
I november 2022 publicerade Jordbruksverket en utvärderingsrapport av rådgivningsprogrammet Greppa Näringen. Målet med rådgivningen är att överskottet av växtnäring ska minska över tid, eftersom det innebär att risken för övergödning i sjöar, vattendrag och hav minskar. Dessutom kostar det jordbruksföretagen mycket att använda mer växtnäring än vad som behövs.
Utvärderarna från WSP tittade på hur rådgivningen 2001–2020 har påverkat överskottet av näringsämnena kväve och fosfor på gårdarna. I detta blogginlägg lyfter jag den analys som gjordes i utvärderingen och vad resultatet kan väcka för diskussionsfrågor.
Tid påverkar överskotten av växtnäring
Överskottet av växtnäring beräknas med hjälp av växtnäringsbalanser. En växtnäringsbalans är förenklat skillnaden mellan tillförd och bortförd växtnäring ”vid gårdsgrind”.
I utvärderingen ingår den första och den senast genomförda växtnäringsbalansen hos drygt 3 000 gårdar i Sverige som har fått rådgivning. Utvärdering visar bland annat följande:
- Gårdar med rådgivning i majoriteten av Sveriges län och inom alla produktionsinriktningar har minskat sitt överskott av kväve och fosfor i växtnäringsbalansen under perioden 2001–2020. Därmed har risken för näringsbelastning till luft och vatten minskat.
- Utvärderarna kan se att med mer tid (antal år mellan första och sista mätningen av växtnäringsbalans) minskar kväve- och fosforöverskottet.
- När det gäller grisproduktion går det att se att fosforöverskottet minskar ju mer rådgivning gården får.
- Inom övriga produktionsinriktningar (mjölkproduktion, nötköttsproduktion och växtodling) kan man däremot inte se att mer rådgivning leder till minskat överskott av kväve och fosfor.
Resultaten väcker fler intressanta frågor
Vad vi kan se är att lantbrukarna över tid gör ändringar på gården så att överskottet minskar, oavsett hur mycket mer rådgivning som gården får under denna tid. Vad beror det på? Detta går inte utvärderingen in på. Det kan vara det första rådgivningsbesöket, foderutveckling, ekonomiska incitament, lagstiftning, ett generellt mer miljömedvetet samhälle eller kanske Greppa Näringens nyhetsbrev som skickas ut till tusentals jordbruksföretagare?
Resultaten väcker ytterligare frågor. Ska Greppa Näringen till exempel omfördela och lägga mer resurser på andra områden där det finns en lägre medvetenhet och färre genomförda åtgärder? Hur många rådgivningstillfällen med fokus på näringsbelastning bör en gård få?
Delta på ett lunchwebbinarium om utvärderingsresultaten den 30 januari!
Är du en del av genomförandet av Greppa Näringen, eller är du bara nyfiken på att höra mer om utvärderingen och rådgivningen som genomförs? Missa inte Landsbygdsnätverkets lunchwebbinarium den 30 januari! Då diskuterar utvärderarna och representanter från Greppa Näringen hur resultaten från utvärderingen kan tas om hand. Ta chansen att ställa dina frågor och lära dig något nytt!
Greppa Näringen och näringsbelastning
– om rådgivning, utvärderingsresultat och rekommendationer
Lunchwebbinarium 30 januari
12.00–13.00
Läs mer och anmäl dig (senast den 29 januari)

/Katarina Carthew, utredare på Jordbruksverkets utvärderingssekretariat
Läs mer
Läs mer om analysen och vad utvärderarna kom fram till i utvärderingsrapporten:
Greppa Näringen 2001–2020. En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag
Tidigare blogginlägg från WSP om rapporten:
Greppa Näringen och minskat växtnäringsöverskott – hur kan sambandet utvärderas?
Greppa Näringens webbplats: www.greppa.nu