Stärk effekttänket i Leader!

Leadermetodens framväxt i europeisk politik har ofta tecknats som en framgångssaga. Inte minst beskrivs det första Leaderinitiativet, Leader I (1991–1993), som en innovation där lokala partnerskap gavs i uppgift att ta fram strategier med syftet att skapa långsiktig utveckling på landsbygderna. Leader I bedrevs utan att några nationella eller regionala aktörer fanns med som kontrollerande mellaninstanser. Efterhand kom leaderarbetet inom EU att formaliseras. Inte minst kom medlemsstaternas egna myndigheter att spela en allt viktigare roll för styrningen av Leader. Samhällsforskningen visar idag att leadermetoden blivit en del i en institutionaliserad ordning i EU-systemet. Leader förknippas idag inte enbart med innovativa nätverk, kollektivt lärande och underifrånperspektiv, utan också med begrepp som toppstyrning, projektifiering och byråkratisering.

I vår första utvärderingsrapport av leadereffekter drar vi en parallell till demokratiutveckling. I likhet med demokratin måste Leadermetoden ständigt erövras, den får aldrig tas för given! Vi menar att Leader fortfarande har en stark potential att bidra till att skapa en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygderna. Vår utvärdering visar dock på behov av att stärka effekttänket. Detta gäller i hela systemet; nationella program, lokala utvecklingsstrategier och enskilda projekt. Intressant nog är att vår utvärdering kan visa att effekttänket är mer utvecklat i enskilda projekt jämfört med både nationella program och lokala strategier.

Vårt material visar att det finns en allmänt spridd uppfattning att om bara leadermetoden tillämpas leder den i sig till långsiktiga effekter. Det finns massvis med formuleringar om betydelsen av att skapa mötesplatser, att arbeta sektorsövergripande, att utgå från ett underifrånperspektiv eller att satsa på innovativa processer men oftast saknas preciseringar eller effektvägar för hur detta ska åstadkomma långsiktig utveckling på landsbygden. Det saknas också ofta preciseringar, både i strategier och i enskilda projekt, hur man kan arbeta för att stärka effektorganisering och effektfinansiering i verksamheten, dvs. idéer om handlingsvägar för hur man tänker sig att projekt ska kunna organiseras och finansieras när projektet avslutats. I alltför många fall kan vi notera att effekttänket stannar vid fromma förhoppningar eller att projektinsatsen anses ha bidragit till allmänna effekter som livskvalitet, social tillit och framtidstro.

Vi menar att det finns en del att göra för att i framtiden stärka effekttänket i Leader. Vi menar att man bör se över hela policykedjan från nationell nivå och ner till enskilda projekt. Vi pekar på behovet av att på nationell nivå pröva frågan om hur stor leaderbudgeten bör vara i förhållande till andra områden i landsbygdsprogrammet och även hur många leaderområden som det egentligen bör finnas i Sverige. Det hade också stärkt leaderpolitiken med ett enhetligt (samtliga fonder) och användarvänligt nationellt program för Leader. Vi ser behov av att i framtiden precisera hur Leader i högre grad än idag kan integreras med både den nationella klimatpolitiken och det regionala utvecklingsarbetet. Vi menar också att det är av ett helt grundläggande värde att i de lokala utvecklingsstrategierna utveckla på vilka sätt projekten i respektive LAG-område bör organiseras för att stärka ett tydligare effekttänk. Ett led i detta är att utbilda leaderkontoren och LAG i effekttänkande och effektdrivande verksamhet och att organisera workshops med projektägare i ansökningsfasen som stöd i att åstadkomma effektdrivande projekt. Slutsatsen tål att upprepas; Leadermetoden behöver ständigt erövras!

Läs mer i rapporten Interventionslogiken och effekttänkandet i Leader

/ Jörgen Johansson, docent i statsvetenskap vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet

Mats Holmquist, arbetslivsforskare vid Högskolan i Halmstad

Annonser
Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020, Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Räddar havsdjur med pengar från havs- och fiskeriprogrammet

Fiskar, fåglar, däggdjur och andra organismer fastnar och dör i så kallade spöknät, dvs. tappade eller övergivna fiskenät eller andra fångstanordningar. Det innebär onödigt lidande och bestånd kan minska i onödan.

Inom havs- och fiskeriprogrammet finns möjlighet att söka stöd just för att samla in sådana spökgarn. Det har uppmärksammats i ett reportage i Sveriges Radio.

Lyssna på reportaget om insamling av spöknät i Sveriges Radio

Läs mer om stöd i havs- fiskeriprogrammet

/Madielene Wetterskog

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Podd om leadermetodens effekter och resultat

Mycket engagemang och pengar satsas i projekt av olika slag. Förhoppningen är förstås att projekten ska leda till något på längre sikt, som resultat och effekter. Det väcker frågor om vad skillnaden är mellan effekt och resultat. Hur ska det mätas? Får man misslyckas?

För att förklara skillnaden mellan resultat och effekter kan jag ta exemplet med att ett leaderområde jobbar med att göra en skyltad vandringsled. Resultatet är själva vandringsleden. Effekten är strukturella skillnader i lokalsamhället som sker på grund av de samlade resultaten. Det skulle kunna vara att vandringsleden används av tillströmmande besökare som också kanske handlar i den lokala affären

Vill du höra mer om leaderprojektens resultat och effekter kan du lyssna på Landsbygdsnätverkets podd Lokalt ledd utveckling med leadermetoden – effekt och resultat.

Snart kommer även utvärderingen Interventionslogiken och effekttänkandet i Leader att publiceras. Där diskuteras bland annat vad som menas med hållbara effekter på en mer teoretisk nivå.

Vuxen och barn går längs en vandringsled

/ Madielene Wetterskog

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Inspirerande och lockande landsbygd

För några veckor sedan var jag på ett seminarium om regional matkultur på Vandalorum i Värnamo och fick bland annat lyssna till inspirerande föreläsningar om hur små företag byggt upp sin verksamhet. Jag slås av den drivkraft det finns på landsbygden och hur man nyttjar sina resurser på ett fantastiskt sätt. Med god mat, god djurhållning och upplevelser i världsklass lockas allt fler turister till unika platser på landet. Jag tycker att själva upplevelsen och svensk mat hör ihop. Vi ska vara stolta över vår matkultur! Tänk vilka framgångar svenska kockar har haft vid internationella tävlingar. Det skapar förväntningar från både inhemska och utländska turister. Vi fick lyssna på hur en liten gård, med gårdsförsäljning och en liten restaurangdel, fick besök av turister från Australien. Det kom två busslaster med besökare, så det var nog bråda dagar. Hur häftigt är inte det?

Intresset från matbutiker och restauranger att föra in mer lokal mat skapar också mer intresse för lokal och regional mat. Det är spännande att se den utveckling eller kanske trend som finns även inom restaurangvärlden.

Vi fick också med att allt som glimmar är inte guld utan det krävs hårt arbete. Ibland är det också så att även goda idéer inte funkar. Men har man inte prövat så vet man inte. 

Det viktigaste på träffen var nätverkandet där företagen visade upp sina produkter och man fick tillfälle att prova och prata med olika leverantörer, restauranger, hotell och värdshus.

Snart kommer Jordbruksverket att publicera en rapport om olika satsningar på turism i landsbygdsprogrammet. Så detta är bara en liten aptitretare.

/ Åke Svensson

Bild | Posted on av | Lämna en kommentar

Investeringsstöd till vattenbruk och beredningsindustri leder till mer investeringar

Foto på man som tar ut fisk ur en rökugn

Investeringsstöd är ett viktigt verktyg för att modernisera och utveckla organisationer inom de blå och gröna näringarna. Syftet med investeringsstöden till vattenbruk och företag som bereder fiskeprodukter är att stimulera investeringar som främjar ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Investeringsstöden är därför tydligt kopplade till livsmedelsstrategin, vars syfte bland annat är att öka livsmedelsproduktionen och bidra till en konkurrensmässig livsmedelskedja samtidigt som miljömål nås.

En sammanfattande slutsats från utvärderingen är att investeringsstödet har haft en positiv effekt på företagens investeringar. Vattenbruk och beredningsindustri investerar mer när de har fått stöd än vad de skulle ha gjort annars. Det finns en risk att stöden finansierar investeringar som skulle ha gjorts ändå, så kallade dödviktsförluster. När man undersökt jordbrukssektorn har det visat sig att dödviktsförlusterna kan vara stora. Hur situationen är för vattenbruk och beredningsindustri har inte varit känt eftersom ingen studie tidigare har gjorts för dessa näringar.

I utvärderingen ingår en jämförelse mellan företag som har fått stöd och företag som inte har fått stöd under perioden 2007–2015. Beräkningarna är alltså gjorda på förra programperioden, men det finns likheter i hur stöden beskrivs i pågående programperiod. Det finns dock skillnader i hur stöden är uppbyggda i programmen, vilket gör att man inte kan överföra resultaten mellan programperioderna rakt av.

Resultatet visar att nästan en tredjedel av de totala investeringarna inom vattenbruket och beredningsindustrin har skett med hjälp av stöd. Det förekommer dock dödviktsförluster. Dödviktsförlusterna beräknas till cirka 35 procent för vattenbruket och cirka 75 procent för beredningsindustrin. Det innebär att 35 procent av de investeringar som fått stöd i vattenbruket hade kommit till även utan stödet.

Att dödviktsförlusterna är högre för beredningsföretag än för vattenbruk kan bero på att dessa företag i genomsnitt är större. När man undersöker de mindre beredningsföretagen visar det sig att dödvikten för dessa är cirka 40 procent, det vill säga i samma storleksklass som för vattenbruket.

Trots att dödviktförluster alltså förekommer för dessa investeringsstöd leder investeringsstöden ändå till fler investeringar hos företagen och stöden har på så sätt främjat en ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling av vattenbruket och beredningsindustrin.

Rapporten visar också skillnader i förädlingsvärde och produktionsvärde per anställd.

Läs rapporten Investeringsstöd till vattenbruk och beredning och saluföring

/Madielene Wetterskog

Publicerat i Fiskeriprogrammet 2007-2013, Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Landsbygdsprogrammet är till nytta för klimatet

Klimatet förändras och vi med det. Vi kan läsa om allt högre medeltemperatur och att grundvattennivåerna i både små och stora magasin ligger under det normala i stora delar av Sverige. Jordbruket står för nästan hälften av alla kväve- och fosforutsläpp samt den största delen av ammoniakutsläppen. Om vi vill ha en mer välmående planet så måste vi göra något åt detta. Vi måste se över och försöka minska dessa utsläpp och det stödjer Jordbruksverket tillsammans med bland annat länsstyrelserna genom olika åtgärder i landsbygdsprogrammet.

Så vad görs för att vända utvecklingen?

Ett exempel är att genom stöd ge möjlighet för en lantbrukare att köpa in en N-sensor. En N-sensor är ett redskap för precisionsgödsling och tekniken går ut på att N-sensorn läser av grödans färg och biomassa samtidigt som traktorn kör i fält. Mätvärdena som N-sensor läser in omvandlas så att mängden gödsel i gödselspridaren kan ändras beroende på vad grödan behöver. En innovativ lösning som gör att lantbrukaren inte lägger pengar på gödsel i onödan och risken för övergödning minskar.

Inom växthusodling installerar man en energiväv, även kallad isolerväv, för att minska energiförbrukningen. Ett annat exempel för att minska energiförbrukningen är att återvinna värmen som djur släpper ifrån sig i stall genom att installera värmeväxlare.

Fossila bränslen bidrar också negativt till klimatförändringar men på den fronten händer det mycket. Nya metoder så som solenergi och bioenergi möjliggör en övergång till förnybar energi. Vi har en lång väg kvar att vandra men varje steg med nya anläggningar för att utvinna solenergi bidrar till att minska de negativa klimatförändringarna.

Du kan läsa om de 84 nya anläggningarna för solenergi, samt alla de andra åtgärder som görs för att vända den utmaning vi har ställts inför, i rapporten om energieffektivisering, förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

Bild på ett eluttag i en björkstam

//Ingrid Nilsson, Matilda Ambré och Åke Svensson

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Många vill utveckla svensk beredningsindustri

Det är många som vill utveckla sin beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter! Så många att stöd till beredning är havs- och fiskeriprogrammets hittills näst mest sökta stöd. Efter att ansökningsmöjligheten öppnades 2015 tog pengarna slut på drygt ett år.

Stöd till beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter ges för att en livskraftig beredningsindustri är viktig för sysselsättningen i fiskeberoende områden. Budgeten ligger på ungefär 54 miljoner kronor och i varje ansökan kan man söka högst 1,7 miljoner kronor. Investeringar som genomförs med hjälp av stödet är till exempel att börja bereda nya typer av produkter än tidigare, köpa säkrare utrustning eller skapa mervärde genom sin beredning.

Två tredjedelar av det beviljade stödet har gått till företag i Västra Götalands län. Andelen beviljade ansökningar är inte högre i Västra Götaland än i något annat län, utan det är bara många fler ansökningar som skickas in där. Kanske beror detta på att fler beredningsföretag ligger där, men kanske indikerar det att det behövs mer information om stödet i andra delar av landet.

Några företag har skickat in väldigt många ansökningar. Eftersom att budgeten förbrukades så snabbt har det dock väckt frågor om huruvida fler företag kunnat ta del av stödet om det varit begränsat. När det gäller just det här stödet har till exempel fem företag tillsammans stått för 44 procent av alla ansökningar.

Det är roligt att se att det är många som vill utveckla beredningsindustrin och denna anda kan tas tillvara bättre! Det första steget har redan tagits genom att man inte längre kan påbörja en ansökan i ansökanssystemet inom en åtgärd där det saknas pengar. Nästa steg skulle kunna vara att vässa stödet ytterligare så att det kan komma en större del av marknaden till nytta.

Värde av totalt beviljat stöd, per län i kronor

Karta som visar värde av totalt beviljat stöd per län i kronor

 

// Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar