras så beskrev vi den som ett intressant underlag för en fortsatt diskussion om hur höga ”lagom höga” stöd och ersättningar bör vara. Här är några exempel på vad författarna, Jonna Rickardsson och Johan Klaesson vid Internationella handelshögskolan i Jönköping säger om frågan:

  • Det är näst intill omöjligt för en stödmyndighet att kunna avgöra den ”optimala” stödnivån för ett enskilt företag/projekt eller en grupp av företag/projekt.
  • För-och nackdelar med olika stödnivåer måste därför ställas mot varandra.
  • För samtliga stöd bör även en avvägning göras mellan höga stödnivåer, vilket innebär att en given budget räcker till färre projekt, och lägre stödnivåer vilket innebär att fler projekt kan genomföras.
  • Ett alternativ är att använda sig av differentierade stödnivåer.
  • En rekommendation är att låta en central aktör se över och jämföra länsstyrelsernas beslutade stödnivåer och stödtak för att se så att regionala variationer är rimliga och att inget län sticker ut för mycket.

Vill du veta mer? Här kan du läsa hela rapporten Lagom höga stöd?

/Asta Vormeier

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Känn doften av hav, fisk och förädlingsvärde

Foto av fiskehamn i sommarskrud.

När jag är på semester och kör ner till det vackra fiskeläget så bryr jag mig inte så mycket om ekonomiska termer som omsättning och förädlingsvärde. Jag vill bara njuta av doften från hav och tång, se den pittoreska fiskebåten tuffa in med sin fångst och kanske känna doften från det lika pittoreska fiskrökeriet.

Men för de som äger fiskebåten, driver fiskrökeriet och varje sommar öppnar en fiskrestaurang på kajen är begrepp som vinst, förädlingsvärde och omsättning livsviktiga. De driver ju inte allt det fina bara för min skull. De gör det för att kunna försörja sig, sätta bröd på bordet hemma och för att bo kvar och långsiktigt driva företag på landsbygden.

I utvärderingen Investeringsstöd till vattenbruk och beredning och saluföring från våren 2019 konstaterar utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre, att vattenbruk och beredningsindustri investerar mer när de har fått stöd än vad de skulle ha gjort annars. När vi bloggade om rapporten i april berättade vi också om dödviktsförluster, alltså de fall då företagen hade gjort investeringarna i alla fall, med eller utan stöd.

Men den övergripande slutsatsen i rapporten är ändå att stöden, trots dödviktsförluster, ger en positiv effekt på företagens investeringar och på förädlingsvärdet per anställd i beredningsindustrin. Förädlingsvärdet är värdet av företagets produktion minus kostnaden för produktion (till exempel för el och foder).

En som jag, som inte är ekonom, skulle kanske säga;  genom att investera i till exempel en modern produktionsanläggning levererar företaget en produkt som ger större vinst än om man bara sålde fisken direkt från båten.

Och det bådar ju gott – både för företagarna och för mig som besökare, så att jag även nästa sommar får känna doften av hav och fisk.

Här kan du läsa hela rapporten Investeringsstöd till vattenbruk och beredning och saluföring

/Asta Vormeier

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar