Landsbygdsutveckling är mer än jordbruk

I det senaste avsnittet av podden Landet från Landsbygdsnätverket diskuterar de lokalmedia på landsbygden för att var fjärde kommun i Sverige inte har en permanent nyhetsredaktion. Här diskuteras bland annat vilken påverkan detta får på en orts lokala identitet. En av de medverkande i podden leder projektet Reportrar i landsbygdens tjänst som finansierats av landsbygdsprogrammet genom leaderkontoret Skånes Ess. Projektet har skapat lokala redaktionsråd där ett par personer arbetar med områdesbevakning och får handledning av en journalist från Kristianstadsbladet.

Några andra projekt som har arbetat med landsbygdsutveckling på ett kreativt sätt är följande:

  • Projektet Mobil samåkning Timrå syftar till att skapa samåkningsmöjligheter för att underlätta resandet på landsbygden
  • Projektet Hästmuseum Strömsholm som ska skapa ett hästmuseum för att sprida information om hästens historia och främja det lokala näringslivet.
  • Projektet Säker by som i samarbete med räddningstjänst och polis ska lära ut hjärt- och lungräddning, brottsförebyggande åtgärder och brandskydd till lokalbefolkningen i områden som ligger relativt långt ifrån utryckningsplatser. Detta projekt äger rum i flera leaderområden, ett exempel är detta.
  • Projektet Edelviks kulturträdgård ska skapa en kulturträdgård där ett café, en kulturscen och diverse arrangemang ska skapa ett nytt besöksmål. Dessutom ska man kunna erbjuda praktik och arbetsträning till arbetslösa, nyanlända och sjukskrivna i närområdet.

Det finns med andra ord möjlighet för dig att arbeta med utveckling av din bygd på många olika sätt!

Mer information om stöd inom lokalt ledd utveckling inom landsbygdsprogrammet hittar du här. Du kan också kontakta ditt lokala leaderkontor direkt för att få hjälp med din idé.

// Tina

Annonser
Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

”Driving home for Christmas”

Bild på leksaksbil i snölandskap som är lastad med en vit julkula

Nu nalkas julen och det brukar vara en helg då många reser till nära och kära. Detta leder till att det blir trångt på både tåg och bussar samt mycket trafik på vägarna. I förra veckan skrev Dagens Nyheter (DN) en artikel om den stora resdagen som i år tros bli fredagen 22 december. Artikeln rapporterar om en uppmaning från trafikverket att hålla sig till de stora vägarna, såsom europavägar och större riksvägar, samt att man bör ha lite varma kläder och annat i bilen ifall olyckan skulle vara framme.

Trots dessa uppmaningar är det såklart så att många av er där ute inte kommer ända fram till era destinationer genom att hålla er till de större vägarna. Ibland finns det inga alternativ än att köra på mindre vägar som kanske inte är lika säkra och inte heller lika väl underhållna. Om detta är något som är ett problem i just er bygd så finns det stöd inom landsbygdsprogrammet ni kan söka för att bygga eller förbättra småskalig infrastruktur.

Hittills har 20 sökande i 16 olika län fått ca 11,5 miljoner kronor i beviljat stöd för att till exempel rusta upp mindre vägar, broar och bryggor, samt att installera vägbelysning eller bygga pendelparkeringar. Tårtdiagrammet nedan visar hur fördelningen av de beviljade beloppen ser ut inom dessa kategorier. Hälften av stödet har gått till upprustning av mindre vägar (5 ärenden) och installation av vägbelysning (5 ärenden) och cirka 40 procent till restaurering och nybyggnad av bryggor (7 ärenden). Den ungefärliga tiondelen som är kvar har gått till att bygga en pendelparkering, rusta upp och bygga om två broar. Förhoppningsvis kan dessa åtgärder hjälpa till att öka tryggheten och förbättra livskvalitén lokalt på landsbygden.

Tårtdiagrammet visar beviljat stödbelopp i procent per kategori inom småskalig infrastruktur.

Med det vill vi tacka för i år och uppmana er alla att ta det försiktigt i jultrafiken. God Jul och på återseende nästa år!

//Landsbygdsanalysenheten

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

God effekt för bredbandssatsning

Regeringen satsar miljarder i landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband i gles- och landsbygd. Nu undersöker forskare från institutionen för stad och land på SLU effekten av stöden. De har bland annat gjort intervjuer med företag, fiberföreningar och tjänstemän.

Resultaten är inte sammanställda ännu, men enligt Ylva Jonsson – en av medarbetarna bakom studien – är vissa trender redan nu synliga. Stödet har gjort att det har byggts fibernät på ställen där det förmodligen inte skulle byggts annars. Många menar också att det hjälpt till att stimulera efterfrågan på fiberanslutningar, vilket i sin tur kan ha lockat kommersiella aktörer att bygga även på landsbygden tidigare än vad som annars kanske blivit fallet.

Forskarna har genomfört en pilotstudie där de tittat extra på Ystad, Sunne, Vara och Lycksele, fyra kommuner som fått stödpengar. I en enkätstudie låter de företagare själva uppskatta vilken påverkan bredbandsutbyggnaden har för ökning av omsättning och sysselsättning.

Att slå fast betydelsen för företagen är inte enkelt, det är så klart många faktorer som spelar roll för hur ett företag utvecklas. Men de flesta företagare som intervjuats tycker att bredbandsutbyggnaden har stor betydelse. Många tror att omsättningen skulle minska på sikt utan bredband, men det är färre som tror sig kunna se samma betydelse för sysselsättningen. Det återstår dock att se vad enkäten visar.

Det finns också kritik mot hur stödet fungerar idag. En kritik är att stödet ligger hos två myndigheter: Jordbruksverket och Tillväxtverket. Det krånglar till samordningen. Stödet ska inte heller gå dit där det finns kommersiellt intresse. Forskarna säger att det finns tvivel på om stödet enbart går till områden som inte är kommersiellt intressanta.

De kriterier som Jordbruksverket har satt upp för stödet har också ifrågasatts. En del anser att kriterierna missgynnar mindre fiberföreningar eller de som vill bygga ut på mindre områden. En annan synpunkt är att det finns en brist på övergripande styrning och att det inte går att peka ut prioriterade områden.

Studien, som påbörjades i år, leds av Yvonne Gunnarsdotter och ska vara klar våren 2019. Den finansieras till 80 procent av Jordbruksverket och till 20 procent av Tillväxtverket och görs i nära samarbete med Post- och telestyrelsen samt undersöknings- och analysföretaget Stelacon.

Regeringen har tidigare avsatt 3,25 miljarder kronor inom landsbygdsprogrammet för bredbandsutbyggnad under perioden 2014–2020. I samband med en ändring av landsbygdsprogrammet kommer ytterligare en miljard att tillföras bredbandsstödet.

Stödet är en del av regeringens strategi för att uppnå bredbandsmålen om att 95 procent av alla privatpersoner och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit per sekund. Dessutom har Tillväxtverket via EU:s regionalfond cirka 600 miljoner kronor att betala ut i stöd för ortssammanbindande nät. Det stödet går bara att söka i norra Mellansverige och i mellersta och övre Norrland.

Text: Tobias Malmberg, Katamaran Media

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vilken gris köper du till jul?

I Sverige finns 1252 jordbruksföretag som ägnar sig åt grisproduktion. Sedan det nuvarande landsbygdsprogrammets start (2014-2021), har det beviljats totalt 70 investeringsstöd till ett värde av nästan 66 miljoner kronor. Ett investeringsstöd kan innebära att en bonde söker stöd för att göra en till– eller ombyggnad av ett djurstall. En jordbrukare kan även söka investeringsstöd för att göra en energieffektivisering i sitt jordbruksföretag, till exempel att byta halogenbelysning till LED-belysning. Utöver dessa 70 har tolv sökande beviljats stöd för att starta grisproduktion, ett så kallat startstöd. Två av dem valde att starta ekologisk produktion.

De beviljade investeringsstöden är fördelade på 46 olika kommuner där en övervägande del stödmottagare finns i Götaland och nedre Svealand. Det är också på slätterna som större delen av den totala grisproduktionen finns. Totalt ägnar sig 15 utav 70 stödmottagare åt ekologisk produktion. Av de 1252 svenska grisproducenterna är 57 ekologiska producenter. Är du intresserad av att ställa om till ekologisk produktion så kan du söka stöd från Jordbruksverket även för det.

Kartan visar företag som beviljats investeringsstöd för grisproduktion från 2014 och framåt.

Kartan visar företag som beviljats investeringsstöd för grisproduktion från 2014 och framåt.

Jordbruksverket var nyligen med och uppmärksammade antibiotikaresistensen i världen. Ett sätt att förebygga antibiotikaresistens är att inte ge antibiotika till djur i tillväxtbefrämjande syfte. Detta förbjöds i Sverige redan på 1980-talet och sedan dess är det enbart tillåtet att behandla sjuka djur med antibiotika. Av alla EU-länder så är Sverige det land som använder minst antibiotika till livsmedelsproduktion av djur.

Genom att köpa svensk julskinka till julbordet i år så kan du vara säker på att inte bidra till att antibiotika används i onödan. Du är också med och gynnar de svenska bönder vars sysselsättning är just grisproduktion. Något som kan vara lätt att glömma bort när du står och väljer mat i affären, är att all svensk produktion också skapar jobb i nästföljande led. Inom grisproduktion kan det till exempelvis vara slakterier, charkföretag och andra företag som sysslar med livsmedelsförädling.

Svenska grisar har också ett bättre djurskydd än grisar generellt i andra EU länder. I Sverige får till exempel alla grisar behålla sin svans, hållas lösgående och ska alltid bedövas vid kastrering och slakt. Det finns alltså många skäl att köpa svensk gris!

Två små grisar som solar sig vid ett staket

Jordbruksverkets statistikblogg jordbruket i siffror gjorde nyligen ett inlägg om Sveriges roll i EU gällande produktion och konsumtion av griskött.

Här finns regler och information om grisuppfödning i Sverige och här kan du lära dig om mervärden i svensk grisproduktion.

// Matilda

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Grattis Finland på hundraårsdagen!

Bild av finsk flagga som fladdrar i vinden

Med anledning av vårt grannlands 100-årsdag idag 6 december är det lägligt att gratulera Finland till 100 år av självständighet. I samband med det vill vi passa på att uppmärksamma det finska landsbygdsprogrammet och vad de har uppnått på andra sidan Östersjön. EU-landet Finland arbetar förstås, liksom Sverige, med landsbygdsutveckling och fondmedel från EU. Dock är det värt att notera att Finland inte bara har ett landsbygdsprogram, utan två: ett för fastlandet och ett för Åland.

Precis som i Sverige arbetar man i Finland aktivt med leader och lokalt ledd utveckling som ett viktigt sätt att uppnå mål för landsbygdsutveckling. Bland annat har de 55 leaderområdena på fastlandet och på Åland ansvar för en stor del av utbildningsaktiviteterna inom programmen. De ansvarar även för 85 procent av alla projekt som rör utveckling av byar på Finlands landsbygd och deras tillgång till service och olika tjänster.

Rådgivning är en annan åtgärd som man satsar stort på. Fram till 2020 är målet att 43000 gårdar ska ha tagit del av rådgivning och redan i slutet av 2016 hade ca en fjärdedel av detta mål uppnåtts.

Jordbruk som tar hänsyn till miljö och klimat är en annan viktig punkt. Målet är att 83 procent av jordbruksarealen omfattas av åtaganden för miljö- och klimatinsatser. I slutet av 2016 hade målet nåtts med råge – drygt 90 procent av arealen omfattades av sådana åtaganden.

Den finländska utvärderingen som rör värdefulla biotoper i jordbrukslandskapet fann att över 800 ha våtmarker hade skötselåtaganden, vilket motsvarar 70 procent av programmets mål. Det hade också skapats över 2000 ha åkermark för att särskilt attrahera tranor, gäss och svanar. Detta har man lyckats uppnå till mer än 100 procent vilket är särskilt passande med tanke på att svanen är 100-årsfirande Finlands nationalfågel!

Onnittelut 100-vuotiaalle Suomelle! / Grattis till det 100-åriga Finland!

Bild på en svan som flyger

Foto: Maurice Koop. Creative commons licence CC BY-ND 2.0

/ Eric

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Ny supportgrupp för att bilda fler transnationella leaderprojekt

Landsbygdsnätverket meddelade i förra veckan att de har bildat en supportgrupp som kommer att ge stöd och vägledning till så kallade transnationella samarbetsprojekt (även kallat TNC från det engelska Transnational Coopration Project). Ett transnationellt samarbetsprojekt är ett projekt som involverar åtminstone ett leaderområde i Sverige samt åtminstone ett leaderområde eller annan part utanför Sverige. Denna grupp kommer att jobba med att stötta leaderområden som redan är involverade i sådana projekt för att underlätta deras projektgenomförande. En annan viktig del av deras arbete kommer att bestå av att arbeta med områden som är nyfikna på denna typ av projekt, men som ännu inte har vågat satsa.

En viktig bakgrund till detta är att EU-kommissionen gärna ser att alla leaderprojekt är involverade i transnationella samarbetsprojekt minst en gång under den nuvarande programperioden. Många utmaningar som svenska leaderområden arbetar med arbetar många andra områden i Europa också med så det finns stort utrymme för öka erfarenhetsutbyte och lärande mellan Europeiska kollegor.

Specifika åtgärder för samarbetsprojekt finns inom alla fyra fonder så oavsett vilka fonder man har inom ett leaderområde så har man möjligheten att ansöka om stöd för transnationella projekt. I nuläget har Jordbruksverket beviljat stöd i 11 fall där den sökande ska genomföra ett transnationellt samarbetsprojekt. Dock handlar det om 5 unika projekt, då flera leaderområden kan ansöka om stöd för att delta i samma projekt.

Mer information om stödet går att läsa här på vår hemsida. Om du är nyfiken på att läsa mer om och inspireras av pågående projekt finns mer information om några av dessa här:

Time for Interaction (Leader Västra Småland)

Immigrant integration into rural areas (Lokalt ledd Utveckling Halland)

Hola Lake Immeln (Skånes Ess)

Transnationellt samarbetsprojekt – säl och skarv (Leader Nordvästra Skåne med Öresund, Leader Mittland Plus med flera)

// Tina

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Hur stödjer vi landsbygden bäst efter 2020?

Nu startar vi arbetet med att ta fram nya program till år 2021. Det är regeringen som beslutar om programmens innehåll, men Jordbruksverket gör ett stort grundarbete och utreder var och hur programpengarna kan göra så stor nytta som möjligt. Grunden till Jordbruksverkets förslag är de utredningar vi gör och har gjort om nuvarande och tidigare programperioder. Det finns många frågor att besvara, exempelvis dessa:

  • Vilka utmaningar finns inom landsbygd, lantbruk, fiske och vattenbruk?
  • När är olika typer av stöd en effektiv åtgärd för utveckling, det vill säga vilka stöd och ersättningar bör prioriteras inom programmen?
  • Hur förenklar vi administrationen både för sökande och dem som handlägger?
  • Hur utformar vi de olika stöden för att få ut så stor samhällseffekt som möjligt? Samhällseffekten kan vara exempelvis en bättre miljö eller fler jobb.
  • Hur väljer vi ut de ansökningar som ger störst samhällseffekt?

Stöd inom lokalt ledd utveckling, bredband och innovationsprojekt är exempel på sådant som vi utvärderar nu för att se hur de bör utformas för bästa effekt. Vi tittar också på hur vi kan förbättra och förenkla urvalet av ansökningar, hur olika stöd- och ersättningsnivåer påverkar effekterna av pengarna och hur administrationen kan förenklas.

// Lina

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2021- | Lämna en kommentar