Investeringsstöd för täckdikning och stöd till vattenvårdsåtgärder behöver sökas av fler

Foto: Thomas Adolfsén

Den strategiska planens olika projekt- och investeringsstöd har gått att söka i över ett år. Hittills är vissa stöd mer populära än väntat, medan andra behöver sökas av fler. Josefine Ekblad-Cena på Jordbruksverket jobbar med att följa upp de mål som finns för stöden. Vi ställde några frågor till henne om den senaste uppföljningen.

Jordbruksverket följer upp antalet ansökningar fyra gånger per år. Vad visar uppföljningen den här gången?

Det är några stöd som sticker ut. Vi är än så länge tidigt i programperioden, men det går ändå att konstatera att efterfrågan på stöd till investeringar i täckdikning inte verkar motsvara målen för antalet ansökningar. Detsamma gäller stöd för vattenvårdsåtgärder och stöd till kompetensutveckling. Men för andra stöd, till exempel startstödet och stöd genom Leader, ser vi däremot en hög efterfrågan.

Vad gör Jordbruksverket för att fler ska söka stöden?

Just nu arbetar vi bland annat med informationsinsatser för att marknadsföra de stöd som behöver sökas av fler. Informationsinsatserna kan innebära att vi genomför kampanjer på webbplatsen och informerar mer i nyhetsbrev, artiklar och på sociala medier. Under tiden behöver vi hela tiden utvärdera hur väl våra informationsinsatser lyckas. För det är ju först när vi faktiskt når entreprenören, miljövårdaren eller landsbygdsutvecklaren som vi kan ro i land Sveriges jordbrukspolitik!

Varför är det viktigt att följa upp stöden regelbundet?

Den nya jordbrukspolitiken har ett ökat fokus på prestationer och resultat. Därför följer vi upp stöden mer regelbundet än tidigare. Vi följer genomförandet av den strategiska planen noga och analyserar förutom söktrycket på stöden även handläggningsvolymer och handläggningstider, budgetutnyttjande och utbetalningar samt flera andra parametrar som vi rapporterar till EU-kommissionen varje år. För alla stöd finns mål som behöver uppnås i så stor utsträckning som möjligt för att inte riskera att EU:s finansiering fördröjs eller stoppas.

Gå gärna in på Jordbruksverkets webbplats och läs mer om stöden till investeringar och projekt, som är viktiga för utvecklingen av svenskt lantbruk och landsbygd. Kanske hittar du ett stöd som passar för dig eller din organisation. Lär dig mer om vilka stöd som finns att söka här.

Det finns också nyhetsbrev du kan prenumerera på för att få riktad information.

/Frans Elf

Läs mer

Läs om hur det går för jordbrukarstöden i den strategiska planen

Så här svarade stödmottagare på frågor om administrativ börda

Foto: Jörgen Wiklund

I februari 2024 publicerades en utvärdering om förenklingar och administrativ börda för de som söker och handlägger stöd inom jordbrukspolitiken. I det här blogginlägget vill jag lyfta fram enkätsvaren från de som sökt stöd, som var en del av underlaget som låg till grund till utvärderingens slutsatser och rekommendationer.

En enkät skickades ut i oktober 2023 och besvarades av 2 820 personer som hade sökt olika typer av stöd. Av dem svarade 2 589 på alla frågor. Bloggen redogör vad de som svarade på enkäten tycker om att söka stöd.

Jordbrukarstöden är smidigare att söka än projekt- och investeringsstöden

De flesta som svarade på enkäten och söker ett jordbrukarstöd instämmer i stort i att ansökningsprocessen är smidig och välutformad. En slutsats från utvärderingen är att behoven av kompletteringar är mindre inom jordbrukarstöd än inom projekt- och investeringsstöd.

Majoriteten av de svarande som söker projekt- och investeringsstöd (62 procent) ser lång väntetid på beslut som en av de största utmaningarna med att söka stöd (Figur 1).  

Figur 1. Stödsökandes upplevelse av de största utmaningarna med sina ansökningar av projekt- och investeringsstöd

Minst en fjärdedel anlitar konsulter för att söka stöden

Utifrån enkätsvaren ser vi att de som söker projekt- och investeringsstöd har 43 procent anlitat konsult för att ta hjälp med sin ansökan. Motsvarande siffra för jordbrukarstöden är 27 procent.

I rapporten framgår att de som anlitar en konsult gör det av två skäl:  

• De har svårt att hantera den elektroniska ansökningen.
• De har mycket mark och EU-stöden är därför en stor intäkt. Många vill optimera och få in en så bra ansökan som möjligt.

Dessutom har konsultbyråerna en försäkring som garanterar att den som söker stöd får rätt stödbelopp.

Samma stöd kan ta olika lång tid att söka

I samma enkät ställdes frågan hur lång tid det tar att söka de olika stöden. Här tar jag upp resultaten för jordbrukarstöden. För många av stöden så svarade stödmottagarna relativt olika vilket gör att det så kallade konfidensintervallet var ganska stort.  Stöd där svaren skiljer sig mycket åt är precisionsodling planering (genomsnittet låg på 3,5 timme men vissa behövde 5 timmar och andra 2 timmar) och Stöd till unga jordbrukare (genomsnittet var också 3,5 timme men där vissa sa att det tog 1,5 timme och för andra behövdes det upp till 5 timmar).

Stöd där de som har sökt stöd svarar lika är nötkreaturstödet (genomsnitt ca 1,5 timme), kompensationsstödet (genomsnitt ca 2 timmar) och hotade husdjursraser (genomsnitt ca 1,5 timme).

De som svarade på enkäten tycker att det är relativt lätt att få svar på sina frågor

De som söker stöden kan behöva få svar på frågor för att kunna gå vidare i sin ansökan. De som svarade på enkäten tycker i regel att det är ganska tydligt vart de ska vända sig med sina frågor och att kontaktvägarna (så som kundtjänst eller handläggare på en myndighet) svarar mot deras behov på ett ganska bra sätt.

Den generella upplevelsen av att söka stöd har inte ändrats mycket mellan 2015 och 2022

I en annan utvärderingsrapport som nyligen publicerades (Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022) så har man tittat på den administrativa bördan för de som sökte stöd i landsbygdsprogrammet år 2015 och 2022. Utvärderingen visar att upplevelsen av att söka stöd (om det är krångligt eller lätt) generellt inte har förändrats så mycket (se figur 2).

Figur 2. Upplevelsen av att söka stöd i landsbygdsprogrammet år 2015 och 2022.

Dock har det skett en viss förflyttning och fler anser det är lätt att söka stöd.  45 % tycker 2022 att det är mer lätt än krångligt (de svarar 7-10) och 2015 var siffran 40 %.

Avslutningsvis så vill jag fråga om du som läser är en av dem som svarade på en enkät som har lyfts i detta blogginlägg? I så fall vill jag säga ett stort tack till dig för att du bidrog med viktig information till våra utvärderingar!

Jordbruksverket arbetar aktivt med frågan om kundperspektivet och att göra det mer användarvänligt att söka stöd. Rekommendationerna från utvärderingsrapporterna tas nu om hand av olika avdelningar på Jordbruksverket och av stödmyndigheterna (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Sametinget).

/Katarina Carthew, utredare på landsbygdsanalysenheten

---

Läs rapporterna här:

• Administrativ börda och Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheter
• Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022

Fyra tips för att bättre lyckas med kompetensutveckling

Foto: Matej Kastelic

Under perioden 2014–2022 har cirka 260 projekt beviljats stöd från landsbygdsprogrammet för att genomföra kompetenshöjande aktiviteter. Cirka hälften av dessa projekt är avslutade och stödmottagarna har haft möjlighet att lämna rekommendationer till andra som vill genomföra liknande projekt i framtiden.

I det här inlägget har vi sammanställt rekommendationerna från drygt 100 genomförda projekt. Fyra typer av rekommendationer har varit särskilt återkommande och är tätt kopplade till utmaningen att attrahera deltagare som många projekt har upplevt.

#1 Identifiera målgruppens behov och utgå från dem när ni planerar aktiviteterna

Välj rätt typ av aktivitet, använd relevant innehåll och genomför utbildningen på en relevant kunskapsnivå. Se också till att aktiviteten genomförs vid en lämplig tid och plats så att det blir enkelt för målgruppen att delta.

#2 Planera marknadsföring och ha en kommunikationsstrategi

Det är svårt och tidskrävande att nå ut till målgruppen, och därför är det viktigt att använda olika kanaler för att nå så många som möjligt. Planera och avsätt tillräckligt med pengar och tid.

#3 Gör en noggrann omvärldsanalys och samarbeta med andra aktörer

Genom en omvärldsanalys får du koll på vilken typ av kompetensutveckling som andra aktörer erbjuder inom ditt ämne. Det hjälper dig att säkerställa att det finns en efterfrågan för de aktiviteter du vill genomföra och hitta intressanta aktörer att samarbeta med.

#4 Ta höjd för projektadministration och ha en bra projektorganisation

Administrativt arbete tar ibland mer tid än man tänker sig, men genom att ha en god projektorganisation från början kan det underlättas.

Jordbruksverket har skrivit en rapport som undersöker anledningen till att stöd till kompetensutveckling inte har uppnått det antal deltagare som förväntades inom landsbygdsprogrammet. Rapporten visar dels att en stor del av projekten har haft svårt att nå det antalet deltagare som de från början trodde de skulle nå. Rapporten visar också att interna rutiner, metoder och processer på Jordbruksverket sannolikt har påverkat att målet inte har nåtts. Hela rapporten kan du läsa här.

/Isabelle Jensen, utredare

Svårt att få koll på hur EU:s tekniska stöd har förbättrat genomförandet av landsbygdsprogrammet

Foto: Thomas Adolfsén

I en ny rapport har WSP utvärderat hur Jordbruksverket och andra myndigheter har använt det så kallade tekniska stödet för att förbättra genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014–2022. De viktigaste slutsatserna från utvärderingen handlar om hur användningen av resurserna redovisas, att det saknas tydliga belägg för att förenklingsinsatserna når ända fram till stödmottagarna och att utvärderingarna skulle behöva tas emot på ett mer systematiskt sätt.

I landsbygdsprogrammet 2014–2022 utgjorde det tekniska stödet (Technical Assistance) ungefär 4 procent av den totala budgeten, alltså knappt 2 miljarder kronor. Stödet är en del av resurserna för att uppnå programmets mål och får användas till att finansiera

• förberedelser och information
• förvaltning och ärendehantering
• nätverk
• insatser för att minska de stödsökandes administrativa börda
• utvärderingar av stöden och ersättningarna.

Svårt att få en detaljerad bild av hur det tekniska stödet använts

Det tekniska stödet i landsbygdsprogrammet har använts både av Jordbruksverket och övriga genomförandemyndigheter. I programmets redovisning går det att se hur mycket tekniskt stöd som har använts av olika myndigheter. Men inom de olika myndigheterna framgår inte hur mycket av stödets resurser som har lagts på vad, till exempel förberedelser, information eller förenklingsarbete. Den typen av nedbrytning går endast att få om man tittar på myndigheternas samlade genomförandekostnader för EU-programmen – där både resurser från det tekniska stödet och från myndigheternas förvaltningsanslag ingår. Vi har alltså svårt att få en bild av hur det tekniska stödet har använts i detalj.

Trots resursen märks inte resultaten av förenklingsarbetet hos stödmottagarna

Vår utvärdering visar att betydande resurser lagts på förenklingsarbete, bland annat för att göra det enklare att söka stöd. Vi har jämfört vad de som sökt stöd under programperioderna 2007–2013 respektive 2014–2022 har uppfattat som utmanande. Resultaten visar inga tydliga skillnader i hur enkelt eller krångligt det uppfattas att söka stöd under de två perioderna. De stödsökande uppfattar alltså inte att det har blivit enklare än tidigare. Vi har dock inte kunnat undersöka hur administrationen skulle ha varit utan det förenklingsarbete som har gjorts – det är alltså möjligt att det kunde ha upplevts svårare utan förenklingarna.

Mycket resurser används för utvärderingar men resultaten är svåra att ta tillvara i genomförandet

Det tekniska stödet har finansierat cirka 30 utvärderingar under programperioden. Under perioden har utvärderingsverksamheten byggts upp och utvecklats, bland annat genom Jordbruksverkets så kallade utvärderingssekretariat.

Vi har intervjuat anställda på Jordbruksverket för att ta reda på hur förslag och rekommendationer från utvärderingarna har hanterats i genomförandet. Resultatet visar att de programansvariga inte alltid analyserar och följer upp utvärderingarnas resultat och rekommendationer på ett systematiskt sätt – delvis för att rekommendationerna inte alltid är användbara. En del i förklaringen till att mottagandet av utvärderingsresultaten brister handlar om att utvärderingssystemet bedrivs separerat från programgenomförandet.

Vår slutsats är att utvärderingarna skulle kunna göra mer nytta och fungera mer ändamålsenligt om Jordbruksverket systematiserar hur de programansvariga tar emot utvärderingsresultaten. Det vore också bra om utvärderingsmetoderna utvecklas för att involvera både de programansvariga och andra målgrupper i större utsträckning i utvärderingsarbetet.

Läs gärna mer om utvärderingen i vår rapport: Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet

/Göran Hallin, Angelica Jörnling och Julia Karlberg, WSP

Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet har startat starkt

Fiskodling i Värmland. Foto: Roine Magnusson

Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet öppnade för att ta emot ansökningar den 1 december 2022. Söktrycket under första året har varit stort och hittills har drygt 630 miljoner kronor beviljats i stöd. Det motsvarar ungefär 30 procent av programmets totala budget.

På Jordbruksverket följer vi upp hur det går för programmet flera gånger per år. Det handlar om att följa upp hur många som har sökt stöden, hur mycket av budgeten som har använts och om vi når målen med stöden. Så här långt kan vi se att flera av programmets stöd är populära, vilket lett till att budgeten för några stöd redan tagit slut.

Två stöd utmärker sig med ett söktryck som är lägre än förväntat, och dessa följer vi extra noga. Det är följande stöd:

• ersättning för hantering av fällda sälar
• stöd för investeringar för hållbara vattenbruk.

Vad gäller ersättningen för hantering av fällda sälar har endast en ansökan kommit in. Jordbruksverket arbetar för att hitta sätt att göra ersättningen mer attraktiv.

Jordbruksverket arbetar med att få fler att söka stöd för hållbara vattenbruk

Även för stödet för investeringar för hållbara vattenbruk ser vi ett lågt söktryck. Endast 5 procent av den totala budgeten för stödet har beviljats. Vi ser flera möjliga förklaringar till det låga söktrycket. Dels tror vi att världsläget och den höga inflationen påverkar, dels finns det begränsningar i att stöd i dagsläget inte kan ges till stora företag. I Sverige är det flera företag inom vattenbrukssektorn som ingår i större koncerner. Det medför att de per definition ses som stora företag och därmed inte har rätt till stöd i programmet. Jordbruksverket ser nu över om det finns några hinder i regelverken för att kunna ge stöd även till stora företag.

En annan begränsning är att företag som räknas som närstående till jordbruksföretag i dagsläget inte kan få stöd inom programmet. Men det kommer snart att ändras – regeringen fattade nyligen beslut om att ändra i den nationella förordningen så att samtliga vattenbruk, även de som samtidigt har ett jordbruksföretag, kan beviljas stöd. Ändringen kommer träda i kraft den 1 april 2024.

Att vi följer upp programmet flera gånger per år skapar förutsättningar att kontinuerligt analysera läget och tidigt identifiera eventuella problem. På så sätt kan vi lösa ut eventuella hinder för genomförandet i ett tidigt skede och bidra till att vi når målen med programmet. Läs mer om programmets stöd och ersättningar på Jordbruksverkets webbplats.

/Lovisa

Jordbrukarstöden – hur ligger vi till?

Nu har SAM Internet öppnat upp för nya ansökningar om jordbrukarstöd och lantbrukare kan söka stöd fram till den 11 april. Drygt ett år har gått sedan stöden för perioden 2023–2027 öppnade. Vi har flera år kvar att jobba med stöden, men redan nu kan vi konstatera att vissa stöd behöver sökas av fler.  

Flera av jordbrukarstöden har som syfte att minska risken för att näringsämnen och växtskyddsmedel ska läcka ut i våra vatten. Foto: Matilda Holmqvist

För alla stöd i den gemensamma jordbrukspolitiken finns detaljerade mål, till exempel om hur många som ska söka stöden. I höstas kunde Jordbruksverket konstatera att vissa stöd inte har sökts i den utsträckning vi hade planerat för. Vi ser att antalet ansökningar behöver öka för följande jordbrukarstöd:

• vårbearbetning för minskat kväveläckage
• mellangröda för kolinlagring
• fånggröda för minskat kväveläckage
• precisionsjordbruk – planering
• skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner.

Begränsad kunskap om stöden, nya villkor och vädret kan ha påverkat söktrycket

Fjolårets ansökningar om stöd till vårbearbetning och mellangröda blev fler än förväntat i relation till målet. Men efter en ändring i den strategiska planen för jordbrukspolitiken är nu målet för antalet ansökningar högre, och det finns i stället en risk att målet blir svårt att nå. Stödet till fånggröda söktes av färre än väntat. De besvärliga väderförhållandena förra året gjorde det svårt att odla fång- och mellangrödor och det finns en risk att det påverkar intresset för stöden framöver. 

Inte heller det nya stödet till precisionsjordbruk har sökts av så många som vi hade planerat, och en anledning kan vara just att alla lantbrukare ännu inte känner till det. Dessutom har vi fått signaler om att vissa lantbrukare saknar aktuell markkartering, vilket kan ha påverkat söktrycket.

Stöden till skyddszoner mot vattenområden är däremot inte nya. En förklaring till att lantbrukarna inte sökt stöd för så mycket areal som vi planerat kan vara att den tillåtna bredden på skyddszonen har minskat från 20 till 10 meter, vilket gör att den ansökta arealen minskat. En annan anledning kan vara att priset på spannmål har varit relativt bra för lantbrukare, som i stället då väljer att odla på så stor areal som möjligt. Ytterligare en möjlig orsak är att lantbrukare väljer att avstå från att odla vid kanterna utmed vattendrag och i stället anmäler dem som miljöytor utan produktion i sin ansökan för 2024. Miljöytorna är ett krav i grundvillkoren.

Stödet till anpassade skyddszoner söks inte heller i den grad vi planerat, trots att ersättningsnivåerna ökat. Många lantbrukare ser anpassade skyddszoner som ett odlingshinder inne i sina fält. Det verkar alltså få dem att avstå från att anlägga skyddszoner trots höjda ersättningar. 

Information om stödens positiva aspekter en nyckel

En viktig del för att få fler att söka stöden är att höja kunskapen om dem. Emma Svensson på Jordbruksverket, som bland annat arbetar med att följa upp söktrycket för stöden, menar att det är viktigt att nå ut till lantbrukarna med information om stödens positiva aspekter:

– Vi strävar efter att få fler lantbrukare att se nyttan med stöden. Därför kommer vi jobba mer aktivt med kampanjer på webbplatsen, nyhetsbrev, artiklar och vara mer aktiva på sociala medier. Under tiden behöver vi ständigt utvärdera hur väl informationsinsatserna når fram.

Det är ju först när lantbrukare upplever fördelarna med stöden som vi kan ro i land vår jordbrukspolitik!

Vill du lära dig mer om stöden i blogginlägget? Här är några länktips:

• Miljö- och klimatersättningar: Gör något för miljön och din ekonomi
• Prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev med information om stöden
• Blogginlägg om ansökningsmönstren för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning

/ Anna Helmers

Arbetet behöver fortsätta för att minska administrationen i den strategiska planen

Foto: Thomas Adolfsén

Ramboll Management Consulting har i en ny rapport utvärderat genomförandet av Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken 2023–2027. I fokus är hur införda förenklingar har påverkat administrationen i stödprocessen och hur Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheterna har fungerat. Utvärderingen visar att det är få förenklingar som har haft effekt och att vägledningen behöver utvecklas för att handläggningen ska bli mer effektiv.

I samband med den nya strategiska planen införde Jordbruksverket flera förenklingar för att minska den administrativa bördan för de som söker stöd respektive handlägger ansökningarna. Exempel på förenklingar är omstrukturering av stöd, förbättrad ansökningsprocess och nya verktyg för uppföljning. Trots förenklingarna visar vår utvärdering en begränsad positiv påverkan på den administrativa bördan på kort sikt.

Den administrativa bördan för jordbrukarstöd i stort sett oförändrad

Utvärderingens resultat indikerar att de genomförda förenklingarna inte i någon betydande grad har påverkat den administrativa bördan för de som söker och handlägger jordbrukarstöd. För att förbättra situationen föreslår vi ett närmare samarbete mellan Jordbruksverket och stödmyndigheterna där exempelvis behov och nytta av förenklingsinsatser gemensamt identifieras. Vi föreslår även att Jordbruksverket tydliggör sin information till de som handlägger respektive söker stöden så att de blir enklare att hantera.

Begränsade förändringar för projekt- och investeringsstöd

Inte heller när det gäller projekt- och investeringsstöden har förenklingarna påverkat den administrativa bördan på något betydande sätt.  För att förbättra effektiviteten föreslår vi precis som för jordbrukarstöden tydligare instruktioner och mer användarvänliga digitala verktyg och system för att söka och handlägga stöden.

Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheterna har förbättrats

Jordbruksverket ska ge vägledning till de drygt 20 så kallade stödmyndigheter som arbetar med Jordbruksverket för att genomföra den strategiska planen. Utvärderingen visar att vägledningen har förbättrats och anpassats mer till stödmyndigheternas behov, bland annat genom nya rutinbeskrivningar och utbildningar för stödmyndigheterna. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. För att göra vägledningen mer effektiv rekommenderar vi tydligare instruktioner om exempelvis stödens villkor och underlag för bedömningsgrunder till de som söker stöd och till handläggare. De digitala verktyg och system som används för att hantera stöden behöver också bli mer användarvänliga.

Viktigt att fortsätta förbättringsarbetet

Utvärderingen av Sveriges strategiska plan ger viktiga insikter för framtida förbättringar. Vi rekommenderar sammanfattningsvis Jordbruksverket att fortsätta arbeta med att utveckla digitala verktyg och system, förtydliga vägledningen och öka samarbetet och kommunikationen mellan olika aktörer inom jordbrukspolitiken. Genom att implementera rekommendationerna kan Jordbruksverket sträva mot en mer effektiv och ändamålsenlig hantering av stöd för jordbruket och landsbygden.

Läs hela rapporten här: Administrativ börda och Jordbruksverkets vägledning till stödmyndigheter. Processutvärdering av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

/Clara Fägerlind och Sara Sandberg på Ramboll Management Consulting 

Landsbygdsnätverket bidrar till landsbygdsutveckling

I en ny rapport har vi från Oxford Research utvärderat Landsbygdsnätverkets arbete under programperioden 2014–2022. Rapporten visar att nätverket uppnår fler av sina mål men också kämpar med en del utmaningar och begränsningar.

Viktig arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte

Landsbygdsnätverket samlar och engagerar en bredd av aktörer. Nätverkets viktigaste bidrag är att vara en arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och påverkan. Vår rapport visar att nätverket utgör en neutral mötespunkt där offentliga aktörer, näringslivet och civilsamhället lyssnar på varandra och delar erfarenheter. På så sätt ökar kunskapen och förutsättningarna att arbeta med landsbygdsutveckling.

Nätverket engagerar och förbättrar landsbygdspolitiken men har svårt att nå den bredare allmänheten

De övergripande målen för Landsbygdsnätverkets arbete är att

• öka intressenters deltagande i landsbygdsutveckling
• öka kvaliteten på genomförandet av landsbygdspolitiken
• informera allmänheten och potentiella stödmottagare om landsbygdsprogrammen
• främja innovationer.

Utifrån utvärderingen drar vi följande slutsatser om måluppfyllelsen:

• Landsbygdsnätverkets medlemmar har ökat under perioden, vilket tyder på att intressenters deltagande i landsbygdsutvecklingen har ökat. Nätverkets medlemmar kännetecknas av olika intressen och engagemang. Trots att det är naturligt att vissa engagerar sig mer än andra, så leder det till att vissa medlemmar upplever att de kan påverka mycket, medan mer passiva medlemmars intressen och behov mer sällan fångas upp.
• Landsbygdsnätverket har bidragit till att förbättra landsbygdsprogrammet, främst genom att stärka leaderverksamheten, bredda dialogytorna och öka kunskapen om behov och möjligheter att samverka.
• Landsbygdsnätverket har svårt att nå ut till den bredare allmänheten men arbetar ambitiöst med frågan, exempelvis genom att ha inrättat ett kommunikatörsnätverk.
• Landsbygdsnätverket främjar innovationer genom att vara en arena för kunskapsdelning och stöd till aktörer som vill söka innovationsstöd. Innovationsstödet används idag främst i södra Sverige och till jordbruksrelaterade projekt, och stödet behöver nå fler delar av landsbygdsutvecklingen.

Öka inkluderingen, behåll bredden och sätt tydligare målvärden

Landsbygdsnätverket bidrar till landsbygdsutveckling. Vi vill ändå lyfta några medskick och rekommendationer:

• Antalet medlemmar har tredubblats under programperioden, och andelen medlemmar som engagerar sig i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper har ökat. Detta tyder på att Landsbygdsnätverket uppfattas som relevant. Samtidigt noterar vi en ”insidermedlemmar”–”outsidermedlemmar”-problematik, det vill säga att arbetsgrupperna består av och riktar sig mot ett begränsat antal medlemmar i Landsbygdsnätverket. Vi anser att nätverket bör arbeta för att inkludera en bredare grupp medlemmar i det aktiva arbetet.
• Under programperioden 2023–2027 är EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) mer jordbruksorienterad än tidigare. Landsbygdsnätverket bör dock arbeta ännu mer aktivt med en bred landsbygdsagenda, så att fler frågor än jordbruksfrågor får ta plats. Landsbygdsutveckling handlar om mer än jordbruk, och för att nätverket ska vara relevant för en bredd av intressenter måste även skogsfrågor, havs- och fiskerifrågor och frågor om allmän landsbygdsutveckling fortsätta att värnas.
• Landsbygdsnätverket arbetar aktivt med att formulera och följa upp sina mål. I detta arbete vill vi dock uppmana nätverket att tydliggöra målvärden och avgränsningar. Det gör det lättare att följa upp och bedöma om målen nås. 

Läs hela utvärderingsrapporten: Utvärdering av det svenska landsbygdsnätverket 2014–2022

/Thomas Westerberg, Ylva Grauers Berggren, Angelica Åström och Julius Lybäck, Oxford Research

Kolinlagring i åkermark – effekter av stöd och möjliga win-win-situationer?

Inlagring av kol i marken anses vara en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska koldioxidhalten i atmosfären. I en ny rapport har utvärderare från WSP undersökt vilka effekter stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022 har haft på kolinlagring i svensk åkermark. Utvärderarna drar slutsatsen att åtgärder som odling av fånggrödor, anläggning av skyddszoner och vallodling ökar kolinlagringen. De konstaterar också att vissa av de undersökta stöden är viktiga för att åtgärderna ska genomföras (till exempel ekologisk produktion), medan andra åtgärder troligen skulle ha genomförts i stor omfattning även utan stöden (till exempel vallodling).

Jordprofil av de översta 20 centimeterna i en åkermarksjord, vilket är den del av jorden som var i fokus i utvärderingen. Foto: Thomas Kätterer.

Det är intressant att fundera på vad som får lantbrukare att genomföra åtgärder som stimulerar kolinlagring. Vad mer än stöden påverkar lantbrukares beslut att genomföra åtgärderna? Är det kolinlagringen i sig ur ett klimatperspektiv, andra positiva miljöeffekter som exempelvis markens bördighet, eller något annat?

Det pratas mer och mer om så kallat regenerativt jordbruk (eng: conservation agriculture) där flera metoder används för att samlat förbättra jordhälsan och skydda mot näringsförluster, framför allt genom marktäckning och minskad jordbearbetning. Är det sådana angreppssätt, där olika processer samverkar eller förstärker varandra, som skulle kunna göra att det går att få mer kolinlagring för pengarna? Och finns det redan idag så kallade win-win-situationer när det kommer till stöden och deras effekter?

Som ekolog kommer jag direkt att tänka på debatten om betesmarkers potential att öka kolinlagringen. Den ligger förstås utanför just den här utvärderingens ramar, men det är ändå intressant att notera att man inom det området lyfter win-win-situationer som involverar kolinlagring. I en artikel jag läste nyligen presenteras till exempel en studie som visar att markens kolförråd i gräsmarker ökar ju större mångfalden av växtarter är. Två flugor i en smäll – att uppnå ökad kolinlagring och bördighet parallellt med att främja biologisk mångfald!

En av rekommendationerna från utvärderingen är att förbättra provtagning av mark och genomföra den på ett mer riktat sätt. Det behövs för att bättre förstå, och givetvis också utvärdera, stödens effekter på kolinlagring. Tänk – i bästa fall skulle vi till och med kunna få data för att utvärdera potentiella win-win-samband kopplade till kol i åkermark!

Läs hela utvärderingen här: Effekten på kolinlagring i åkermark. Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022

/Simon Jakobsson, konsult och uppdragsledare

Stort intresse för ny ersättning som bidrar till kolinlagring och minskat kväveläckage

Honungsört, bovete och purrhavre är alla exempel på mellangrödor. Foto: Emma Hjelm

Sedan många år har lantbrukare möjlighet att söka EU-stöd för att odla fånggrödor som bidrar till ökad kolinlagring och minskat kväveläckage. Stödet har hittills kunnat sökas inom områden som är mer känsliga för kväveläckage än andra, så kallade nitratkänsliga områden. Från och med 2023 har ytterligare en ersättning med samma syfte införts: ersättning för mellangröda. Mellangrödan ska precis som fånggrödan odlas i perioden mellan två huvudgrödor, med skillnaden att ersättningen till mellangröda kan sökas även utanför nitratkänsliga områden och ger lantbrukaren större möjlighet att själv välja gröda.

I en ny rapport från Jordbruksverket belyser vi ansökningsmönster för ersättningarna för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning 2023. Rapporten visar att lantbrukarnas intresse för den nya ersättningen för mellangröda är stort – den är nästan lika populär som ersättningen för fånggröda. Lantbrukarna har sökt ersättning för mellangröda för totalt drygt 77 400 hektar (juni 2023). Denna areal är nästan lika stor som den ansökta arealen för fånggröda (85 900 hektar).

Samtidigt har den ansökta arealen för ersättningen för fånggröda 2023 ökat med cirka 15 procent jämfört med åren 2020–2022. Det visar att ersättningen för fånggröda fortfarande är attraktiv att söka, trots att det nu finns ett alternativ med en liknande men enklare ersättning för mellangröda.

Sammanfattningsvis bidrar alltså den nya ersättningen för mellangröda till att mer åkermark omfattas av åtgärder som bidrar till kolinlagring och minskat kväveläckage. Det gäller inte minst inom nitratkänsliga områden, där det är särskilt viktigt att begränsa växtnäringsläckage från åkermark. Hela 86 procent av den ansökta arealen för mellangröda ligger inom nitratkänsliga områden. Det är mycket positivt!

Läs hela rapporten: Ersättningar för fånggröda, mellangröda och vårbearbetning. Ansökningsmönster och kommunikationsbehov

/Ellen Hill