De administrativa insatserna är jämförbara i landsbygdsprogrammet

Landsbygdsutveckling är en viktig del av landsbygdsprogrammet och det finns många sätt att jobba med detta. Ett sätt är att jobba med leadermetoden inom åtgärden för lokalt ledd utveckling där sammanlagt 44 leaderområden i Sverige jobbar med en del av de mål och pengar som landsbygdsprogrammet har. Ett annat är att söka olika typer av stöd hos länsstyrelserna som syftar till ökad landsbygdsutveckling.

Vi har genomfört en studie där vi jämfört den tid som läggs på administration vid hantering av ansökningar i projekt hos leaderområden och länsstyrelserna. Studien visar att det är skillnader i hur många timmar som läggs ner i olika delar i administrationen. Vi ser dock att det inte är någon skillnad mellan den totala administrativa insatsen mellan stöd sökta hos leaderområden eller länsstyrelser.

Läs mer i rapporten Skiljer sig administration mellan lokalt ledd utveckling och liknande åtgärder i andra program? Du hittar den under rubriken Publicerade uppföljningar.

Läs gärna även förra veckans blogginlägg om en studie av åtgärder i landsbygdsprogrammet som i stor utsträckning överlappar med det som genomförs inom lokalt ledd utveckling.

/Patric Andersson

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Lokal utveckling – inte bara lokalt ledd utveckling!

Landsbygdsutveckling är en viktig del av landsbygdsprogrammet och det finns många sätt att jobba med detta. Ett sätt är att jobba med leadermetoden inom åtgärden för lokalt ledd utveckling där sammanlagt 44 leaderområden i Sverige jobbar med en del av de mål och pengar som landsbygdsprogrammet har. Ett annat är att söka stöd i andra åtgärder i landsbygdsprogrammet hos länsstyrelserna som också syftar till ökad landsbygdsutveckling.

Jag och en kollega har genomfört en studie där vi identifierar andra åtgärder i landsbygdsprogrammet som i stor utsträckning överlappar med det som genomförs inom lokalt ledd utveckling. Det är intressant att undersöka då överlappningar kan leda till osäkerhet och förvirring hos de som är intresserade av att söka stöd för att jobba med landsbygdsutveckling. Inte minst då stödvillkor och ansvarig myndighet kan vara olika för olika åtgärder.

Läs mer i uppföljningen Projektstöd i landsbygdsprogrammet som är jämförbara med åtgärden för lokalt ledd utveckling. Du hittar den under rubriken Publicerade uppföljningar.

/ Tina Wallin

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020, Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Livsmedelsstrategin i kommande programperiod

Hur når vi målen i livsmedelsstrategin i kommande CAP? Den frågan fick ledamöterna i övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet diskutera på det senaste mötet den 19 november. Kommitténs uppgift är att se till att målen med programmet nås och att arbetet genomförs på ett effektivt sätt.

I livsmedelsstrategin har riksdagen beslutat om mål för en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka. Produktionen ska vara både ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar och vi ska ha produktion i hela Sverige. Landsbygdsprogrammet, liksom havs- och fiskeriprogrammet, är viktiga för att nå dessa mål!

Dagen med övervakningskommittén hade stort fokus på livsmedelsstrategin. Näringsdepartementet förklarade det politiska perspektivet av strategin och Jordbruksverket presenterade hur arbetet med en handlingsplan fungerar. Riktade insatser i landsbygdsprogrammet presenterades också, samt goda exempel på projekt som är igång.

Avslutningsvis diskuterade ledamöterna hur vi i kommande landsbygdsprogram på bästa sätt ska arbeta för att nå livsmedelsstrategins mål. Eftersom ledamöterna i övervakningskommittén jobbar med frågor som är kopplade till jordbruk, landsbygdsutveckling, livsmedelsförsörjning eller miljö så är intresset stort för livsmedelsstrategin och det fanns mycket att diskutera.

Här är exempel på sådant som togs upp i grupperna:

  • I nästa programperiod bör fokus vara att bidra till livsmedelsstrategins mål.
  • Det är viktigt att jordbruket är konkurrenskraftigt. Den är avgörande för att livsmedelsproduktionen ska öka på ett hållbart vis. En effektiv livsmedelsproduktion är avgörande.
  • Man ska vara försiktig med att ställa livsmedelsproduktion mot miljö- och klimatfrågor, eftersom det är livsnödvändigt att producera mat.
  • Det ska även uppmuntras till att producera mer växtbaserat protein. Det kopplar också an till beredskapsfrågan och till att effektiva småskaliga livsmedelsproducenter stöttas.
  • Det bör vara satsning på konkurrenskraft och innovationer inom de gröna näringarna och förädling för att ge hållbara jobb på sikt snarare än att ha indikatorer om antalet arbetstillfällen direkt efter projektets eller investeringens avslut.
  • Det är viktigt att marknadsföra svensk livsmedelsproduktion och det också viktigt att lyfta Sveriges arbete med hållbar livsmedelsproduktion.

Efter att ha hört alla presentationer och tankarna från ledamöterna blev det än mer påtagligt hur viktig landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet är för nå livsmedelsstrategins mål.

Läs gärna mer om övervakningskommitténs möten och om landsbygdsprogrammet på Jordbruksverkets webbplats.

/ Anna Helmers

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2021- | Lämna en kommentar

En för alla, alla för landsbygd?

Foto på två barn som leker med sanden på en sandstrand i skärgården. En segelbåt i bakgrunden.

Foto: Åsa Lannhard-Öberg

I dag finns lokalt ledd utveckling inom fyra struktur- och investeringsfonder. Men behövs alla fyra fonder för att uträtta de insatser som görs runt i landet, eller hade alla insatser kunnat finansieras av jordbruksfonden för landsbygdsutveckling?

Resultatet av en nyligen publicerad uppföljning är att över 90 procent av de insatser som i dag finansieras inom lokalt ledd utveckling i andra fonder i teorin hade kunnat finansieras av jordbruksfonden. Detta beror på att lokalt ledd utveckling genom jordbruksfonden kan genomföras väldigt brett. Det finns vissa villkor som gäller alla insatser inom lokalt ledd utveckling men det enda villkoret som är specifikt för jordbruksfonden är att insatsen måste genomföras på eller gynna landsbygden.

Fyra plånböcker är ju inte bättre än en plånbok om samma saker kan finansieras med dem. Detta förstärks ytterligare av att gränsdragningen mellan fonderna ibland är otydlig och det inte är självklart vilken fond en insats ligger närmast.

Med detta sagt så har fonderna olika fokus, och risken är att den mångfald av insatser som finns i dag hade minskat om all lokalt ledd utveckling finansierades av samma fond. Att fonderna har olika fokus hade också kunna bidra till att de kompletterar varandra. Huruvida det finns andra mervärden i att använda alla fyra fonder inom lokalt ledd utveckling skulle därför behöva utredas vidare.

Läs uppföljningen Är det möjligt att finansiera samtliga insatser inom lokalt ledd utveckling genom jordbruksfonden? under rubriken Publicerade uppföljningar

// Felicia Eklund

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

Kloka tankar och gediget utbyte

Jordbruksverket höll förra veckan ett dialogmöte om det kommande havs- och fiskeriprogrammet som ett fyrtiotal personer deltog vid. Syftet med dagen var att ge näringsrepresentanter, föreningar och myndigheter möjlighet att framföra vilka behov de identifierar som kunnat reflekteras i det kommande havs- och fiskeriprogrammet. Stämningen var god och genom bruset kunde man snappa upp engagerade stämmor om allt ifrån hur viktigt det är att myndigheterna samarbetar mot gemensamma mål till frågor om rätt infrastruktur för att bedriva yrkesfiske. Det väcktes nya tankar både hos Jordbruksverket och deltagare emellan.

Vi är väldigt glada över den goda uppslutningen för ju fler typer av aktörer som bidrar med sin erfarenhet, desto bättre förutsättningar ges programmet för att bidra till utveckling i vårt land. Vi på Jordbruksverket tackar för det goda mötet som vi fått med oss mycket från och lägger nu i ännu en växel mot den nya programstarten – och vidare!

Foto på personer som deltar i dialogmötet

Fotograf: Felicia Eklund

//Felicia Eklund

Publicerat i Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar

Mer än dubbelt så stora budgetar behövs för att räcka till alla?

I leaderområdena inom lokalt ledd utveckling arbetar man bland annat med att ta fram lokala utvecklingsstrategier och att mobilisera sökande till de budgeter man har för de olika struktur- och investeringsfonderna. Om man antar att alla leaderområden (exklusive de områden som idag enbart jobbar med havs- och fiskerifonden) ska ha tillgång till regional- och socialfonden samt att det är rimligt att varje leaderområde beviljar två projekt per år, behövs en budget på cirka 394 miljoner kronor för regionalfonden och cirka 733 miljoner kronor för socialfonden under programperiodens sju år. Det skulle innebära stora ökningar från dagens budgetar på cirka 135 miljoner kronor per fond.

Många faktorer påverkar storleken på en budget, till exempel i hur många områden man ska jobba med fonden, hur stora projekten är samt hur många projekt som ska kunna beviljas i varje område. Dagens budget för regionalfonden räcker till i genomsnitt ett projekt per år i sex års tid för de 39 leaderområden som idag har tillgång till fonden. Socialfondens budget räcker till tre projekt per leaderområde för hela programperioden för de 38 leaderområden som har tillgång till fonden. Med alla leaderområden menar vi här de 49 områden som inte är rena fiskeområden, inklusive de som inte fick någon EU-finansiering i den här programperioden.

På Jordbruksverkets nya webbplats under rubriken Publicerade uppföljningar kan du läsa mer i uppföljningen Minsta effektiva budget för regionalfondens och socialfondens åtgärder inom lokalt ledd utveckling.

/Tina Wallin

Publicerat i Lokalt ledd utveckling 2014-2020 | Lämna en kommentar

En av sju sökande i landsbygdsprogrammet är kvinna

Majoriteten av det svenska jordbruksföretagandet drivs av män och deras partners är kvinnor. Många av jordbruksföretagen drivs som familjeföretag men en stor del av familjemedlemmarna har också andra arbeten utanför jordbruket. Jordbruksföretagande i helhet minskar dock och har gjort så under en längre tid. I denna förändring är det dock intressant att se att minskningen i årsverken är större bland män än bland kvinnor. Antalet kvinnliga helårsarbeten inom jordbruket har sedan 2010 minskat med endast fyra procent medan antalet helårsarbeten bland män minskat med hela 14,5 procent.

I genomsnitt är ungefär 14 procent av de som söker stöd inom landsbygdsprogrammet kvinnor. Det motsvarar ungefär var sjunde ansökan men det finns stöd där andelen kvinnor är högre. Vi kan till exempel se att i åtta av nitton stöd är andelen kvinnor högre än landsbygdsprogrammets genomsnitt. Det vill säga fler än en av sju ansökningar kommer från en kvinna. Störst andel kvinnor bland de åtta stöden är inom stöden hotade husdjursraser och extra djuromsorg för får. Hotade husdjursraser och extra djuromsorg för får har runt 41 respektive 30 procent kvinnliga sökanden. Dock är antalet som söker något av dessa åtta stöd relativt få om vi jämför med det mest populära stödet. Mest populärt är förgröningsstödet och gårdsstödet med runt 57 000 ärenden vardera. Värt att notera i det här fallet är att andelen kvinnor som söker landsbygdsprogrammets mest populära stöd är högre än vad andelen kvinnor som söker stöd är i hela programmet.

Utöver de stöd vi pratat om ger även landsbygdsprogrammet stöd till investeringar för att utveckla jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag, en del går till jordbruksföretag och en del går till investeringar i företag som inte är jordbruksföretag. Investeringsstödet är intressant att titta på eftersom att det även riktar sig till företag på landsbygden som inte är jordbruksföretag och dessa investeringar väntas ge diversifiering av verksamhet och skapande av nya jobb. Den del av investeringsstödet som går till mer generellt landsbygdsföretagande ger stöd för investeringar i detaljhandel, hantverksverksamhet, hästverksamhet och hästturism samt i restaurang, café och catering. Investeringsstöd för investeringar i andra företag än jordbruksföretag är mer populärt bland kvinnor än investeringsstöd för att investera i just jordbruksföretag och skillnaden är relativt påtaglig. Andelen kvinnor vars ansökningar beviljats stöd till investeringar inom ett mer generellt landsbygdsföretag är 17 procent och därmed högre än landsbygdsprogrammets genomsnitt. Jämför vi de siffrorna med motsvarande för jordbruksföretag ser vi att andelen kvinnor som beviljas stöd för investeringar i jordbruksföretag inte är mer än sju procent.

Den statistik som presenteras här avser samtliga organisations och företagsformer som har möjlighet till stöd inom landsbygdsprogrammet. Det är viktigt att fundera över vilken bild av jordbruksföretagandet som rapportering av könsindelad statistik ger. Könsindelad statistik ger endast en liten förklaring till stora frågor. Anledningen är att vi endast kan avgöra om den sökande är man eller kvinna i fall då de driver en enskild firma. För andra typer av företagsformer eller juridiska personer är det inte tydligt vem i företaget som driver företaget och om den personen är man eller kvinna. I andra företags- och organisationsformer än enskild firma är det inte heller nödvändigtvis så att den eller de som äger företaget är de som är företagsledare och driver verksamheten i företaget.

Är du intresserad av att veta mer? Läs gärna uppföljningen Indikatorer och statistik uppdelat per kön.

/ Carl Strömberg

Publicerat i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 | Lämna en kommentar