Sämre odlingsförutsättningar kompenseras av stöd

Kompensationsstödet bidrar till att hålla landskapet öppet och ökar sysselsättningen.

Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för odling. Det gäller framför allt i norra Sverige och i södra Sveriges skogsbygder. Stödet ska främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till att bevara en levande landsbygd och bevara och främja ett hållbart jordbruk.

Kompensationsstödet bidrar till att hålla jordbruksmark i bruk i områden med sämre förutsättningar och vi får på så sätt ett mer öppet och varierat landskap. Den större variationen i landskapet bidrar också till en större biologisk mångfald. I dessa områden finns också en stor del av våra naturbetesmarker, som är några av Sveriges mest artrika marker. För att de ska fortsätta att hävdas krävs det att det finns ett aktivt jordbruk med betande djur.

All jordbruksmark inom kompensationsstödsområdet ger rätt till stöd. Stödnivåerna varierar mellan olika områden och typ av mark. För vissa extensiva marktyper, som träda och vall med mycket få djur, kan stödbeloppet vara 0 kronor per hektar. Högst stödbelopp ger grovfoder med mycket djur.

Sedan 2014 har hittills betalts 3,6 miljarder kronor som kompensationsstöd. Under 2017 fick nära 22 000 lantbrukare stödet och kompensationsstödet söktes för totalt 1 150 000 hektar av Sveriges 3 000 000 hektar jordbruksmark.

I rapporten Bra vallersättning och kompensationsstöd? visas att kompensationsstödet även bidrar till att öka sysselsättningen i regioner med sämre naturliga betingelser för jordbruk.

// Thord Karlsson

Annonser
Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Det går bra för investeringar i infrastruktur för rekreation och turism

Besöksnäringen i Sverige har under 20 års tid kontinuerligt ökat i omsättning och i exportvärde. Men för att besökarna ska trivas krävs inte bara attraktiva turisttjänster utan även småskalig infrastruktur som gör det fantastiska landskapet, skogar, sjöar och bygder tillgängligt. Landsbygdsprogrammet kan därför ge stöd till investeringar i småskalig turisminfrastruktur. Länsstyrelserna och Sametinget har fått sammanlagt 126,8 miljoner kronor för detta.

Drygt hälften av budgeten är beviljad

Tittar vi på hur mycket stöd som hittills har gått till olika investeringar sedan 2014 så har myndigheterna beviljat stöd för 63,6 miljoner kronor. Detta är lite drygt hälften av budgeten. Dessa investeringar finns över hela landet. Men vi kan se att flera av investeringarna finns i Uppland, Jämtlands och längs Norrbottens kust. Detta återspeglar väl de delar av landet som antingen har en stor budget eller många investeringsstöd beviljade.

Ingen koppling mellan stöden och den turistiska utvecklingen

Åtminstone i Jämtland och Uppland så motsvarar denna koncentration av investeringar den positiva utveckling som skett i besöksnäringen (jämfört med Tillväxtverkets rapport ”Vardag och framtid för turismföretagen”, 2018). I Norrbottens län minskar dock andelen turismföretag trots att mest pengar av stödet hamnat där. Samtidigt som stora turistdestinationer som Gotland, Västsverige, Småland eller Skåne inte syns nämnvärt i stödstatistiken.

Utifrån detta ställer vi oss ett antal frågor om hur budgeten fördelas till länen och vilken strategi som är lämplig att använda sig av. I slutändan behöver det ändå finnas en vilja ute i kommunerna att investera i anläggningar för rekreation och turism.

Vandringleder och informationsskyltar vanliga

Stödet har hittills i första hand gått till nybyggande och restaurering av vandrings- och cykelleder, informationsskyltar, båt- och badbryggor, samt parkeringsplatser.

På vår webbplats hittar du hela uppföljning av investeringar i infrastruktur för rekreation och turism.

// Tobias Kreuzpointner, landsbygdsutvecklingsenheten

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vill du jobba med uppföljning på Jordbruksverket?

Vi behöver fler medarbetare till en viktig, intressant och trevlig enhet på Jordbruksverket. Det är tre nya tjänster som vi söker lämpliga personer till. Vi erbjuder kvalificerat arbete med många siffror, analyser och möjligheter att påverka kommande program samt mycket annat förstås. Den som får jobbet får även förmånen att skriva på denna blogg.

Tycker du att det låter det intressant och lockande – skicka in din ansökan senast den 18 juli!

Här kan du läsa mer om de tre tjänsterna:

Uppföljning av landsbygdsprogrammets nytta för lantbruket och miljön?

Vill du följa upp hur EU-fonderna gör nytta?

Vill du följa upp hur EU-fonden för fiske och vattenbruk gör nytta?

// Lina Andersson, chef landsbygdsanalysenheten, Jordbruksverket

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Stort söktryck för stöd för stängsel mot rovdjur

Det är många som är intresserade av stöd för att skydda sina djur mot rovdjur. Totalt har länsstyrelsen beviljat stöd för 26,5 miljoner för cirka 400 ärenden (cirka 350 företag). Det är flest ärenden i Värmlands, Örebro, Dalarnas och Västra Götalands län. Knappt 1 600 hektar har stängslats in.

95 procent av de sökande anger att de tidigare haft attacker från rovdjur eller att det finns risk för angrepp inom deras område. Av ansökningarna framgår att rovdjursangrepp förekommer i hela landet men att angreppen är flest i Värmlands, Örebro, Dalarnas och Västra Götalands län.

Kartorna nedan visar vilka rovdjur som man önskar skydda sig mot. Det är förekommer få ärenden i norra delarna av Sverige, där man vill skydda sig mot varg. Skydd mot lodjur är spritt över hela landet, medan skydd mot björn, med något undantag inte förekommer i södra delarna av Sverige. Cirka 90 procent av djuren som skyddas är får.

Karta som visar var i Sverige stöd till stängsel mot varg har beviljats  Karta som visar var i Sverige stöd till stängsel mot lovdjur har beviljats  Karta som visar var i Sverige stöd till stängsel mot björn har beviljats

Skydd mot angrepp av; varg (bild 1), lodjur ( bild 2) och björn (bild 3)   

På vår webbplats hittar du mer om uppföljningen av stängsel mot rovdjur.

// Ingrid Nilsson, Lena Söderman och Åke Svensson

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Vad är en vanlig dag på jobbet? – Tankar om entreprenörskap och landsbygdsutveckling

En dag på kontoret innehåller en hel del musklickande, skärmstirrande, funderande och bedömande av vad som står på datorskärmarna. Med jämna mellanrum ringer telefonen och så kommer det någon fråga som jag för det mesta kan svara på direkt. Så skulle man rent fysiskt kunna beskriva hur arbetet som handläggare inom landsbygdsprogrammet ser ut.

Jag är priviligierad, för det där telefonsamtalet eller mejlet som kommer till mig kan börja med ett:

– Hej, jag heter … och jag tänkte göra…och … och… och det här med. Finns det något stöd att söka för att kunna komma igång?

Jag får läsa om och höra så fantastiskt mycket roliga och spännande idéer och planer från såväl luttrade företagare som blivande företagare med sina baser i landsbygder med olika förutsättningar. I många fall kan planerna förverkligas med hjälp av landsbygdsprogrammet, i andra fall inte. Flera av dessa planer kan säkert förverkligas i alla fall på ett eller annat sätt utan stöd och uppföljning. Det grundar jag på vad jag har hört och även i min tidigare forskning inom företagsekonomi, med fokus på entreprenörskap kopplat till lokal utveckling.

Min licentiatavhandling Företagares agerande för hembygdens utveckling handlar om hur företagare hjälps åt för att skapa lokal utveckling och ökad aktivitet i sina hembyar. Jag har lyft fram några byar som har varit framgångsrika genom att de har tagit vara på lokala individers innovativa idéer och sedan utvecklat och genomfört dessa idéer tillsammans inom byn. De har lyckats sprida specialistkompetens till sina grannar och vänner så att även de ser stora fördelar med att engagera sig. De olika byarnas invånare har visserligen hittat olika former av finansiering för sina insatser men utan gemenskap och att göra något de tycker är roligt och meningsfullt skulle det inte blivit något alls.

När rapporten Så här ligger landet – tankar om landsbygdsprogram och landsbygdsutveckling gavs ut av Jordbruksverket 2017 var jag en av dem som blev nyfiken på innehållet och läste. Jag fastnade lite extra för Per-Ola Ulvenblads kapitel Innovation på landsbygden och i dess företag – för hela samhällets bästa på sidan 140. Där beskrivs hur det krävs satsningar på flera nivåer, från samhällsnivå till individnivå för att innovation ska kunna utvecklas. En grundsten är att för att innovationer ska utvecklas krävs att människor träffas och utbyter tankar. Det bekräftar även jag i min avhandling. Skulle inte byborna ha hjälpts åt i byarna hade de inte lyckats med sina projekt. Sedan spelar det ingen roll om de gick ihop och byggde ett bymejeri för tillverkning av getost eller att en by med 16 fast boende skapade kommunens största årligen återkommande motorsport-evenemang.

Min reflektion är att det inte är idéer det är brist på bland landsbygdens invånare… Konsten är att få fler individer att axla rollen som entreprenörer och våga ta steget att agera och förverkliga sina idéer och se till att få dem affärsmässigt hållbara.

I min roll som handläggare informerade jag nyligen under en företagarfrukost om vilka möjligheter till stöd som fanns inom landsbygdsprogrammet. De som uttryckte störst tacksamhet efteråt var två företagare som under frukostens gång kom fram till att de faktiskt kunde utveckla sina företag genom att använda varandras tjänster! Att skapa förutsättningar för människor att träffas och utbyta tankar leder till innovationer och företagsutveckling oavsett om det sker i landsbygd eller stad.

/Lisa Bois, Handläggare inom landsbygdsprogrammet, Länsstyrelsen Jämtlands län

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | 1 kommentar

Uppdaterade tabeller för våra program

Nu har vi färska siffror som visar hur det går för landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

webbsidan Uppföljning av programmen hittar du information om antal ansökningar, hur mycket pengar som har beviljats samt hur mycket pengar som har betalats ut i stöd till åtgärder inom de olika programmen.

På samma sida finns även en excel-fil med en så kallad projektbank. Där finns en sammanställning av alla beviljade projekt inom de tre programmen. Där kan du se var projekten genomförs, vilken inriktning de har och vad de gör i projekten. Observera att detta endast gäller för projektstöd och inte investeringsstöd.

// Matilda

 

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Lärdomar från leaderträffen i Borgholm

Nyligen genomfördes den årliga leaderträffen i Borgholm. Den är en möjlighet för leaderområden i hela Sverige att träffas och dela med sig av sina erfarenheter, samt att ta del av information från andra. I år medverkade till exempel Jordbruksverket och Agenda 2030-delegationen.

Jordbruksverket informerade bland annat om att cirka 35 procent av stödpengarna inom lokalt ledd utveckling är beslutade, vilket innebär att det fortfarande finns en hel del utrymme kvar för nya initiativ. Man berättade även om kommande satsningar på att förenkla för de sökande och korta handläggningstiderna. Jordbruksverket arrangerade också olika fördjupningar inom exempelvis uppföljning och utvärdering och paraplyprojekt. Deltagarna fick också lära sig mer om hur arbetet går med utformningen av det nya landsbygdsprogrammet som träder i kraft 2021.

En representant från Agenda 2030-delegationen föreläste om vikten av att knyta samman det lokala och regionala med det nationella för att kunna uppnå de mål kring hållbarhet som Agenda 2030 ställer upp. För att kunna göra det är det viktigt att myndigheter och andra organisationer som berörs utvecklar sina mål och processer utifrån de principer som är grundade i Agenda 2030. Detta för att det ska komma med i ordinarie verksamheter.

Utöver informationspassen erbjöds också seminarier, panelsamtal och möjligheter att utbyta erfarenheter. För dig som vill veta mer finns presentationer och resultat från diskussioner på landsbygdsnätverkets webbplats.

Läs mer om att söka stöd inom lokalt ledd utveckling.

 

// Tina & Madielene

 

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar