Hur gick det för de fem icke-prioriterade leaderområdena?

 

Karta över de fem icke.prioriterade områdena.

Karta över de fem icke-prioriterade områdena.

För fem år sedan tog jag mitt pick och pack och drog till Uppsala för att testa mina vingar på Ultunas fagra ängar. Jag valde att plugga till agronom med inriktning på landsbygdsutveckling på Sveriges lantbruksuniversitet. Jag brukar beskriva det som en skräckblandad förtjusning. Förtjusningen låg i den vidd av kunskap man fick ta del av – alltifrån vilken växtföljd som är optimal för en gård i västra Götaland till hur kvinnor organiserar sig i kooperativ för en småskalig livsmedelsproduktion i Etiopien och allt där emellan. Skräcken låg i att varken jag eller mina kursare hade någon aning om vad man som landsbygdsutvecklare kunde jobba med. Var skulle man hamna efter studierna? Under termin 8 fick jag möjlighet att göra min praktik på Jordbruksverket. Äntligen tänkte jag. Äntligen ett ställe där mina kunskaper passade in. Under 15 veckor fick jag möjlighet att sätta mig in i den värld som kretsade kring insatsområden, urvalskriterier, indikatorer och stöd i alla olika former. Det kanske låter lite torrt, men det var en ny och otroligt komplex värld som öppnades för mig. Jag fick också under min praktik nys om de här fem leaderområdena som inte tilldelades en budget i den nuvarande programperioden. Att de inte blev tilldelade en budget var på grund av att det fanns begränsat med pengar inom lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket valde därför att göra en prioritering av vilka områden som skulle tilldelas en budget.

Hur hade det gått för de områden som blev utan budget under denna programperiod? Hade man fortsatt jobba med lokal utveckling genom leadermetoden? Vilka blir egentligen konsekvenserna för ett område som hamnar utanför strukturerna för den landsbygdspolitik som idag bedrivs? Ett perfekt uppsatsämne tänkte jag!

Sagt och gjort. Under termin 9 påbörjade jag mitt examensarbete där frågorna ovan kom att bli grunden för arbetet. Jag intervjuade två aktörer från respektive område som inte blev prioriterat. Jag upptäckte ganska snabbt att alla områden har jobbat vidare ganska olika. Till en början gick de ihop i ett försök att öka sitt handlingsutrymme. De vände sig som en gemensam aktör, i vad som kom att kallas femgruppen, till beslutsfattande myndighet och även till de högre politiska instanserna. Detta gjorde de för att försöka få till stånd en programändring. Resultatet blev inte vad de hade hoppats på. Det gav ändå ett resultat i form av en diskussion om en framtida programperiod där Leader ska täcka hela landet.

De fem områdena försökte göra det bästa av det begränsade handlingsutrymme som fanns. I vissa leaderområden hittade de finansieringskällor via kommunerna i området och andra sökte andra stödformer för att kunna fortsätta bedriva projekt. Det fanns också områden där man inte lyckades hitta någon annan källa till finansiering.

Resultatet i uppsatsen visar att de områden som har haft tillgång till, om än begränsade, finansiella medel är också de områden som har kunnat bedriva någon form av verksamhet i denna programperiod. Finansieringen har alltså en väsentlig betydelse för att ett område ska kunna fortsätta bedriva landsbygdsutveckling. Men det handlar inte enbart om pengar. Leader handlar till stor del om nätverkande. Att inte kunna jobba med Leader i en programperiod har även inneburit en förlust av nätverk för de fem områdena. Dessa kan bli svåra att återskapa igen.

Numera har jag möjlighet att följa lokalt ledd utveckling i Sverige på nära håll i min roll som utredare på just landsbygdsanalysenheten på Jordbruksverket. Från en oviss student till en ”inbiten” byråkrat, så det kan gå…

Läs mer i examensarbetet Att arbeta utanför strukturerna

Foto på Sanna som gosar med sin häst.

När jag inte pluggar eller jobbar hänger jag helst med denna lilla tös.

//Sanna Sulander

 

Annonser
Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Arbetet i LAG rullar på bra

Jordbruksverkets främsta kontakt med leaderområdena sker via medarbetarna på leaderkontoren och inte till så stor del med ledamöterna i LAG. Vi var intresserade av att kika närmre på hur ledamöterna i LAG upplever att arbetet fungerar. Därför skickade vi ut en enkät till ledamöterna i de 48 prioriterade leaderområdena och frågade ett antal frågor om just det. Enligt svaren på enkäten kan vi utläsa att det mesta i LAG:s arbete verkar fungera bra. Majoriteten upplever att kontakten med leaderkontoret fungerar bra. Ledamöterna upplever också att alla i LAG kan göra sig hörda under beslutsmötena och att alla sektorer är aktiva i beslutsprocessen.

Cirkeldiagram som visar att 321 av 390 personer upplever att de har mycket bra kontakter med sina leaderkontor.Diagram som frågar om ledamöter tycker att dem kan göra sig hörda under LAG:s beslutsmöte. Av 390 är det 298 som känner att de kan det till stor gran.

Det som kan bli bättre är ledamöternas återkoppling till den egna sektorn. På frågan i vilken grad ledamöterna återkopplar till den egna sektorn var det få som svarade att detta görs i stor grad. Vissa ansåg att det inte framkommit i uppdraget att en återkoppling ska ske eller att det är svårt att veta vart man ska återkoppla till, speciellt de som tillhör den privata sektorn. Det kom in ett flertal bra förslag på hur man möjligtvis kan gå tillväga för att sprida informationen vidare. Bland annat via nyhetsbrev från leaderkontoret, på näringslivsfrukostar i kommunen, via mejl-grupp, i annonsblad och via sociala medier.

LAG har en viktig funktion för att samordna det lokala utvecklingsarbetet. Det är därför viktigt att arbetet i LAG rullar på bra. Enligt de svar och kommentarer vi fick in via enkäten verkar det som att de flesta ledamöter anser att arbetet i LAG fungerar bra.

Läs mer i Arbetet i LAG – lokalt ledd utveckling på sidan för regional- och socialfondsprogrammet, landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet.

/ Sanna Sulander

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Uppdaterad statistik efter programändring

Nu finns färsk statistik om hur det går för landsbygdsprogrammet, regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling samt havs -och fiskeriprogrammet. På sidorna får du information om hur stor budgeten är, antal beviljade ansökningar, hur mycket som har beviljats i stöd och hur mycket som har betalats ut i stöd för respektive åtgärd inom varje program. Det har också skett en programändring i landsbygdsprogrammet så budgeten för vissa åtgärder har ändrats. Ta dig en titt!

Här finns siffror för projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet

Här finns siffror för havs- och fiskeriprogrammet

Här finns siffror för regional- och socialfondsprogrammet

/Matilda

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

För fisken i hamn – i lagens namn!

Bild på fiskebåt påväg mot hamn

Har ni tänkt på varför sinnebilden av ett fiskefartyg är ett skepp omringat av måsar? I fiskarnas fångst följer även bifångst med, alltså fiskarter fiskaren inte vill ha. När fisken tas upp till ytan dör de oftast av trycket men trots det brukade fiskaren helt enkelt slänga tillbaka bifångsten. Det är denna gratislunch måsarna seglar runt och väntar på. Men nu ska det vara slut på detta slöseri med havets resurser!

Fiskare har en skyldighet att föra i land all fisk de fångat, även den de inte vill ha. Detta är en nyligen införd bestämmelse som kallas landningsskyldigheten. Landningsskyldigheten påverkar flera olika delar av fiskbranschen och det finns möjlighet att söka pengar för olika anpassningsaktiviteter genom havs- och fiskeriprogrammet. Dock har dessa pengar inte nyttjats i den utsträckning som väntats.

Bara ett par hamnar har med hjälp av programmets pengar anpassats för att kunna ta emot den nya bifångsten och bara ett företag har fått pengar för att göra något med bifångsten i beredningsindustrin. Om det är så att bifångst inte tas om hand i beredningsindustrin generellt (och inte bara inom programmet) måste orsaken utredas vidare. Fisk som ruttnar på land är trots allt inte mycket bättre än fisk som blir måslunch till havs.

På den ljusare sidan arbetar yrkesfiskarna desto mer med att skaffa selektiva redskap för att undvika att få bifångst i sina redskap, vilket ska leda till mindre bifångst och på så sätt bespara haven detta onödiga uttag. Läs mer om detta och landningsskyldigheten i uppföljningen Anpassning till landnings­skyldigheten.

// Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Läget, läget, läget

När det gäller fastigheter brukar det sägas vara tre faktorer som avgör värdet och den första är läget, den andra läget och den tredje läget. Om man ägnar kvällarna åt att surfa runt på Hemnet som många (i alla fall undertecknad) gör, blir detta plågsamt uppenbart. Fast å andra sidan är det ju ofta läget som är den enskilt viktigaste faktorn. Det kan vara närhet till vatten, närhet till skogen eller pendlingstiden till jobbet som avgör eller, har jag hört från en till mig närstående husletare, alla tre plus några till.

Foto över en gård med åkrar i framkant och en sjö i bakkant.

Optimalt läge för ett hem om det inte vore för att avståndet till jobbet blir lite långt, cirka 45 mil eller så. Foto: Elisabeth Bölenius

I andra sammanhang blir läget av även andra saker oerhört viktigt. Till exempel kommer läget av en skyddszon vara helt avgörande för hur väl den just skyddar. Vi vill att de placeras så att de skyddar mot den erosion som gör så att jord transporteras bort med ytavrinnande vatten och vidare ner i diken, vattendrag och sjöar. Detta för att t.ex. fosfor och växtskyddsmedel kan finnas bundna till jordpartiklar och då följa med till vattenmiljön. Jordpartiklarna i sig är också ett problem då de ökar grumligheten i vattnet. En skyddszon kan hjälpa genom att partiklarna ”fastnar” i zonen eller att vattnet där infiltrerar genom marken och på så sätt renas innan det når diket, vattendraget eller sjön.

Genom att ge ersättning till skyddszoner via landsbygdsprogrammet kan vi stimulera att fler skyddszoner anläggs och genom olika villkor för ersättningen kan vi styra var de ligger och hur de ser ut. Dessa villkor ändrades mellan landsbygdsprogrammet 2007–2013 och landsbygdsprogrammet 2014–2020 men bidrog det till att det blev mer rätt? Förbättrades placeringarna av skyddszoner så att de bättre skyddar vattnet i jordbrukslandskapet?

Nu finns en rapport där du kan läsa mer om skyddszonernas placering i förhållande till erosionsrisken, uppdelat på länsnivå. Där går att utläsa att det verkar som att placeringen har förbättrats något med de nya villkoren. Fler skyddszoner ligger där det är högre erosionsrisk jämfört med tidigare landsbygdsprogram men fortfarande finns många skyddszoner som gör mindre nytta än vad de skulle kunna göra.

För att kunna veta om placeringen blev bättre eller sämre med avseende på erosion behövdes information om erosionsrisken på åkermarken. En erosionsriskkarta togs fram av SLU på Jordbruksverkets uppdrag och den finns tillgänglig på Jordbruksverkets webb. Kartan kan vara ett bra underlag även i andra åtgärdsarbeten och ge bra information om var risken för erosion kan finnas.

Läs rapporten Är skyddszonerna placerade på rätt plats för att hindra erosion.

/ Elisabeth Bölenius

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Pengar från landsbygdsprogrammet ger ökad djurvälfärd

Foto på betanda kossor i hageI en färsk utvärdering från Jordbruksverket har vi undersökt effekterna av landsbygdsprogrammets tre djurvälfärdsersättningar. Har ersättningarna gett resultat och kan man påstå att djuren fått det bättre?

Till att börja med, vad är egentligen djurvälfärd? Att definiera djurvälfärd är inte helt enkelt och det finns olika filosofier och synsätt kring vad som menas med god djurvälfärd. Någon kan påstå att en höna i bur har en bättre djurvälfärd än en frigående höna eftersom hon har bättre tillgång till foder, ett lägre parasittryck och undgår fjäderplockning i större utsträckning. Å andra sidan har den frigående hönan större möjligheter att utöva sitt naturliga beteende och kan på så vis anses ha en bättre djurvälfärd.

Djurhållare har kunnat söka ersättning för djurvälfärdsåtgärder som går utöver lagkrav. De ersättningar som finns att söka i landsbygdsprogrammet är extra djuromsorg för får, extra djuromsorg för suggor och utökad klövhälsovård för mjölkkor.

Att mäta djurvälfärd är om möjligt ännu svårare än att definiera den och utvärderingens resultat baseras till stor del på en enkät som skickades ut till de som sökt ersättningen. Utvärderingen har också använt uppgifter om klövhälsan från Växa Sverige och statistik om smågrisproduktion från Winpig.

Sammantaget pekar både statistik och svar från sökande på att ersättningarna har ökat djurvälfärden för suggor, får och mjölkkor. Förekomsten av klövsjukdomar har sjunkit sedan ersättningen gick att söka och majoriteten av de som svarat på enkäten tycker att ersättningarna varit ändamålsenliga för att öka djurvälfärden. De allra flesta verkar dessutom tycka att ersättningarna varit smidiga att söka, att utbetalningar fungerat bra och att reglerna varit enkla att följa.

För att öka djurvälfärden för så många djur som möjligt var ett mål med ersättningarna att många skulle söka. Och många har sökt! Målet var att 3 700 personer per år skulle söka. År 2018 sökte 4 557. Allra flest sökande har ersättningen till suggor, men för får och mjölkkor finns potential att få fler sökande. Kanske kommer fler söka om ersättningarna justeras och förbättras? Administrationen är krävande och villkoren passar inte alla typer av besättningar. Bland annat föreslår utvärderingen att kravet på fårklippning görs mer flexibelt och att det görs enklare för lantbrukare att räkna på hur många kor de ska söka för.

Förutom att öka djurvälfärden tror flera rådgivare och veterinärer att ersättningarna ökat företagens konkurrenskraft. Djurhållare har fått ett ökat fokus på produktionsplanering och utfodring, vilket ökar avkastningen och stärker konkurrenskraften.

För att återgå till resonemanget om djurvälfärd – finns det sätt att bättre synliggöra ersättningarnas effekt på djurvälfärden? Ett sådant sätt skulle kunna vara att införa indikatorer för djurvälfärden. Att exempelvis dokumentera och följa upp förekomsten av bogsår hos suggor kan ge en god uppfattning om hur suggan mår, om hon är i lämpligt hull och är frisk.

Läs mer i rapporten Utvärdering av djurvälfärdsersättningar.

/ Stephanie Kindbom

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vad har egentligen förändrats sedan förra programperioden inom lokalt ledd utveckling?

Nästa programperiod börjar närma sig med stormsteg. Nu är det dags att börja kolla framåt i tiden för att undersöka hur ett framtida program ska utformas. Men det är minst lika viktigt att kika lite bakåt på hur utvecklingen av stödet som vi idag kallar lokalt ledd utveckling har sett ut. Möjligheten att arbeta med leadermetoden har nu funnits i fyra programperioder och en hel del har hänt under resans gång. I uppföljningen Ändringar i administrationen av lokalt ledd utveckling har vi tittat närmre på hur administrationen och handläggningen har förändrats sedan förra programperioden (2007–2013).

Inför denna programperiod gjordes en del förändringar, en ny e-tjänst har introducerats, ett nytt handläggningssystem har satts i bruk och leaderområdena har fått möjlighet att jobba inom hela fyra fonder. Enligt medarbetarna på leaderkontoren har handläggningen blivit svårare och mer tidskrävande i denna programperiod. Det nya handläggningssystemet tog tid att sätta sig in i för handläggarna på leaderkontoren och på Jordbruksverket. Nu har handläggarna dock kommit in i det nya systemet och därför önskar både handläggarna på Jordbruksverket och leaderkontoren att samma system ska vara kvar i nästa programperiod.

Medarbetarna på leaderkontoret kan se att projekten har tenderat att bli större. Det har även tillkommit nya grupper av sökande som inte sökt stöd i så stor grad innan. Detta beror till stor del på att lokalt ledd utveckling nu bedrivs i fyra fonder samt att det numera går att bevilja företagsstöd. Det har inneburit att nya aktörer har utfört helt nya aktiviteter som inte tidigare har genomförts inom Leader eller lokalt ledd utveckling.

Som sagt så har det hänt ganska mycket i denna programperiod vilket har inneburit såväl utmaningar som möjligheter. Detta tar vi nu med oss in i arbetet inför nästa programperiod som står och knackar på dörren.

Bild på träd vid dimmig landsväg

/Sanna Sulander

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar