Poesi(?) om urvalskriterier

Pengar ska ut och bidra till målen – om bättre miljö och tillväxt på landet,

till planer för fotboll och bredaste bandet.

Men hur ska man välja bland alla projekt?

En rättvis och enkel bedömning, det vore väl käckt!

Hur löser man månne den gordiska knuten,

är urvalskriterierna det som till slut den

svårknäckta nöten ska lyckas att knäcka?

Är det så enkelt, säg kan det väl räcka?

 

Nej, enkelt är inget i landsbygdsprogram och i politik

(och det kan väl sägas va’ tur, eller låter det hårt?

för då skulle målet om ständig förenkling blir svårt!)

men för dig och en numera lycklig publik,

så finns en rapport som Sofia just skrev

om hur det med urvalskriterierna blev!

 

Läs rapporten Tillämpningen av urvalskriterier i landsbygdsprogrammet 2014–2020

Med detta önskar vi alla våra läsare en god sommar!

// Fredrik Holstein

Annonser
Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vattenbruken är snabba med att knipa pengarna

Stöd till produktiva investeringar i vattenbruk har som syfte att främja ett miljömässigt hållbart och resurseffektivt vattenbruk som också är innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat. Och det finns det intresse för! Pengarna till stödet användes på rekordtid – på bara 6 månader hade hela budgeten förbrukats, och 31 ansökningar beviljats.

Med vattenbruk menar vi odling av alla slags växter och djur i vatten. Investeringarna gäller saker som att höja syrgashalten i vattnet för att fiskarna ska kunna äta ordentligt även när det är varmt, att anpassa fartyg för att kunna erbjuda musselsafari eller att installera system för att skydda kräftor mot rovdjur och sjukdomar.

I Sverige är odling av fisk vanligast, andelen matfisk som odlas är ungefär sex gånger så stor som skaldjursproduktionen. Ändå gäller 59 procent av ansökningarna just mussel- och ostronodlingar. I dagsläget vet vi inte om detta beror på att skaldjurssektorn är i större behov av stöd, eller om det även finns andra orsaker.

Utöver att musselodling dominerar stödet så har vi i uppföljningen lagt märke till att ett fåtal företag står för en stor del av ansökningarna. För ett par månader sedan skrev vi i bloggen om en liknande observation inom investeringsstöd till beredningssektorn. Att mönstret upprepas tyder på en systematik som kan kräva en översyn av framtida regelverk.

Hittills har 66 unika anställda gynnats av stödet, utöver medlemmar i hushållningssällskap. Förutom det bidrar stödet till att öka företagens produktionsvolym och produktionsvärde, men sådana resultatuppgifter bör ses över inför framtida utvärderingar.

Läs mer i rapporten Produktiva investeringar i vattenbruk.

// Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Tänka nytt är stort, kanske tillräckligt stort

 

Tänka fritt är stort men tänka rätt är större - Thomas Thorild.

Foto: David Naylor

Tänka fritt är stort men tänka rätt är större! Jag kommer att tänka på detta citat, som sedan slutet av 1800-talet står hugget i sten över entrén till Uppsala universitetsaula. Budskapet har diskuterats gång på gång och frågan har varit vad som egentligen är störst, fritt eller rätt?

Det finns säkert många sätt att vända och vrida på dessa ord, men jag tänker att det fria tänkandet är en viktig och okränkbar frihet men att det också är en bra metod för att komma fram till det rätta. Det är via många och fria tankar som vetenskapen stegvis utökar kunskapen om hur världen fungerar. Vissa av de fria tankarna kan visa sig vara fel, men det går sällan att i förväg säga vilka av alla fria tankar som kommer att bidra till bättre kunskap om vår värld.

Men, det som nu får mina tankar att sväva iväg är den nya rapporten Innovationsaktiviteter på Sveriges landsbygder och i jordbruksföretag. Kanske verkar begreppet innovationsaktiviteter vara lika långt från praktiskt lantbruk och landsbygdsföretagande som Uppsala universitets förgyllda devis? Men begreppet kan enkelt tolkas som att man gör någonting på ett nytt och förbättrat sätt. Det kan handla exempelvis om att den vara eller tjänst som ett företag säljer blir bättre, om att produktionsprocessen förbättras så att produktionen blir billigare eller om att ett företag organiserar sig på ett bättre sätt för att minska sin miljöpåverkan. Innovationer kan vara stora och omvälvande eller mindre och kanske inte så iögonenfallande. Vissa innovationer kanske uppfattas som så små och vardagliga att man inte ens tänker på att kalla dem för innovationer(?).

I rapporten som nu publiceras presenteras en undersökning som ska ligga till grund för att tydligare belysa om, och på vilka sätt, innovationsaktiviteter i jordbruk och landsbygdsföretag skiljer sig från andra företag. Rapporten kommer att följas av tre stycken analyserande rapporter som fördjupar sig kring i) Innovationer i städer och på landsbygder, ii) Innovationsprocesser i jordbruksföretag och iii) Kunskaps- och innovationsnätverk.

I denna inledande rapport konstateras bland annat att ungefär en fjärdedel av de svarande jord­bruks­företagarna uppger att de har fått stöd för sin innovationsverksamhet. Bland övriga företag är det knappt en tiondel som uppger sig ha fått stöd. Om denna skillnad är motiverad och vad den får för effekter återstår att analysera. Men, om det är stort att tänka nytt så är det ju möjligt att stödet till innovationer innebär något stort. Om det sedan leder till att åtminstone några ”tänker rätt” så att innovationssatsningarna också ger effekter på exempelvis konkurrenskraft eller miljö, det återstår att se.

// Fredrik Holstein

 

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vad är lagom höga stöd?

Det finns många sätt att styra människors beteende. Eller, det kanske är mer korrekt att säga att det finns många sätt att försöka styra människors beteende. För det är naturligtvis inte uppenbart hur man gör för att lyckas. Och, man kan ju också fråga sig när det är legitimt, vem som får styra vem och på vilka sätt det är rimligt att försöka styra någon annan?

Landsbygdsprogrammet är ett exempel på hur vi i ett samhälle försöker styra beteendet hos människor. Man kan se det som att vi som kollektiv, representerade via de samhälleliga institutionerna staten och EU, försöker påverka människors beteende. En anledning till det skulle kunna beskrivas som att vi som kollektiv vill att individers aktiviteter i (ännu) högre utsträckning bidrar till nytta och glädje för alla. Nu finns det ju andra mekanismer än politik som kan bidra till att styra människors beteende så att det bidrar till något som är gott även för andra! Människor kan exempelvis ha en egen inre drivkraft att göra gott, det finns moral och normer och det finns marknadsmekanismer. Hur väl dessa fungerar, och om det finns behov av att styra via politiken därutöver, kan diskuteras. Och om politiska styrmedel bör användas handlar både om vilka effekter de kan förväntas ha och om vad som upplevs som legitimt. Den diskussionen har alltså bland annat en ideologisk dimension där människor kan ha olika utgångspunkter.

Vilka effekterna blir av olika sätt att styra går, i princip, att studera vetenskapligt. Det är förstås svårt att med säkerhet säga exakt vad olika politik får för effekter. Men, mer eller mindre säkra bedömningar kan göras. Syftet med olika utvärderingar av landsbygdsprogrammets åtgärder är just att bygga på kunskapen om vilka effekter vi kan förvänta oss av åtgärderna och om utformningen bör ändras för att få bättre effekter.

Nu publiceras en utvärdering som har tittat närmare på en av alla bedömningar som måste göras vid utformandet av styrmedel. Om man har bestämt sig för att styrning behövs, att det är legitimt att göra det via politiken och för att stöd och ersättningar via landsbygdsprogrammet bör användas … ja då kvarstår (bland annat) frågan om hur höga ersättningarna bör vara? I rapporten Lagom höga stöd? – En litteraturstudie om stödeffekter och en kartläggning av stödnivåer i landsbygdsprogrammet 2014–2020 presenterar Jonna Rickardsson och Johan Klaesson från Internationella Handelshögskolan i Jönköping en analys av för- och nackdelar med höga respektive låga stödnivåer. Om du förväntar dig exakta svar på hur många kronor som bör ges till den som investerar i offentlig service eller som gör en investering med syfte att öka konkurrenskraften … då bör du nog inte kasta dig över denna rapport. Men, om du har andra förväntningar, eller om du ger dig själv några minuter för att justera dina förväntningar, så kommer du att hitta ett intressant och användbart underlag för en fortsatt diskussion och debatt om hur höga ”lagom höga” stöd och ersättningar bör vara.

Sådär, då har jag gjort mitt för att (försöka!) påverka ditt beteende så att du både läser rapporten och gör det med en inställning och förväntan som gör att du får ut så mycket som möjligt av den!

Trevlig läsning!

/ Fredrik Holstein

PS. Det kommer ytterligare en utvärderingsrapport på temat ersättningsnivåer. Där står ett antal miljöersättningar i fokus. Håll ögonen öppna.

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Slutrapport om bredbandsstöd och annan sommarläsning

Nu är den här, slutrapporten från projektet som har utvärderat bredbandssatsningarna från landsbygdsprogrammet och regionalfonden: Utvärdering av stöd till utbyggnad av bredband! Vad härligt, då finns det något intressant och läsvärt att sätta tänderna i! Kanske något för de kommande allt ljusare kvällarna, eller något att ta med sig i sommar?

I antologin Så här ligger landet – tankar om landsbygdsprogram och landsbygdsutveckling, som gavs ut 2017, finns många spännande och framåtsyftande tankar och idéer. När den kom ut, lagom till midsommar, så rekommenderade vi den som sommarläsning! Den rekommendationen upprepar vi gärna, men i år blir det under rubriken ”klassiker för hängmattan sommaren 2019”.

I kapitlet Småländsk klurighet = bredband för fler? skriver Anders Meijer, från Länsstyrelsen i Kronobergs län, om erfarenheter från bredbandsutbyggnaden i Hössjö. Just där kunde man halvera kostnaderna, jämfört med de uppskattade kostnaderna i ansökan. Deras egen förklaring stavas ”Småländsk klurighet” och man lyfter fram möjligheterna som förbättrat erfarenhetsutbyte skulle innebära. I kapitlet konstateras det också att det föreningsdrivna projektet i Hössjö bidrog till stärkt gemenskap, samtidigt som andra kan uppleva att det blir bekvämt och enkelt om bolag både planerar och driver bredbanden.

Lovisa Neikter, då vid Institutionen för stad och land på SLU, skrev det följande kapitlet, med rubriken Bredband till hela Sverige – på vems ansvar och på vems bekostnad? Också Lovisa pekar på hur bredbandsarbete i lokala föreningar kan stärka den lokala gemenskapen. Men samtidigt varnar hon för att ideella krafter slits ut och för att de ekonomiska riskerna kan vara stora. En del av bredbandsprojekt är att det finns regelverk och krav från myndigheter att förhålla sig till. Det gäller inte minst de krav som är kopplade till stöd från landsbygdsprogrammet. Det finns, framhåller Lovisa, ett dilemma inbyggt i landsbygdsprogrammet. Samtidigt som föreningarnas lust och förmåga att driva projekt inte bör hämmas så finns det skäl att ha god kontroll över hur programmets pengar används. En viktig nyckel är att skapa och bibehålla tillit mellan medborgare och stat, konstaterar Lovisa.

/ Fredrik Holstein

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Var med och lyssna på om vad vi får för pengarna i investeringsstödet

Bättre djurvälfärd, fler jobb och mer lönsamhet är några resultat av investeringsstöd för ökad konkurrenskraft i landsbygdsprogrammet. Stödet med en budget på 2,3 miljarder kronor går till jordbruks-, rennärings- och trädgårdsföretag. Syftet är att företagen ska få ökad konkurrenskraft och lönsamhet.

I ett webbinarium den 11 juni berättar Lena Callisen mer om vad pengarna har använts till.

Anmäl dig till webbinariet Jordbruket blir mer konkurrenskraftigt – vad får vi för pengarna i investeringsstödet?. Det går även att se i efterhand.

Läs uppföljningen Investeringsstöd till jordbruk för ökad konkurrenskraft

/ Carin

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Semestern närmar sig

Jag sitter på altanen efter en dags arbete, då är det gott att leva! Mycket har börjat blomma, jag ser hur det växer och frodas på åkrar och betesmarker och det doftar friskt efter ett regn. Mina tankar fladdrar iväg till sommaren och till semesterdagar som ska fyllas med diverse upplevelser för återhämtning och energi.

Foto på kvinna som ler samtidigt som hon håller i tränset på en häst

Det finns så mycket vackert och spännande att uppleva i Sverige. Kanske är det dags att uppleva någon av de vandrings- eller cykelleder som har rustats upp. Totalt handlar det om 155 mil som har fått upprustning tack vare pengar från landsbygdsprogrammet, så det finns många mil att upptäcka. Eller är det kanske roligare att uppleva naturen från hästryggen på någon av de många ridlederna? Naturturism växer och lockar besökare både från när och fjärran.

Eller – kanske jag ska ge mig ut på en smakresa på landsbygden i Sverige. Med god mat, god djurhållning och upplevelser i världsklass lockas allt fler turister till unika platser på landet. Att baka ostkaka tillsammans med goda vänner känns också väldigt lockande. Kanske skulle jag besöka någon av de kulturhistoriska byggnader som har restaureras, t.ex. den fina kvarnbyggnaden på Sturkö. Och hur ska vi bo? Kanske på ett nyrenoverat pensionat eller i en hobbitstuga – möjligheterna är så många!

Oj, vad svårt det är att välja när Sverige är som ett smörgåsbord av diverse upplevelser. Jag inser att det är en stor förmån för oss alla att kunna göra större och mindre utflykter till så många unika platser.

Läs gärna rapporten om resultat av stöd till turism.

Foto på två som paddlar kajak i Rocksjöån

/ Åke Svensson

 

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar