Greppa Näringen och näringsbelastning – om rådgivning, utvärdering och rekommendationer

Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav bildbyrå.

I november 2022 publicerade Jordbruksverket en utvärderingsrapport av rådgivningsprogrammet Greppa Näringen. Målet med rådgivningen är att överskottet av växtnäring ska minska över tid, eftersom det innebär att risken för övergödning i sjöar, vattendrag och hav minskar. Dessutom kostar det jordbruksföretagen mycket att använda mer växtnäring än vad som behövs.

Utvärderarna från WSP tittade på hur rådgivningen 2001–2020 har påverkat överskottet av näringsämnena kväve och fosfor på gårdarna. I detta blogginlägg lyfter jag den analys som gjordes i utvärderingen och vad resultatet kan väcka för diskussionsfrågor.

Tid påverkar överskotten av växtnäring

Överskottet av växtnäring beräknas med hjälp av växtnäringsbalanser. En växtnäringsbalans är förenklat skillnaden mellan tillförd och bortförd växtnäring ”vid gårdsgrind”.

I utvärderingen ingår den första och den senast genomförda växtnäringsbalansen hos drygt 3 000 gårdar i Sverige som har fått rådgivning. Utvärdering visar bland annat följande:

• Gårdar med rådgivning i majoriteten av Sveriges län och inom alla produktionsinriktningar har minskat sitt överskott av kväve och fosfor i växtnäringsbalansen under perioden 2001–2020. Därmed har risken för näringsbelastning till luft och vatten minskat.
• Utvärderarna kan se att med mer tid (antal år mellan första och sista mätningen av växtnäringsbalans) minskar kväve- och fosforöverskottet.
• När det gäller grisproduktion går det att se att fosforöverskottet minskar ju mer rådgivning gården får.
• Inom övriga produktionsinriktningar (mjölkproduktion, nötköttsproduktion och växtodling) kan man däremot inte se att mer rådgivning leder till minskat överskott av kväve och fosfor.

Resultaten väcker fler intressanta frågor

Vad vi kan se är att lantbrukarna över tid gör ändringar på gården så att överskottet minskar, oavsett hur mycket mer rådgivning som gården får under denna tid. Vad beror det på? Detta går inte utvärderingen in på. Det kan vara det första rådgivningsbesöket, foderutveckling, ekonomiska incitament, lagstiftning, ett generellt mer miljömedvetet samhälle eller kanske Greppa Näringens nyhetsbrev som skickas ut till tusentals jordbruksföretagare?

Resultaten väcker ytterligare frågor. Ska Greppa Näringen till exempel omfördela och lägga mer resurser på andra områden där det finns en lägre medvetenhet och färre genomförda åtgärder? Hur många rådgivningstillfällen med fokus på näringsbelastning bör en gård få?

Delta på ett lunchwebbinarium om utvärderingsresultaten den 30 januari!

Är du en del av genomförandet av Greppa Näringen, eller är du bara nyfiken på att höra mer om utvärderingen och rådgivningen som genomförs? Missa inte Landsbygdsnätverkets lunchwebbinarium den 30 januari! Då diskuterar utvärderarna och representanter från Greppa Näringen hur resultaten från utvärderingen kan tas om hand. Ta chansen att ställa dina frågor och lära dig något nytt!

---

Greppa Näringen och näringsbelastning
– om rådgivning, utvärderingsresultat och rekommendationer
Lunchwebbinarium 30 januari
12.00–13.00
Läs mer och anmäl dig (senast den 29 januari)

---

/Katarina Carthew, utredare på Jordbruksverkets utvärderingssekretariat

---

Läs mer

Läs mer om analysen och vad utvärderarna kom fram till i utvärderingsrapporten:
Greppa Näringen 2001–2020. En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag

Tidigare blogginlägg från WSP om rapporten:
Greppa Näringen och minskat växtnäringsöverskott – hur kan sambandet utvärderas?

Greppa Näringens webbplats: www.greppa.nu

Greppa Näringen och minskat växtnäringsöverskott – hur kan sambandet utvärderas?

Utvärderingen undersöker den rådgivning inom Greppa Näringen som syftar till att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag. Foto: Thomas Adolfsén

Rådgivningsprogrammet Greppa Näringen har i drygt 20 år erbjudit lantbrukare kostnadsfri rådgivning för att bland annat minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag. I en ny utvärderingsrapport som vi har tagit fram framgår det att överskottet av näringsämnen (kväve och fosfor) i gårdarnas växtnäringsbalanser minskar över tid hos gårdar som fått rådgivning inom Greppa Näringen. Men det går inte att slå fast i utvärderingen att minskningen har skett till följd av rådgivningen – vi kan alltså inte fastställa ett så kallat kausalt samband mellan mer rådgivning och ett minskat näringsöverskott.

I utvärderingen har vi också analyserat lantbrukarnas svar på frågor vid åtgärdsuppföljningen, alltså när rådgivaren tillsammans med lantbrukaren följer upp de genomförda åtgärderna. Lantbrukarna har enligt uppföljningen genomfört flera åtgärder som föreslagits under rådgivningen med syfte att minska överskottet i växtnäringsbalansen. Den vanligast föreslagna åtgärden är att ta hänsyn till genomsnittlig skördenivå vid gödsling. De genomförda åtgärderna kan enligt experter som vi har intervjuat förväntas ha en effekt på överskottet i växtnäringsbalansen.

Hur skulle man då kunna gå till väga för att kunna dra kausala slutsatser om sambandet mellan rådgivning och minskat överskott av växtnäring? I rapporten rekommenderar vi att Jordbruksverket i framtiden genomför Greppa Näringen som ett kontrollerat experiment för att utvärdera effekten av rådgivningen i den nya perioden av jordbrukspolitiken som startar 2023. Inom ramen för ett kontrollerat experiment behöver man identifiera en så kallad kontrollgrupp, alltså en grupp av gårdar som inte fått rådgivning men som har upprättade växtnäringsbalanser. Sedan kan man jämföra gårdarna som fått rådgivning med kontrollgruppen – och därmed analysera hur det skulle ha sett ut på gårdarna med rådgivning om de inte hade fått rådgivning (en kontrafaktisk analys).

Läs mer i utvärderingsrapporten: Greppa Näringen 2001–2020. En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag

/Göran Hallin och Angelica Jörnling, WSP

Förbättrad konkurrenskraft och tillväxt med hjälp av stöd?

Foto: Johan Bjurer

Frågan om finansiellt stöd till företag kan förbättra konkurrenskraft och tillväxt är ständigt aktuell. Vissa i debatten menar att nej, stödet gör ingen skillnad, och hänvisar till att vinstdrivande företag genomför lönsamma och tillväxtfrämjande investeringar oavsett om de får stöd eller inte. Ja, hävdar andra och pekar på att många företag har svårt att hitta finansiering för sina investeringar och att offentligt stöd är viktigt för att sätta fart på produktion och lönsamhet. Tittar man på internationella undersökningar av olika stödprogram framträder en splittrad bild. I vissa fall finner man positiva effekter och i andra fall ses inga effekter alls.

I en ny utvärderingsrapport har vi på AgriFood Economics Centre analyserat investeringsstöden till vattenbruket och beredningsindustrin i havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Utvärderingen visar att stöden har bidragit positivt till företagens tillväxt i termer av ökat produktionsvärde. Resultaten visar att investeringsstödet har ökat produktionsvärdet inom vattenbruksföretagen med cirka 50 procent. Inom beredningsindustrin är effekten en ökning av produktionsvärdet med cirka 12 procent. Utvärderingen visar även att investeringsstödet har ökat sysselsättningen inom vattenbruket, men motsvarande effekt finns inte inom beredningsindustrin.

Slutsatsen från utvärderingen är därför att investeringsstöden inom havs- och fiskeriprogrammet visst kan bidra positivt till företagens tillväxt. Men ökad produktion och sysselsättning räcker inte nödvändigtvis för att verksamheterna ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga. En viktig faktor för att uppnå detta är att investeringarna ökar produktiviteten i företagen. Produktivitet visar värdet av produktionen i förhållande till de insatser som används för att producera och är grunden för långsiktig konkurrenskraft. Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är det därför önskvärt att investeringsstöden ökar produktiviteten i företagen. Här blir bilden av stödens effekter mer negativ. Utvärderingen visar nämligen att produktiviteten inom både vattenbruket och beredningsindustrin inte har ökat nämnvärt sedan år 2014 och att investeringsstöden inte förbättrat produktiviteten i de företag som fått stöd.

Svaret på frågan om huruvida investeringsstöd förbättrar konkurrenskraft och tillväxt är att det beror på vilket mått vi tittar på. Å ena sidan har investeringsstöden bidragit till högre produktionsvärde och på så sätt ökat tillväxten inom vattenbruket och beredningsindustrin. Å andra sidan har investeringsstöden inte bidragit till ökad produktivitet, vilket gör att man kan ifrågasätta om de verkligen förbättrar företagens långsiktiga konkurrenskraft.

Läs hela rapporten, som också tittar närmare på startstödet inom vattenbruket: Förbättrad konkurrenskraft och tillväxt med hjälp av stöd? Effekter av investeringsstöd och startstöd till vattenbruk och beredningsindustri i havs- och fiskeriprogrammet

Läs en kortversion av rapporten

/Johan Blomquist, AgriFood Economics Centre

Programmen och målen i fokus när övervakningskommittéerna sammanträdde

Två gånger om året sammanträder övervakningskommittéerna för landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och lokalt ledd utveckling. Kommittéernas uppgift är att kontrollera hur arbetet med programmet går och om målen nås. De får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmen och har uppgifter kopplade till de urvalskriterier som används för att välja ut vilka insatser som ska få stöd. Dessutom ska kommittéerna granska och godkänna de rapporter som skickas till EU-kommissionen varje år.

I övervakningskommittéerna sitter representanter från bland annat myndigheter, näringen och miljöorganisationer. I det här blogginlägget kan du läsa om vad kommittéerna gjorde när de sammanträdde i våras!

Kommittén för landsbygdsprogrammet: möte med företagare,
lägesrapport och framåtblickande

Den 30–31 maj hade övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet årets första möte. Det var även det första fysiska mötet som hållits sedan 2019. Mötet hölls i Stockholm och inleddes dagen före med studiebesök. Kommittén besökte Väddö Gårdsmejeri AB där de fick smaka på delikatesser som serverades och samtidigt ta del av hur dessa engagerade företagare jobbar för att utveckla sitt mjölkföretag med flera verksamheter.

Foto: Kaija

På mötet granskade och godkände ledamöterna årsrapporten för år 2021. Vidare fick de en lägesrapport om hur det går för programmet. Lägesrapporten innehåller detaljerad information om stöden, programändringar och administrativa frågor om handläggningstider samt om vilka åtgärder som krävs för förbättringar. Bland annat behöver handläggningstiderna ses över.

Lägesrapporten ger också en översikt av hur mycket av programmets budget som har beviljats i stöd och betalats ut. En stor andel av utbetalningarna står jordbrukarstöden för. Utbetalningsnivån är lägre för projekt- och företagsstöd, bland annat för att projekten tar lång tid att genomföra. Det finns ett ökat tryck på handläggningen. En orsak till detta är genomförda förändringar i handläggningsprocessen efter revisionsanmärkningar. Beroende på åtgärd har dessa rutinförändringar en stor påverkan på handläggningen av ansökan om utbetalning, vilket märks i den ökade ärendebalansen från och med oktober 2021. I anslutning till lägesrapporten hölls även en fördjupning om stöd för kompetensutveckling och rådgivning.

På mötet var det även flera informationspunkter. Det var bland annat information från landsbygdsministerns statssekreterare Oskar Magnusson om aktualiteter i politiken samt lite framåtblickande information om kommittén som ska inrättas för den kommande jordbrukspolitiken och om urvalskriterier som den nya kommittén ska höras om när den har inrättats.

Studiebesök, lägesrapport och nya utvärderingsresultat när kommittén
för havs- och fiskeriprogrammet möttes

Den 17–18 maj hade övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet möte i Halland. Mötet inleddes med ett studiebesök och lunch på Korshags rökeri i Falkenberg, där kommittén fick se hur produktionen gick till och smaka på produkterna. Efter det åkte gjordes ett besök på vattenkraftstationen Herting i Ätran, där man kunnat kombinera fiskpassage med produktion av elektricitet och bevarande av kulturmiljö genom att anlägga en naturlig fiskväg förbi kraftstationen. Detta har bland annat lett till ökat antal lax och ål. Dessutom finns här en population av havsnejonöga.

Foto: Jordbruksverket

Under mötet fick ledamöterna en lägesrapport om hur det går för programmet (lägesrapporten finns på Jordbruksverkets webbplats). Programmet är nu inne i slutfasen och stängdes för ansökningar den 30 april. Generellt sett fortlöper programmet väl även om det finns några åtgärder som är lite problematiska.

På mötet godkändes den årliga genomföranderapporten, vilket är ett krav för att den ska kunna skickas in till EU-kommissionen. Ledamöterna fick också en presentation av en utvärdering om investeringsstöd och startstöd inom havs- och fiskerifonden som riktar sig till vattenbruket och beredningsindustrin. Utvärderingen visar att investeringsstödet har bidragit till att stärka tillväxten inom vattenbruket och beredningsindustrin genom ökat produktionsvärde.

En annan viktig punkt som diskuterades på mötet var Ukrainakrisen och de svårigheter den leder till, exempelvis ökade kostnader för bland annat bränsle och foder samt en osäkerhet på marknaden.

Kommittén för lokalt ledd utveckling: lägesrapport och goda exempel på projekt som fått stöd

Den 19 maj hade övervakningskommittén för lokalt ledd utveckling (LLU) årets första möte. Mötet genomfördes digitalt. Under mötet fick ledamöterna en presentation av lägesrapporten och hur det går för programmet. Vi närmar oss programmets slut. Sett till fondernas totala budget är 103 procent av regionalfonden och 104 procent av socialfonden intecknade i beslut. Både socialfonden och regionalfonden har övertecknats. När det gäller utbetalningar är 54 procent av alla fyra fondernas totalbudget utbetalt. Procentuellt sett ligger regional- och socialfonden högre än de båda andra fonderna (havs- och fiskerifonden och landsbygdsfonden). Den årliga genomföranderapporten för programmet för år 2021 presenterades och godkändes av övervakningskommittén.

Jordbruksverket presenterade rapporter som gjorts för leaderområdenas indikatorer och urvalskriterier i innevarande programperiod samt hur upplägget kommer se ut i kommande period. På mötet presenterades även projektet TUFF Landsbygd (Tillväxt och utveckling för företagare) som fått stöd genom regionalfonden för lokalt ledd utveckling. Projektägare var Eksjö.nu AB. Syftet med projektet var att visa möjligheter med företagande på landsbygder samt bidra till hållbar utveckling och ökade förutsättningar för företagande genom samverkan, kompetensutveckling och inspiration. Målgruppen var kvinnliga företagande i alla åldrar.

/Karin, Therese, Annelie & Sara

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014–2022
Lägesrapport om genomförandet av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020
Lägesrapport om genomförandet av lokalt ledd utveckling 2014–2020

Nya nätverk och metoder efter satsning på projekt om ängs- och betesmarker

Fotograf: Jens Lindström

År 2017 beslutade regeringen att satsa 30 miljoner kronor för att höja kunskapen om skötsel av ängs- och betesmarker i områden där brist på betesdjur gör att marken riskerar att inte skötas. Satsningen genomfördes 2018–2020 i form av demonstrations- och informationsinsatser som Sveriges alla länsstyrelser genomförde. Det var en särskild satsning för ett rikt odlingslandskap inom landsbygdsprogrammets åtgärd 1.2 (demonstrationer och information). Syftet var att genom nätverk, samverkan och nya metoder öka kunskapen om olika skötselmetoder.

Under år 2021 skickade Jordbruksverket en enkät till de som på något sätt deltagit i projektet, det vill säga länsstyrelserna och några personer på Jordbruksverket.  Syftet med enkäten var att undersöka om projektet upplevs ha bidragit till någon samhällsnytta och om länsstyrelserna har förslag på hur en eventuell kommande satsning på skötsel av ängs- och betesmarker skulle kunna se ut.

Sammanfattning av enkätsvaren

Satsningen pågick mellan åren 2018–2020, men det har funnits möjlighet att fortsätta projektet och satsningen för de länsstyrelser som velat. Av de som svarade på enkäten uppger majoriteten att projektet fortfarande pågår.

Enkäten visar att projekten har haft flera positiva resultat. En övervägande andel av de som svarade uppger att projektet har bidragit till att öka intresset för och kunskapen om ängs- och betesmarker hos målgruppen (personer som är verksamma inom jordbruks-, trädgårds-, skogsbruks- och rennäringsföretag samt inom företag och ideella föreningar med hästverksamhet med minst 10 hästar). Projekten har enligt de som svarade även bidragit till en ökad areal eller förbättrad skötsel på ängs- och betesmarker i länet. I samband med de aktiviteter som ordnats inom projektet har målgruppen dessutom visat intresse för andra stöd och ersättningar, främst restaurering av betesmarker och miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Men även rovdjursstängsel, våtmarker och stöd från andra myndigheter, till exempel LONA (lokala naturvårdssatsningar), har fått mer uppmärksamhet.

De flesta tycker att satsningen varit bra. Framförallt har det varit värdefullt med möjligheter och forum att dela med sig av kunskap, inspiration och idéer mellan länsstyrelser. Det finns dock vissa skillnader: en del menar att utrymme och flexibilitet varit tillräckligt stort, medan andra menar att det bör vara mindre styrning.

De allra flesta menar att satsningen har skapat nätverk som på ett eller annat sätt kommer att fortsätta nyttjas. Betesmarksförmedling, mer samverkan internt och med andra myndigheter lyfts som exempel.

De flesta är positiva till de arbetssätt som använts med bland annat en nationell samordnare hos länsstyrelsen och de samarbetsytor som använts för att bidra till kunskapsutbytet mellan länen. Någon som svarat är negativ och uppger skälet att det då inte finns någon långsiktig kunskap kvar hos Jordbruksverket.

En del vill också lyfta nackdelar med öronmärkta pengar, som leder till mer administration och mindre frihet att utforma samt att ett sådant här projekt ska fortleva till följd av de nätverk som skapats.

/Paulina

Läs mer

Ängs- och betesmarker hjälper till att bevara den biologiska mångfalden

Ettårig ersättning för minskat kväveläckage och kolinlagring borde öka intresset – inte minst hos små företag

Höstsådden pågår just nu i olika delar av landet och det är ännu inte försent att så vissa typer av fånggrödor. Planeringen gjordes i våras och att redan då veta hur växtodlingsåret kommer bli är svårt, inte minst när det gäller att planera höstens odling av fånggrödor och om det kommer passa med vårbearbetning nästa år.

Extra svårt att planera kan det vara för mindre jordbruksföretag. Vi har tittat närmare på vilka företag som har fått ersättning för minskat kväveläckage, som är den ersättning som söks för att odla fånggröda och vårbearbeta i landsbygdsprogrammet 2014–2020.

Främst stora företag får ersättningen idag

Av de 3 100 jordbruksföretagen som har fått ersättning för minskat kväveläckage är tre fjärdedelar stora företag. Som stora företag räknar vi de som brukar mer än 52 hektar. Det beror på att det genomsnittliga jordbruksföretaget i Sverige får gårdsstöd för 52 hektar.

Av alla stora företag i Sverige har 16 procent fått ersättning för minskat kväveläckage, medan knappt 2 procent av alla små företag har fått ersättningen. Även när vi tittar på för hur stor areal de stora respektive små företagen har fått ersättning är det tydligt att det är stora företag som dominerar. Av de stora företagens totala areal har 6 procent omfattats av ersättning för fånggröda och vårbearbetning. Av de små företagens totala areal har ersättningen istället omfattat 2 procent av arealen.

Jämför vi antalet stora och små företag och det antal hektar de får ersättning för framträder en liknande bild:

Minskat kväveläckage som ettårig miljöersättning

Idag behöver lantbrukarna ingå ett åtagande på fem år för att få ersättning för minskat kväveläckage. Att små företag i mindre utsträckning har fått ersättningen kan bero på att det bara finns en begränsad mängd areal som under en femårsperiod kan odlas med fånggröda eller vårbearbetas. Att ingå långa åtaganden kan också upplevas som en risk.

Något som kan öka förutsättningarna för små jordbruk att söka ersättningen är att den från och med 2023 blir ettårig. På så vis räcker det att söka ersättning för den mark som passar just det året.

Den nya ersättningen kommer gå att söka inte bara för att odla fånggröda och vårbearbeta utan också för att odla mellangrödor. Mellangrödor är ett vidare begrepp än fånggrödor och odlas mellan två huvudgrödor med det främsta syftet att öka kolinlagringen i marken. Mellangrödor är en viktig åtgärd i den nya jordbrukspolitiken för att minska klimatpåverkan.

Den ettåriga ersättningen för minskat kväveläckage och kolinlagring ingår som förslag i den nya jordbrukspolitiken som börjar gälla nästa år. Det borde göra att mark som brukas med ersättning för minskat kväveläckage och kolinlagring ökar, inte minst hos små jordbruksföretag. Mer om de ettåriga miljö- och klimatersättningarna kan du läsa på Jordbruksverkets webbplats.

/Anna och Åsa

Innovationer på landsbygden är flest i Västsverige

Inom landsbygdsprogrammet kan man söka innovationsstödet EIP-Agri för att skapa innovativa lösningar på de utmaningar som landsbygden står inför. Stödets syfte är att föra samman aktörer med olika kompetenser och på så vis möjliggöra kunskapsutbyte och samarbete. Vi har tittat närmare på i vilken del av Sverige flest ansökningar om innovationsstöd har beviljats 2014–2022 och hur stödet har fördelats.

Flest beviljade ansökningar om innovationsstöd fanns i Västsverige, som utgörs av Västra Götalands och Hallands län. Härifrån kom 33 procent av de totalt 344 beviljade ansökningarna. Sett ur ett finansiellt perspektiv har ansökningar från Västsverige beviljats närmare 32 procent av det totala beviljade innovationsstödet på 444 miljoner kronor.

Fördelningen av 444 miljoner kronor som har beviljats i innovationsstöd 2014–2022. Siffrorna motsvarar miljoner kronor.

Jämförelsevis är norra Sverige det område där minst antal beviljade ansökningar har kommit ifrån. Norra Sverige utgörs av sju län: Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Härifrån kom 12 procent av alla beviljade ansökningar, som tillsammans har fått 11 procent av allt beviljat stöd.

Vid en första anblick kan det upplevas anmärkningsvärt att Västsverige, en till ytan mycket mindre del av Sverige än Norrland, har stått för nästan tre gånger så många beviljade ansökningar och fått nästan tre gånger så mycket stöd. Det är därför intressant att undersöka detta närmare.

Ett intressant perspektiv är att jämföra stödets geografiska fördelning i relation till den geografiska spridningen av företag inom stödets tre relevanta sektorer: jordbruks-, trädgårds- och rennäringen. Av Sveriges drygt 61 600 företag som verkar inom dessa tre sektorer finns 23 procent i Västsverige. Ungefär en lika stor andel (24 procent) finns i norra Sverige. Trots att sektorerna, sett till andelen företag, alltså är jämförbara i de två områdena är det ändå en betydligt mindre andel av beviljade ansökningar som har kommit från norra Sverige och därmed också en mindre andel av stödet som har beviljats där. Vi kan inte dra några säkra slutsatser om anledningen till detta. Men intressanta aspekter att fundera kring är stödets fördelning mellan sektorer och hur dessa sektorer är fördelade över landet eller vilken typ av aktör som är drivande i ansökningarna om stöd och var dessa huvudsakligen finns att hitta.

Vill du veta mer om vilka ämnesområden som varit mest populära för ansökningar inom innovationsstödet, vilka aktörer som har varit inblandade i samarbetarna eller hur innovativa innovationerna har varit? Läs rapporten Innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022.

/Isabelle

Saknas det ett ord i svenskan? Ett blogginlägg som efterfrågar diskussion!

Språk utvecklas hela tiden genom att ord uppkommer utifrån nya behov och vanor, görs om för att de ska bli lättare att uttala eller glöms bort för att de inte längre behövs. En naturlig utveckling som kan orsaka en viss irritation och förfäran hos vissa. Men oavsett vad man tycker finns det ett ständigt behov av nya ord. Vissa av de nya orden lever vidare medan andra snabbt glöms bort igen.

En språkfråga som en del av oss på Jordbruksverket just nu funderar över är de svenska motsvarigheterna till de engelska begreppen effectiveness och efficiency. Begreppen behöver beskrivas när vi sätter ihop planen för vad som ska utvärderas i den kommande jordbrukspolitiken. En utvärderingsplan ska vara fastställd ett år efter att programmet godkänns av EU-kommissionen. Bland annat ska det framgå i utvärderingsplanen hur Sverige beaktar de förbestämda utvärderingskriterierna effectiveness, efficiency, coherence, relevance och EU added value. Nu kommer vi till kärnan i detta blogginlägg. När kriterierna effectiveness och efficiency översätts från engelska till svenska blir det i vissa fall med samma ord: effektivitet. I och med att de två engelska orden har olika betydelser infinner sig en känsla av att det fattas ett ord. Såklart är orden besläktade, men innebörden är inte densamma.

Här kommer ett (verkligt) exempel som visar på skillnaden mellan effectiveness och efficiency. 

Chris diskar noga och alla tallrikar blir riktigt rena. Chris är ”effective” på engelska och ”effektiv” på svenska.

Lisa är snabb på att diska och diskar alla tallrikarna på 10 minuter. Lisa är ”efficient” på engelska och ”effektiv” på svenska.

Exemplet visar att engelska effective speglar hur stor effekten blir, medan efficient har att göra med hur effektivt de resurser som finns för att åstadkomma något (till exempel tid) används. Kan det vara så att vi i svenskan använder ordet effektivitet utan att definiera exakt vad vi menar? Och spelar det verkligen någon roll?

Ja, det gör det nog, eftersom ordet effektivitet är ett så centralt begrepp och återkommande ord på många arbetsplatser och inom politiken.

En tanke för att skapa tydlighet kring utvärderingskriterierna för jordbrukspolitiken är att översätta orden på följande sätt:

effectiveness = effekt*

*andra begrepp som används i översättningar är ändamålsenlighet och verkningsfullhet

efficiency = resurseffektivitet

Vi säger att en lantbrukare med hjälp av stöd anlägger en våtmarksdam. Våtmarken har en effekt när det resulterar i en näringsavskiljning och lägre halter av näringsämnen nedströms dammen. Är våtmarken dessutom resurseffektiv genomförs det med rimliga medel i form av till exempel tid, pengar, energi eller markyta, och det ställs alltid i förhållande till effektens storlek.

Vad tycker du? Saknas det ett ord eller har du förslag på lämpliga ord?

Avslutningsvis så bjuder jag in er alla att tycka till om lämpliga svenska ord som kan bidra till klarspråk kring ordet effektivitet. Välkommen att skriva i kommentarsfältet!

/Katarina Carthew, utredare

---

Mer om begreppen

How to use effective and efficient

TillSAMmansARBETA

I landsbygdsprogrammet 2014–2020 finns identifierade områden där samarbete ska vara tillvägagångsättet för att uppnå resultat och mål. Det går alltså att få ekonomiskt stöd för att åstadkomma olika resultat i samarbete med andra. På landsbygden pekas samarbeten ut som särskilt viktiga för att stärka en hållbar utveckling på lång sikt. I beskrivningen av programmet ses samarbete, alltså att organisationer som företag, föreningar, branschorganisationer och myndigheter arbetar tillsammans, som det bästa sättet att nå vissa resultat samt att samarbetet i sig är ett resultat. Så här står det i landsbygdsprogrammet: Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete.

En utvärdering av samarbetsåtgärden* (stöd till samarbeten) har genomförts under 2021 och 2022. Att kunna arbeta tillsammans över organisationsgränser kräver byggstenar, och för att kunna fortsätta arbeta tillsammans även efter att projektfinansieringen tar slut kan det krävas ytterligare stenar att kunna stå på. Utvärderingen tittar bland annat på vad för faktorer som är viktiga för fungerande samarbeten och vad de finansierade samarbetena har åstadkommit.

Utvärderingen visar att följande faktorer värderas högst av stödmottagarna för ett fungerande samarbete:

• relevanta samarbetspartner
• god kommunikation mellan deltagande aktörer
• tydlig nytta för deltagande aktörer
• goda kunskaper om sakområdet
• tydliga mål för projektet.

I en enkät fick stödmottagare svara på frågan Vad är viktigast för att samarbetet mellan deltagande i aktörer i projektet har fungerat bra eller skulle kunna ha fungerat bättre?. Respondenten ombads att fördela 100 poäng över framgångsfaktorer. Diagrammet visar medelvärden. 142 stödmottagare svarade på frågan.

Stödmottagares svar på frågan Vad är viktigast för att samarbetet mellan deltagande i aktörer i projektet har fungerat bra eller skulle kunna ha fungerat bättre?

Utvärderingen visar att cirka 40 procent av samarbetena förväntas finnas kvar även efter finansieringen. De flesta samarbetsprojekten har genomförts för att utveckla produkter, metoder, processer, tekniker och sprida resultat.

Utvärderingen ger flera rekommendationer till myndigheterna som är ansvariga för stöden till samarbeten (bland annat Jordbruksverket). En rekommendation är att öka tydligheten kring vad samarbetsprojekten ska åstadkomma och varför det är just genom samarbeten som resultat och mål ska nås.

Läs mer om utvärderingens resultat, slutsatser och rekommendationer i rapporten: Utvärdering av stöd till samarbeten i landsbygdsprogrammet 2014–2020

/Göran Hallin, utvärderare WSP & Katarina Carthew, projektledare Jordbruksverket

*EIP (European Innovation Partnership) är en del av samarbetsåtgärden men har utvärderats separat. Se länk nedan.

---

Läs mer

Genomförande av innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2020. Slutrapport för en löpande lärande utvärdering av EIP-Agri

Sommaren är här och statistiken för EU-programmen är uppdaterad

Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav bildbyrå

Statistiken har uppdaterats med siffror som visar hur det går inom havs- och fiskeriprogrammet, projekt- och företagsstöden i landsbygdsprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Siffrorna är från den 1 juni 2022 och visar varje programs budget, antal beviljade ansökningar, hur mycket pengar som har beviljats samt hur mycket av det som har blivit utbetalt. Här hittar du statistiken för respektive program:

• Statistik för projekt- och företagsstöd i havs- och fiskeriprogrammet
• Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
• Statistik för projekt inom social- och regionalfondsprogrammet

Trevlig sommar!

/Anna Lundberg