Investeringsstöden är bra men handläggningstiden är lång

Många företagare som har fått investeringsstöd är positiva till stöden, men tycker handläggningstiden är lång. Det visar en nyligen publicerad utvärdering av investeringsstöd för nya jobb och ökad konkurrenskraft.

Utvärderingen har gjorts av Charlotta Mellander och Orsa Kekezi på Internationella handelshögskolan i Jönköping. Genom en telefonenkät har utvärderarna intervjuat 200 företagare som har fått stöd för investeringar för ökad konkurrenskraft (4.1/2A) och för att skapa jobb (6.4/6A).

Se filmen där utvärderarna berättar om utmaningar och resultat
Vilka utmaningar fanns med att göra utvärderingen och vad tyckte de som svarat om stöden?
Se filmen där Charlotta Mellander och Orsa Kekezi berättar.

Syftet med utvärderingen Upplevda effekter av investeringsstöd har varit att undersöka hur de företagare som har fått stöd uppfattar investeringsstödens påverkan på företagens utveckling, innovationsförmåga och konkurrenskraft. I den här rapporten har man således försökt fånga de effekter av investeringsstöd som inte kan följas genom indikatorer och ansökningsinformation.

Svaren visar till exempel att

  • det finns generellt sett en positiv bild av investeringens påverkan på lönsamhet, produktivitet, och konkurrenskraft
  • generellt ser man en relativt hög grad av missnöje med ansökningsprocessen, vilket innebär att det finns utrymme för förbättringar
  • den bidragande faktorn till missnöjet med stor sannolikhet är den långa handläggningstiden
  • 195 av de 200 företag som ingick i undersökningen menade att investeringen bidragit till en levande landsbygd
  • ungefär 57 procent av företagen hade genomfört investeringen oavsett om de hade fått stödet eller inte.

Läs mer i rapporten Upplevda effekter av investeringsstöd

/Asta Vormeier

Video | Posted on av | Lämna en kommentar

Främja landsbygden genom att inkludera de unga i samhällsutvecklingen

Efter 10 veckor på praktik hos Jordbruksverket är det dags att gå tillbaka till mina masterstudier i nationalekonomi. Innan dess tänkte jag dela med mig av några reflektioner jag gjort under min praktik.

Praktiken har lärt mig vikten av att samarbeta samtidigt som den gjort mig väldigt ödmjuk inför kunskap och framtid. Det har blivit tydligt vilken kunskap enheten har och vilken specialkompetens jag kan bidra med.

Jag har passat på att läsa många texter som publicerats av Jordbruksverket. En av de texter som jag tycker är ständigt aktuell och som sammanfattar många av de samhällsutmaningar vi står inför är forskaren Lotta Svenssons text på sidan 101 i publikationen Så här ligger landet.

Lotta Svensson reflekterar över vad vi som individer kan göra för att få unga att vilja stanna kvar eller till och med flytta tillbaka till mindre orter. Normer från vuxna om att de som flyttar till de större städerna är de ambitiösa och intressanta förs över på de yngre samtidigt som unga som bor kvar i mindre orter inte känner sig inkluderade i samhällsutvecklingen.

Som vuxen och etablerad på den svenska arbetsmarknaden och i samhällsutvecklingen har vi outtalat ansvar för hur vi pratar med våra yngre och vilka värderingar som vi för vidare till kommande generationer. För att bättre ta till vara kommande generationers intressen och viljor och för att bygga ett samhälle som motsvarar de nuvarande och kommande generationers behov behöver politiken bli bättre på att öka transparensen och i större utsträckning inkludera de yngre i samhällsutvecklingen. Ett enkelt sätt att öka delaktigheten och utrusta unga med de bästa förutsättningarna för att lyckas och trivas är att bjuda in unga i våra nätverk såväl i städer som i landsbygder. Vissa har möjligheten att vara med i mentorskapsprogram men det kan vara något som alla skulle behöva för att få tillgång till andras nätverk och vägledning.

Lotta Svensson belyser vad vi som individer kan göra som en insats till vårt samhälle för att tillsammans utvecklas:

  • Gör upp med dina egna värderingar och normer och bemöt de unga och deras val med respekt
  • Sök upp de unga – möt dem där de är och känner sig bekväma
  • Bjud in de unga till, och gör plats för dem i, dina nätverk
  • Skapa nya nätverk – där unga och äldre kan mötas
  • Erbjud möjligheter för de unga att påverka – att göra skillnad
  • Värdesätt det de unga gör – och visa det
  • Avsätt resurser – till exempel pengar, personer – för att möjliggöra ungas delaktighet
  • Ta strid för de ungas lika rättigheter och möjligheter
  • Kräv erkännande och rättvisa villkor även för boende på mindre orter

Själv ska jag reflektera över vilka värderingar och normer jag för vidare till unga som jag har kontakt med.

/ Håkan Wallin

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Färska siffror hur det går för programmen

Nu har vi rykande färska siffror på hur det går i våra tre program. De visar budget, antal beviljade ansökningar, beviljat stöd samt utbetalt stöd.

Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet

Statistik för projekt- och företagsstöd i havs -och fiskeriprogrammet

Statistik för projekt inom social- och regionalfondsprogrammet

//Matilda

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Undra som en flundra, del 3: Olika indikatorer, men vill vi inte veta samma saker?

Det här är del tre av tre i bloggen med sammanställningar av några diskussioner om fiske och vattenbruk inom lokalt ledd utveckling som fördes under en träff i mitten av januari. Träffen organiserades av Landsbygdsnätverket och där samlades representanter från 13 leaderkontor, Jordbruksverket, Näringsdepartementet, EU-kommissionen och det internationella nätverket FARNET i Stockholm.

Diagram som visar Antal områdesspecifika indikatorer för havs- och fiskerifondens insatser per leaderområde som beslutades vid programperiodens början.

Antal områdesspecifika indikatorer för havs- och fiskerifondens insatser per leaderområde som beslutades vid programperiodens början.

Alla leaderområden har områdesspecifika indikatorer som de själva tagit fram utöver de gemensamma indikatorerna. Dessa är viktiga för att det i områdena finns specifika behov som de styr mot och som de ska kunna följa upp mot. Dessa indikatorer är därför olika i olika områden, men också olika många. Området med minst antal indikatorer vid programstarten hade en indikator för insatser inom havs- och fiskerifonden, och det område med flest hade 47 stycken. Exempel på områdesspecifika indikatorer är antal deltagare som gått utbildning, antal nya nätverk som bildats eller antal genomförda undersökningar av ekosystemet.

Flera av leaderområdena mäter snarlika företeelser men de är ändå inte jämförbara eftersom de inte är exakt likadana. Detta, i kombination med att de inte är koordinerade i databasen, gör att det är svårt att använda de områdesspecifika indikatorerna nationellt.

Men är det inte så att områdena ofta vill mäta snarlika saker? Jo i vissa fall vill de det, men eftersom att de togs fram på olika håll ser de nu olika ut även om de ibland siktar mot samma sak.

De områdesspecifika indikatorerna har skapat viss huvudvärk i några leaderområden. När Jordbruksverket bad leaderområdena skapa dessa indikatorer kunde man i leaderområdena inte förutse vilka konsekvenser deras val skulle få. Några leaderområden som valt att ha med många indikatorer upplever nu att det är svårt att uppnå målen för dem. De uttrycker att det vore bättre om de indikatorer som används är tydliga och få. Utöver detta lyfts det fram att de områdesspecifika indikatorerna bidrar till ökad administrativ arbetsbörda för att de inte finns med i ansökanssystemet och därför manuellt måste samlas in och skrivas in i handläggningssystemet.

Processen då områdesspecifika indikatorer skapades upplevdes som rörig eftersom områdenas strategier gjordes innan indikatorerna togs fram. Det hade varit bättre om detta gjorts vid samma tillfälle. När man tar fram områdesspecifika indikatorer i framtiden tycker representanterna att det vore bra med en lista med förslag på indikatorer. Då kan man fortfarande ha möjlighet att välja indikatorer som är specifika för leaderområdet, men om man väljer något från listan skulle dessa indikatorer ha samma innebörd för alla som valt dem och därför kunna jämföras eller aggregeras.

Representanterna menar att indikatorerna kan koordineras bättre i kommande programperiod utan att störa underifrånperspektivet.

/ Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Undra som en flundra, del 2: Varför avslutas inte projekten i tid?

Det här är del två av tre i bloggen med sammanställningar av några diskussioner om fiske och vattenbruk inom lokalt ledd utveckling som fördes under en träff i mitten av januari. Träffen organiserades av Landsbygdsnätverket och där samlades representanter från 13 leaderkontor, Jordbruksverket, Näringsdepartementet, EU-kommissionen och det internationella nätverket FARNET i Stockholm.

Tabell.

Andel av beviljade projekt inom lokalt ledd utveckling genom havs- och fiskeriprogrammet som har fått något i sitt beslut ändrat efter att första beslutet togs (138 projekt)

Av de projekt som beviljats pengar inom lokalt ledd utveckling genom havs- och fiskeriprogrammet är det ungefär en tredjedel av de avslutade insatserna och en tredjedel av de insatser som ännu inte har avslutats som har fått något ändrat i beslutet. Ofta handlar det om att den sökande vill skjuta fram datumet för när projektet ska vara avslutat. Detta är problematiskt för Jordbruksverket då det finns mål uppsatta för i vilken takt vi ska betala ut pengarna, och utbetalningen gör vi först när projekten har avslutats.

Men varför avslutas inte projekten i tid? Det beror främst på att den som söker stöd inte vet när projektet kan starta, och därför missbedömer när det kan avslutas.

Flera representanter för leaderkontoren uttryckte att projektägarna när de gör sin ansökan inte kan förutse hur lång tid själva handläggningsprocessen tar. Eftersom att de väntar på att få veta om de kommer få stöd längre än de trott så har de också missbedömt när de kommer kunna påbörja projektet. Projektägaren förstår ofta redan när denne får besked om att projektet kan påbörjas att datumet för avslutande inte längre är rimligt, och skickar en ansökan om att få datumet framskjutet.

Vissa leaderkontor informerar om hur handläggningstiderna ser ut redan i det initiala ansökanstillfället, och uppmanar projektägarna att tänka över det slutdatum de angett. Ett förslag som lyfts fram för att komma tillrätta med det stora antalet ändringsbeslut är att slutdatumet hade kunnat sättas i relation till myndighetsbeslutet. Ett sätt att möjliggöra det vore att projektägaren i ansökan meddelar hur många månader projektet förväntas ta, och att myndigheten då meddelar vilket datum detta blir med beslutsdatumet som startdatum.

Alla framskjutna slutdatum beror dock inte på en utdragen handläggningsprocess. Ibland beror ett framflyttat slutdatum på sådant som projektägarna inte har någon kontroll över, så som att ett fiskestopp införs. Det händer också att projektägarna inte är beredda på hur mycket dokumentation som krävs för de tillstånd som behövs för vissa projekt, och projekt kan då bli uppskjutna i väntan på dessa tillstånd.

/ Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Undra som en flundra, del 1: Vad är nyttan med möjlighet till olika höga stöd i olika leaderområden?

Det här är del ett av tre i bloggen med sammanställningar av några diskussioner om fiske och vattenbruk inom lokalt ledd utveckling som fördes under en träff i mitten av januari. Träffen organiserades av Landsbygdsnätverket och där samlades representanter från 13 leaderkontor, Jordbruksverket, Näringsdepartementet, EU-kommissionen och det internationella nätverket FARNET i Stockholm.

Diagram över beiljat stöd per insats för de olika leaderområden.

De olika leaderområdenas lägsta, högsta och medeltal för beviljade stöd per insats inom lokalt ledd utveckling genom havs- och fiskeriprogrammet (totalt 138 projekt)

Det finns regler om hur höga stöd, så kallade stödtak, som får beviljas till projekt inom lokalt ledd utveckling som främst gynnar ett företag. Om det ska finnas andra lokala principer för stödnivåer så bestäms det av leaderområdets beslutande grupp, LAG. Detta kan vara orsaken till att olika stora belopp har beviljats runt om i landet.

Men vad är nyttan med att möjligheten till stöd kan vara olika i olika leaderområden? Nyttan är att leaderområdena har olika förutsättningar och därför vill ha möjlighet att reglera utifrån dem.

Av de representanter för leaderområden som delade med sig av sina erfarenheter var det två som valt att inte ha något stödtak och två som initialt hade stödtak men som sedan tog bort dessa. Områdenas representanter resonerade ändå om både fördelar och nackdelar med arrangemanget, vilket inte är specifikt för havs- och fiskerifonden utan även gäller leaderinsatser som finansieras av andra fonder.

Fördelen med att leaderområdenas LAG har haft möjlighet att sätta lokala stödtak är att de får möjlighet att forma vissa regler för stödet utifrån lokala förutsättningar. Om de till exempel befarar att en enskild stark aktör skulle ta för stor andel av den totala budgeten så kan området besluta om ett tak för att hantera en sådan risk. Å andra sidan är risken med ett stödtak att om en aktör skickar in en riktigt bra men stor projektidé så går det inte att finansiera den i den form som projektägaren tänkt utan det skulle behöva dela upp det i flera delprojekt för att få en chans att få så mycket i stöd som krävs för hela idén.

Leaderområdenas representanter framhäver att de själva vill ha möjlighet att besluta om att ha stödtak, för att de ska ha möjlighet att skapa villkor utifrån lokala förutsättning om de ser ett behov av det.

/ Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Tack till er som röjer upp i betesmarker och slåtterängar som växt igen

Den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i våra betesmarker och slåtterängar är stora. Tyvärr växer en del betesmarker och slåtterängar igen för att de inte används, vilket leder till en förlust av livsmiljöer för växter och djur som är beroende av att marken betas eller slås. Värdefulla kulturelement blir svåra att se och kan förstöras när träd och buskar tar över.

Vi är tacksamma för att det finns lantbrukare som vill förbättra situationen, och börja använda markerna igen trots att det medför extra arbete. Mellan 2015 och 2018 har de röjt upp eller restaurerat ca 5 900 hektar mark med medel från landsbygdsprogrammet. Inom landsbygdsprogrammet finns två olika ersättningar som går till att återskapa betesmarker och slåtterängar som vuxit igen. Det ena är miljöinvesteringen för engångsröjning, och det andra är miljöersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar, som är ett femårigt åtagande. Miljöersättningen är störst av de två ersättningarna arealmässigt.

Trots allt det arbete som gjorts med att återskapa marker är det en bra bit kvar för att nå målet, som är på 10 000 hektar.

Du kan läsa mer om detta i uppföljningen Restaurering och engångsröjning av betesmarker och slåtterängar som finns under rubriken Publicerade uppföljningar

/Linnéa Asplund

 

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar