Vill du jobba med uppföljning på Jordbruksverket?

Vi behöver fler medarbetare till en viktig, intressant och trevlig enhet på Jordbruksverket. Det är tre nya tjänster som vi söker lämpliga personer till. Vi erbjuder kvalificerat arbete med många siffror, analyser och möjligheter att påverka kommande program samt mycket annat förstås. Den som får jobbet får även förmånen att skriva på denna blogg.

Tycker du att det låter det intressant och lockande – skicka in din ansökan senast den 18 juli!

Här kan du läsa mer om de tre tjänsterna:

Uppföljning av landsbygdsprogrammets nytta för lantbruket och miljön?

Vill du följa upp hur EU-fonderna gör nytta?

Vill du följa upp hur EU-fonden för fiske och vattenbruk gör nytta?

// Lina Andersson, chef landsbygdsanalysenheten, Jordbruksverket

Annonser
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vill du jobba med uppföljning på Jordbruksverket?

Vi behöver fler medarbetare till en viktig, intressant och trevlig enhet på Jordbruksverket. Det är tre nya tjänster som vi söker lämpliga personer till. Vi erbjuder kvalificerat arbete med många siffror, analyser och möjligheter att påverka kommande program samt mycket annat förstås. Den som får jobbet får även förmånen att skriva på denna blogg.

Tycker du att det låter det intressant och lockande – skicka in din ansökan senast den 18 juli!

Här kan du läsa mer om de tre tjänsterna:

Uppföljning av landsbygdsprogrammets nytta för lantbruket och miljön?

Vill du följa upp hur EU-fonderna gör nytta?

Vill du följa upp hur EU-fonden för fiske och vattenbruk gör nytta?

 

// Lina Andersson, chef landsbygdsanalysenheten, Jordbruksverket

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Stort söktryck för stöd för stängsel mot rovdjur

Det är många som är intresserade av stöd för att skydda sina djur mot rovdjur. Totalt har länsstyrelsen beviljat stöd för 26,5 miljoner för cirka 400 ärenden (cirka 350 företag). Det är flest ärenden i Värmlands, Örebro, Dalarnas och Västra Götalands län. Knappt 1 600 hektar har stängslats in.

95 procent av de sökande anger att de tidigare haft attacker från rovdjur eller att det finns risk för angrepp inom deras område. Av ansökningarna framgår att rovdjursangrepp förekommer i hela landet men att angreppen är flest i Värmlands, Örebro, Dalarnas och Västra Götalands län.

Kartorna nedan visar vilka rovdjur som man önskar skydda sig mot. Det är förekommer få ärenden i norra delarna av Sverige, där man vill skydda sig mot varg. Skydd mot lodjur är spritt över hela landet, medan skydd mot björn, med något undantag inte förekommer i södra delarna av Sverige. Cirka 90 procent av djuren som skyddas är får.

Karta som visar var i Sverige stöd till stängsel mot varg har beviljats  Karta som visar var i Sverige stöd till stängsel mot lovdjur har beviljats  Karta som visar var i Sverige stöd till stängsel mot björn har beviljats

Skydd mot angrepp av; varg (bild 1), lodjur ( bild 2) och björn (bild 3)   

På vår webbplats hittar du mer om uppföljningen av stängsel mot rovdjur.

// Ingrid Nilsson, Lena Söderman och Åke Svensson

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vad är en vanlig dag på jobbet? – Tankar om entreprenörskap och landsbygdsutveckling

En dag på kontoret innehåller en hel del musklickande, skärmstirrande, funderande och bedömande av vad som står på datorskärmarna. Med jämna mellanrum ringer telefonen och så kommer det någon fråga som jag för det mesta kan svara på direkt. Så skulle man rent fysiskt kunna beskriva hur arbetet som handläggare inom landsbygdsprogrammet ser ut.

Jag är priviligierad, för det där telefonsamtalet eller mejlet som kommer till mig kan börja med ett:

– Hej, jag heter … och jag tänkte göra…och … och… och det här med. Finns det något stöd att söka för att kunna komma igång?

Jag får läsa om och höra så fantastiskt mycket roliga och spännande idéer och planer från såväl luttrade företagare som blivande företagare med sina baser i landsbygder med olika förutsättningar. I många fall kan planerna förverkligas med hjälp av landsbygdsprogrammet, i andra fall inte. Flera av dessa planer kan säkert förverkligas i alla fall på ett eller annat sätt utan stöd och uppföljning. Det grundar jag på vad jag har hört och även i min tidigare forskning inom företagsekonomi, med fokus på entreprenörskap kopplat till lokal utveckling.

Min licentiatavhandling Företagares agerande för hembygdens utveckling handlar om hur företagare hjälps åt för att skapa lokal utveckling och ökad aktivitet i sina hembyar. Jag har lyft fram några byar som har varit framgångsrika genom att de har tagit vara på lokala individers innovativa idéer och sedan utvecklat och genomfört dessa idéer tillsammans inom byn. De har lyckats sprida specialistkompetens till sina grannar och vänner så att även de ser stora fördelar med att engagera sig. De olika byarnas invånare har visserligen hittat olika former av finansiering för sina insatser men utan gemenskap och att göra något de tycker är roligt och meningsfullt skulle det inte blivit något alls.

När rapporten Så här ligger landet – tankar om landsbygdsprogram och landsbygdsutveckling gavs ut av Jordbruksverket 2017 var jag en av dem som blev nyfiken på innehållet och läste. Jag fastnade lite extra för Per-Ola Ulvenblads kapitel Innovation på landsbygden och i dess företag – för hela samhällets bästa på sidan 140. Där beskrivs hur det krävs satsningar på flera nivåer, från samhällsnivå till individnivå för att innovation ska kunna utvecklas. En grundsten är att för att innovationer ska utvecklas krävs att människor träffas och utbyter tankar. Det bekräftar även jag i min avhandling. Skulle inte byborna ha hjälpts åt i byarna hade de inte lyckats med sina projekt. Sedan spelar det ingen roll om de gick ihop och byggde ett bymejeri för tillverkning av getost eller att en by med 16 fast boende skapade kommunens största årligen återkommande motorsport-evenemang.

Min reflektion är att det inte är idéer det är brist på bland landsbygdens invånare… Konsten är att få fler individer att axla rollen som entreprenörer och våga ta steget att agera och förverkliga sina idéer och se till att få dem affärsmässigt hållbara.

I min roll som handläggare informerade jag nyligen under en företagarfrukost om vilka möjligheter till stöd som fanns inom landsbygdsprogrammet. De som uttryckte störst tacksamhet efteråt var två företagare som under frukostens gång kom fram till att de faktiskt kunde utveckla sina företag genom att använda varandras tjänster! Att skapa förutsättningar för människor att träffas och utbyta tankar leder till innovationer och företagsutveckling oavsett om det sker i landsbygd eller stad.

/Lisa Bois, Handläggare inom landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen Jämtlands län

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | 1 kommentar

Uppdaterade tabeller för våra program

Nu har vi färska siffror som visar hur det går för landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

webbsidan Uppföljning av programmen hittar du information om antal ansökningar, hur mycket pengar som har beviljats samt hur mycket pengar som har betalats ut i stöd till åtgärder inom de olika programmen.

På samma sida finns även en excel-fil med en så kallad projektbank. Där finns en sammanställning av alla beviljade projekt inom de tre programmen. Där kan du se var projekten genomförs, vilken inriktning de har och vad de gör i projekten. Observera att detta endast gäller för projektstöd och inte investeringsstöd.

// Matilda

 

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Lärdomar från leaderträffen i Borgholm

Nyligen genomfördes den årliga leaderträffen i Borgholm. Den är en möjlighet för leaderområden i hela Sverige att träffas och dela med sig av sina erfarenheter, samt att ta del av information från andra. I år medverkade till exempel Jordbruksverket och Agenda 2030-delegationen.

Jordbruksverket informerade bland annat om att cirka 35 procent av stödpengarna inom lokalt ledd utveckling är beslutade, vilket innebär att det fortfarande finns en hel del utrymme kvar för nya initiativ. Man berättade även om kommande satsningar på att förenkla för de sökande och korta handläggningstiderna. Jordbruksverket arrangerade också olika fördjupningar inom exempelvis uppföljning och utvärdering och paraplyprojekt. Deltagarna fick också lära sig mer om hur arbetet går med utformningen av det nya landsbygdsprogrammet som träder i kraft 2021.

En representant från Agenda 2030-delegationen föreläste om vikten av att knyta samman det lokala och regionala med det nationella för att kunna uppnå de mål kring hållbarhet som Agenda 2030 ställer upp. För att kunna göra det är det viktigt att myndigheter och andra organisationer som berörs utvecklar sina mål och processer utifrån de principer som är grundade i Agenda 2030. Detta för att det ska komma med i ordinarie verksamheter.

Utöver informationspassen erbjöds också seminarier, panelsamtal och möjligheter att utbyta erfarenheter. För dig som vill veta mer finns presentationer och resultat från diskussioner på landsbygdsnätverkets webbplats.

Läs mer om att söka stöd inom lokalt ledd utveckling.

 

// Tina & Madielene

 

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

En första delrapport från bredbandsutvärdering

 

Vi har just publicerat den första delrapporten från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Slutrapporten kommer under våren 2019.

Delrapporten koncentrerar sig på effekter för företagare samt modeller för styrning av utbyggnaden. Kommunerna Lycksele, Sunne, Vara och Ystad har studerats närmare. Aktörer har intervjuats och företagare har svarat på en enkät.

Dessa frågor försöker utvärderingen svara på:

  • Hur mycket ökar omsättning i befintliga företag genom bredbandsutbyggnaden?
  • Blir det fler företag som får tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s och går det att säga om antalet sysselsatta ökar i de gles- och landsbygdsregioner som får del av bredbandsutbyggnaden?
  • Hur påverkar stöden landsbygdens tillgång till IT-infrastruktur?
  • Vilka är effekterna av styrmodellen – relativt alternativa modeller för styrning?

Bild på när bredband grävs ner längs med landsväg

Stöden består både av accessnät finansierat av landsbygdsprogrammet och ortssammanbindande nät finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Läs hela rapporten Utvärdering av stöd till utbyggnad av bredband, delrapport 1

// Fredrik

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar