Saknas det ett ord i svenskan? Ett blogginlägg som efterfrågar diskussion!

Språk utvecklas hela tiden genom att ord uppkommer utifrån nya behov och vanor, görs om för att de ska bli lättare att uttala eller glöms bort för att de inte längre behövs. En naturlig utveckling som kan orsaka en viss irritation och förfäran hos vissa. Men oavsett vad man tycker finns det ett ständigt behov av nya ord. Vissa av de nya orden lever vidare medan andra snabbt glöms bort igen.

En språkfråga som en del av oss på Jordbruksverket just nu funderar över är de svenska motsvarigheterna till de engelska begreppen effectiveness och efficiency. Begreppen behöver beskrivas när vi sätter ihop planen för vad som ska utvärderas i den kommande jordbrukspolitiken. En utvärderingsplan ska vara fastställd ett år efter att programmet godkänns av EU-kommissionen. Bland annat ska det framgå i utvärderingsplanen hur Sverige beaktar de förbestämda utvärderingskriterierna effectiveness, efficiency, coherence, relevance och EU added value. Nu kommer vi till kärnan i detta blogginlägg. När kriterierna effectiveness och efficiency översätts från engelska till svenska blir det i vissa fall med samma ord: effektivitet. I och med att de två engelska orden har olika betydelser infinner sig en känsla av att det fattas ett ord. Såklart är orden besläktade, men innebörden är inte densamma.

Här kommer ett (verkligt) exempel som visar på skillnaden mellan effectiveness och efficiency. 

Chris diskar noga och alla tallrikar blir riktigt rena. Chris är ”effective” på engelska och ”effektiv” på svenska.

Lisa är snabb på att diska och diskar alla tallrikarna på 10 minuter. Lisa är ”efficient” på engelska och ”effektiv” på svenska.

Exemplet visar att engelska effective speglar hur stor effekten blir, medan efficient har att göra med hur effektivt de resurser som finns för att åstadkomma något (till exempel tid) används. Kan det vara så att vi i svenskan använder ordet effektivitet utan att definiera exakt vad vi menar? Och spelar det verkligen någon roll?

Ja, det gör det nog, eftersom ordet effektivitet är ett så centralt begrepp och återkommande ord på många arbetsplatser och inom politiken.

En tanke för att skapa tydlighet kring utvärderingskriterierna för jordbrukspolitiken är att översätta orden på följande sätt:

effectiveness = effekt*

*andra begrepp som används i översättningar är ändamålsenlighet och verkningsfullhet

efficiency = resurseffektivitet

Vi säger att en lantbrukare med hjälp av stöd anlägger en våtmarksdam. Våtmarken har en effekt när det resulterar i en näringsavskiljning och lägre halter av näringsämnen nedströms dammen. Är våtmarken dessutom resurseffektiv genomförs det med rimliga medel i form av till exempel tid, pengar, energi eller markyta, och det ställs alltid i förhållande till effektens storlek.

Vad tycker du? Saknas det ett ord eller har du förslag på lämpliga ord?

Avslutningsvis så bjuder jag in er alla att tycka till om lämpliga svenska ord som kan bidra till klarspråk kring ordet effektivitet. Välkommen att skriva i kommentarsfältet!

/Katarina Carthew, utredare

---

Mer om begreppen

How to use effective and efficient

TillSAMmansARBETA

I landsbygdsprogrammet 2014–2020 finns identifierade områden där samarbete ska vara tillvägagångsättet för att uppnå resultat och mål. Det går alltså att få ekonomiskt stöd för att åstadkomma olika resultat i samarbete med andra. På landsbygden pekas samarbeten ut som särskilt viktiga för att stärka en hållbar utveckling på lång sikt. I beskrivningen av programmet ses samarbete, alltså att organisationer som företag, föreningar, branschorganisationer och myndigheter arbetar tillsammans, som det bästa sättet att nå vissa resultat samt att samarbetet i sig är ett resultat. Så här står det i landsbygdsprogrammet: Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna finansiera ett utvecklingsarbete.

En utvärdering av samarbetsåtgärden* (stöd till samarbeten) har genomförts under 2021 och 2022. Att kunna arbeta tillsammans över organisationsgränser kräver byggstenar, och för att kunna fortsätta arbeta tillsammans även efter att projektfinansieringen tar slut kan det krävas ytterligare stenar att kunna stå på. Utvärderingen tittar bland annat på vad för faktorer som är viktiga för fungerande samarbeten och vad de finansierade samarbetena har åstadkommit.

Utvärderingen visar att följande faktorer värderas högst av stödmottagarna för ett fungerande samarbete:

• relevanta samarbetspartner
• god kommunikation mellan deltagande aktörer
• tydlig nytta för deltagande aktörer
• goda kunskaper om sakområdet
• tydliga mål för projektet.

I en enkät fick stödmottagare svara på frågan Vad är viktigast för att samarbetet mellan deltagande i aktörer i projektet har fungerat bra eller skulle kunna ha fungerat bättre?. Respondenten ombads att fördela 100 poäng över framgångsfaktorer. Diagrammet visar medelvärden. 142 stödmottagare svarade på frågan.

Stödmottagares svar på frågan Vad är viktigast för att samarbetet mellan deltagande i aktörer i projektet har fungerat bra eller skulle kunna ha fungerat bättre?

Utvärderingen visar att cirka 40 procent av samarbetena förväntas finnas kvar även efter finansieringen. De flesta samarbetsprojekten har genomförts för att utveckla produkter, metoder, processer, tekniker och sprida resultat.

Utvärderingen ger flera rekommendationer till myndigheterna som är ansvariga för stöden till samarbeten (bland annat Jordbruksverket). En rekommendation är att öka tydligheten kring vad samarbetsprojekten ska åstadkomma och varför det är just genom samarbeten som resultat och mål ska nås.

Läs mer om utvärderingens resultat, slutsatser och rekommendationer i rapporten: Utvärdering av stöd till samarbeten i landsbygdsprogrammet 2014–2020

/Göran Hallin, utvärderare WSP & Katarina Carthew, projektledare Jordbruksverket

*EIP (European Innovation Partnership) är en del av samarbetsåtgärden men har utvärderats separat. Se länk nedan.

---

Läs mer

Genomförande av innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2020. Slutrapport för en löpande lärande utvärdering av EIP-Agri

Sommaren är här och statistiken för EU-programmen är uppdaterad

Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav bildbyrå

Statistiken har uppdaterats med siffror som visar hur det går inom havs- och fiskeriprogrammet, projekt- och företagsstöden i landsbygdsprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Siffrorna är från den 1 juni 2022 och visar varje programs budget, antal beviljade ansökningar, hur mycket pengar som har beviljats samt hur mycket av det som har blivit utbetalt. Här hittar du statistiken för respektive program:

• Statistik för projekt- och företagsstöd i havs- och fiskeriprogrammet
• Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
• Statistik för projekt inom social- och regionalfondsprogrammet

Trevlig sommar!

/Anna Lundberg

Utvecklingen av stöd till jordbruk i områden med sämre förutsättningar för att odla

Vanligtvis publicerar vi på den här bloggen inlägg om nya rapporter som innehåller resultat och effekter av de stöd och ersättningar som Jordbruksverket är förvaltande myndighet för. I det här fallet ser det lite annorlunda ut. Vi publicerar nu en rapport om utvecklingen av det som i landsbygdsprogrammet 2014–2020 kallas för kompensationsstöd.

Matilda Holmqvist, Scandinav bildbyrå.

Kompensationsstödet ges till lantbrukare som bedriver jordbruk i ett område där naturförhållanden gör det svårare att odla. Stora delar av Sverige omfattas av kompensationsstödet, och det är inte bara i de norra delarna av landet. Rapporten tar ett helhetsgrepp om kompensationsstödet och dess utveckling fram till landsbygdsprogrammet 2014–2020 inklusive förlängningsåren.

Efter att ha arbetat med att sammanställa denna översikt över kompensationsstödet kan jag konstatera att mycket har hänt med och omkring kompensationsstödet. På 1930-talet infördes den första varianten av stödet i form av ett fraktbidrag för fodersändningar som skulle kompensera för längre transportavstånd för att nå marknader inom landet. Idag är kompensationsstödet kopplat till ett ganska invecklat system av beräkningsmodeller och regler. Stödet ges per hektar och baseras dels på vilken typ av jordbruk det är som bedrivs, dels på var i landet (inom vilket stödområde) jordbruket finns. Stora delar av Sverige ingår nuförtiden på något sätt i området för kompensationsstödet.

Vägen fram till dagens kompensationsstöd har inte varit spikrak. Det är tydligt att stödet har utvecklats i takt med att omvärlden förändras. Frihandelsavtalen med WTO (tidigare GATT) påverkade till exempel starkt synen på hur jordbruk ska bedrivas. Sveriges inträde i EU 1995 innebar också en avgörande förändring, eftersom det förde med sig ett redan utformat paket av regler för kompensation till jordbruk i mindre gynnade områden.

Vill du veta mer om kompensationsstödets utformning och utveckling? Spana gärna in vår nyligen publicerade rapport: Kompensationsstöd till jordbruk i Sverige

/Carl

Vad händer med de restaurerade betesmarkerna?

Röjning av betesmark. Foto: Thomas Adolfsén

I över 20 år har lantbrukare kunnat söka stöd i landsbygdsprogrammet för att restaurera betesmarker och slåtterängar som har vuxit igen. Eftersom betesmarker tillhör våra mest artrika marker är de viktiga för att bevara den biologiska mångfalden i Sverige. Men vad händer egentligen med markerna som har restaurerats? Fortsätter de att skötas, eller växer de igen – igen? I en ny uppföljningsrapport har vi frågat oss just det.

Vi har tittat tillbaka så långt vi har kunnat för att se vad som har hänt med 13 590 hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerades mellan 2000 och 2013. Det visade sig bli en lite snårig resa eftersom just sån här mark blir ny jordbruksmark på ett sätt som inte är helt lätt att följa. Därför har vi fått göra analysen på mark som kan vara restaurerad bara till en viss del. Men så spännande ändå att få veta vad som hänt med denna mark!

Det visade sig att 72 procent av marken som hade restaurerats fortfarande sköttes år 2020. Den var nämligen fortfarande registrerad som godkänd jordbruksmark i systemet för jordbrukarstöd. Dessutom klassades 62 procent av marken som mark med en viss nivå av natur- och kulturmiljövärden, vilket innebär att den är extra viktig för biologisk mångfald. Det allra mesta av denna mark var betesmark med särskilda värden. Det bör förstås nämnas att det också kan finnas restaurerad mark som sköts utanför systemet för jordbrukarstöd, men den marken har vi inte kunnat undersöka i den här uppföljningen.

Resultaten gör en glad, eftersom ersättningarna bidragit till så mycket ny betesmark och slåtteräng. Men samtidigt skulle man ju önska att ännu mer mark hade haft konstaterat höga värden idag. I uppföljningen kan du läsa mer om hur resultaten varierar i olika produktionsområden och vilken slags mark som den restaurerade marken blivit.

Läs uppföljningsrapporten Restaurerade betesmarker och slåtterängar

/Linnéa Asplund

Innovationsprojekt skapar nya lösningar för ett mer hållbart fiske och vattenbruk

Inom havs- och fiskeriprogrammet går det att söka stöd för att genomföra innovationsprojekt som ska bidra till nya lösningar för ett mer hållbart fiske och vattenbruk. Innovationsprojekten kan ha olika inriktningar. De kan bland annat handla om att utveckla nya tekniska lösningar inom fisket såsom mer skonsamma och selektiva fiskeredskap, om att bättre ta till vara oönskad bifångst och minska svinn eller om att utveckla rovdjurssäkra redskap för att fisket ska kunna samexistera med skyddade rovdjur.

Ett av de innovationsprojekt som har beviljats stöd inom programmet är projektet ”Lokalisera & bärga fiskeredskap” som bedrivs av Sotenäs kommun. Projektet går ut på att utveckla en produkt för att lättare kunna lokalisera och bärga borttappade fiskeredskap som lämnats kvar i havet, så kallade spökgarn. När redskap tappas bort i havet är de nämligen svåra att återfinna. Men de är ett uppmärksammat miljöproblem – både fiskar, fåglar och andra djur kan trassla in sig i spökgarnen och skadas eller dö.

Sotenäs kommun har sedan tidigare arbetat med att leta upp och samla in förlorade fiskeredskap med hjälp av draggning och proffsdykare. Genom innovationsprojektet ”Lokalisera & bärga fiskeredskap” arbetar Sotenäs kommun genom Sotenäs Symbioscentrum nu tillsammans med Fiskareföreningen Norden och företaget CMAR AB med att anpassa och testa produkten som ska motverka problemet och förhindra att fiskeredskap tappas bort i havet.

Produkten fästs på fiskeredskap och utlöser en tidsinställd boj när redskapet inte har tagits upp som planerat och har varit under vatten en viss tid. Foto: CMAR AB

Produkten fästs på fiskeredskap och utlöser en tidsinställd boj när redskapet inte har tagits upp som planerat och har varit under vatten en viss tid. Bojen flyter då upp till ytan och är lätt att hitta och gör så att man kan bärga redskapet. Genom en QR-kod är det möjligt att få kontaktuppgifter till ägaren och information om redskapet, så att ägaren kan få tillbaka sina redskap. Produkten bidrar alltså till en minskad miljöpåverkan från förlorade fiskeredskap, samtidigt som det är en vinst för fiskarna. Dessutom kan den bidra till att mindre resurser går åt för att tillverka nya redskap för att ersätta de redskap som tappats bort och för att leta efter redskapen.

Under projektet har lösningen testats vid årets hummerfiske och har visat sig fungera bra. Projektledare Emma Ek berättar:

– Det har blivit väldigt lyckat! Vi ser fram emot att kunna göra en fortsättning av projektet och få ut produkten på marknaden.

Läs en sammanfattning av vilka projekt som har beviljats stöd för innovationer inom havs- och fiskeriprogrammet och hur mycket pengar som har beviljats och betalats ut

/Hanna

Nu har statistiken för EU-programmen uppdaterats

Foto: Håkan Hjort, Scandinav bildbyrå

Statistiken har uppdaterats för hur det går för programmen inom havs- och fiskeriprogrammet, projekt- och företagsstöden i landsbygdsprogrammet samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling.

Siffrorna är från den 1 februari 2022 och visar varje programs budget, hur många ansökningar och hur mycket pengar som har beviljats, och hur mycket av det som har blivit utbetalt. Här hittar du statistiken för respektive program:

• Statistik för projekt- och företagsstöd i havs- och fiskeriprogrammet
• Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
• Statistik för projekt inom social- och regionalfondsprogrammet

I statistiken syns till exempel att EU:s återhämtningsinstrument (EURI) har inrättats. Det är en budget som ska stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin. Inom landsbygdsprogrammet är det en budget på 556 miljoner som särredovisas. Dessa medel kommer att finansiera investeringar i jordbruksföretag. Det är viktigt att underlätta för jordbrukare att kunna genomföra större investeringar under återhämtningsfasen.

Något som syns i statistiken för havs- och fiskeriprogrammet är att tre ärenden har fått stöd för definitivt upphörande av fiskeverksamhet, sammanlagt cirka 4,2 miljoner kronor i stöd. Tidigare under programperioden har ingen fått detta stöd beviljat. Stödet innebär att fiskeverksamheten upphör genom skrotning av fiskefartyg. Syftet är att justera den obalans som uppstått inom svenska fiskeflottan efter införda restriktioner för torskfiske i Östersjön.

Trevlig läsning!

/Anna Lundberg

Övervakningskommittéerna följer programmen och målen

För att följa arbetet med EU-programmen finns en övervakningskommitté för varje program. Kommitténs uppgift är att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nås. I kommittén sitter representanter från bland annat myndigheter, näringen och miljöorganisationer.

Övervakningskommittén har till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser som ska finansieras av programmet. Den kontrollerar hur långt arbetet med programmet kommit och framstegen när det gäller att uppnå programmets mål. Den ska dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickas till EU-kommissionen. Kommittén får också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet. Övervakningskommittéerna sammanträder 1–2 gånger per år.

Övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet började med ett studiebesök

Kaviar och kaviarsmör. Foto: Karin Bendz

Den 22–23 november hade övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) årets sista möte. Mötet inleddes med ett studiebesök på Arctic Roe of Scandinavia som är ett företag som i en recirkulerande odling tillverkar svensk rysk kaviar i det gamla brukets lokaler i Strömsnäsbruk. Under en rundvandring fick vi se hela produktionsanläggningen och lära oss att man kan styra när det är dags att klämma fiskarna på rom genom att höja temperaturen i bassängerna så belugorna tror att det är vår. Vi fick också veta att samtliga fiskar var chippade och hade ryska kvinnonamn. Företaget producerar både kaviar och sin nya produkt, kaviarsmör.

Under mötet fick ledamöterna en lägesrapport om hur det går i programmet. Generellt sett fortlöper programmet väl även om det finns några åtgärder som är lite problematiska. Inför programavslutet kommer det göras en översyn för att säkra att så mycket av tillgänglig budget som möjligt utnyttjas. Ledamöterna fick också presentationer av en utvärdering om klimatanpassning i EU-programmen och en uppföljning som tittat på om investeringsstöden till vattenbruk leder till en minskad näringsbelastning. Båda presentationerna gav upphov till mycket idéer och diskussion.

Själva mötet ägde för första gången rum i Jordbruksverkets nya lokaler och ledamöterna fick både prova på vår nya lunchrestaurang och se lokalerna på en rundvandring.

Övervakningskommittén för lokalt ledd utveckling

Den 18 november hade övervakningskommittén för lokalt ledd utveckling (LLU) årets sista möte. Mötet genomfördes digitalt. Under mötet fick ledamöterna en presentation av lägesrapporten och hur det går för programmet. Vi närmar oss programmets slut. Sett till fondernas totala budget är 100 procent av regionalfonden och 105 procent av socialfonden intecknade i beslut. Både socialfonden och regionalfonden har övertecknats. När det gäller utbetalningar är 49 procent av alla fyra fondernas totalbudget utbetalt. Procentuellt sett ligger regional- och socialfonden högre än de båda andra fonderna (havs- och fiskerifonden och landsbygdsfonden).

Även kommunikationsplanen med planerade aktiviteter och utbildningar för år 2022 presenterades under mötet. Under 2022 kommer Jordbruksverket ha aktiviteter för skrivargrupperna (arbetsgrupper ute i leaderområdena som skriver de lokala utvecklingsstrategierna) och LAG (lokala aktionsgrupper) inför den nya programperioden. Ett exempel är utbildning om utformningen av urvalskriterier för projektprioritering. Dessutom kommer Landsbygdsnätverket ha flera aktiviteter som riktar sig till skrivargrupperna och LAG. Det är bland annat en workshop om miljö och klimat.

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet

Den 26 november hade övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet (LBP) årets sista möte. Mötet genomfördes digitalt. Ledamöterna fick en lägesrapport om hur det går för programmet. Lägesrapporten innehåller detaljerad information om stöden, programändringar och administrativa frågor om handläggningstider, samt vilka åtgärder som krävs för förbättringar. Bland annat behöver handläggningstider ses över. Under 2021 genomfördes två programändringar främst för att förlänga programmet två år och för att ta in de extra pengarna som kommit från det europeiska återhämtningsinstrumentet (EURI).

Lägesrapporten ger också en översikt av programmets budgetutnyttjande. En stor andel av utbetalningarna står jordbrukarstöden för. Utbetalningsnivån är lägre för projekt- och företagsstöd, bland annat för att projekten tar lång tid att genomföra. Stöd till samarbete och innovationsstödet (EIP) har den lägsta måluppfyllelsen för utbetalningsnivå i förhållande till delmålet för år 2021. Även kompetensutveckling och rådgivning har relativt låg måluppfyllelse avseende utbetalningar.

På mötet hölls även fördjupningar om jämförelse av bredbandsstödet denna period kontra föregående och aktuell information från Greppa Näringen, som firade 20-årsjubileum.

/Karin, Sara, Lovisa & Therese

Investeringsstöden har lett till mer hållbara vattenbruk

Foto: Anneli Fredrikson

I havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 fanns tre investeringsstöd till vattenbruk som syftade till att öka produktiviteten, öka antalet vattenbruk och göra vattenbruk mer hållbara.

Vad är då hållbara vattenbruk? Aspekter av miljömässig hållbarhet är bland annat energieffektivisering, minskad smittspridning samt minskad näringsbelastning, alltså en minskad mängd näringsämnen som släpps ut i vattnet. I uppföljningen Investeringsstöd till vattenbruk i havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 har jag tittat just på om investeringsstöden till vattenbruk har lett till en minskad näringsbelastning.

Det är viktigt att förtydliga att en viss mängd näringsämnen behövs i vattnet för att akvatiska ekosystem ska fungera. Men när det blir för mycket näring uppstår problem som övergödning. Det är därför viktigt att försöka begränsa näringsbelastningen från vattenbruk fastän det inte är stora mängder som släpps ut från svenska vattenbruk jämfört med näringsutsläpp som sker från till exempel jordbruk, trafik och avloppsreningsverk.

Hur stor ett vattenbruks näringsbelastning är beror på. På vadå?, undrar du kanske. Jo, främst beror det på följande:

• vilken art man odlar. Vissa arter som fisk kräver foder för att växa och bidrar till en näringsbelastning (så kallade intensiva arter) och andra arter som musslor och ostron tar upp näring direkt ur vattnet och minskar mängden näring i vattnet (så kallade extensiva arter).
• på vilket sätt. Odlingstekniken påverkar hur stor näringsbelastningen är. I en odling i öppna kassar kan vattnet passera fritt, medan en odling på land innebär att vattnet kan renas innan det släpps ut.
• hur mycket man odlar.
• var man odlar. Om det omgivande vattnet där vattenbruket finns är näringsfattigt eller näringsrikt påverkar också näringsbelastningen, i kombination med vilken art som odlas.

Ledde investeringsstöden till vattenbruk till en mindre näringsbelastning? Det korta svaret är ja. I stora drag kan vi se att produktionsökningen efter att investeringsstöden har betalats ut främst har skett inom musselodlingar. Eftersom musslor tar upp näring ur vattnet för att växa kan vi säga att detta har lett till en mindre näringsbelastning sammantaget för de vattenbruk som har fått investeringsstöd. Uppföljningen visar även att vattenbruk som odlar intensiva arter har ökat sin produktion. Intensiva arter bidrar ju till att öka näringsbelastningen eftersom de får näring av foder. Men de flesta av vattenbruken som har ökat sin produktion har antingen slutna eller integrerade system, där vattnet renas och i stor utsträckning återanvänds.

Sammanfattningsvis så kommer rapporten fram till att en ökad näringsbelastning från intensiva odlingar som kan kopplas till investeringsstöden är begränsat, medan näringsupptaget som kan kopplas till investeringsstöden är mycket större.

Läs uppföljningsrapporten: Investeringsstöd till vattenbruk i havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. En uppföljning av stöden och deras bidrag till minskad näringsbelastning

I rapporten besvaras följande frågor:

• Hur mycket stöd har beviljats och betalats ut?
• Vilken typ av vattenbruk har fått stöd?
• Var finns vattenbruken som har fått stöd?
• Förväntas investeringarna leda till en minskad näringsbelastning?

/Katarina

______________________________________________________________________

Tips om du vill du veta mer om vattenbruk:

Statistik om vattenbruk på Jordbruksverkets webbplats. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2021-08-31-vattenbruk-2020

Tre snabba om effekterna av ersättning för ekologisk produktion

I landsbygdsprogrammet 2014–2020 kan lantbrukare söka ersättning för ekologisk produktion. Men vad vet vi om hur ersättningen påverkar miljö, klimat och landsbygdsutveckling? Vi ställde tre snabba frågor till Sara Grigoryan på Jordbruksverket, som är en av författarna till en ny utvärderingsrapport om ersättningens effekter.

Hej Sara! Varför är det viktigt att utvärdera effekterna av ersättning till ekologisk produktion?

Att ekologisk produktion kan förbättra miljön på olika sätt är inget nytt, och det finns flera utredningar som hävdar detta. Men just den här utvärderingen är särskilt intressant eftersom kopplingen mellan ekologisk produktion och landsbygdernas utveckling inte har utvärderats i särskilt stor utsträckning tidigare.

Utvärderingen drar flera slutsatser om hur ersättning för ekologisk produktion kan påverka miljön, klimatet och landsbygdernas utveckling. Finns det någon slutsats som du tycker är särskilt intressant?

En intressant slutsats i utvärderingen är att både lantbrukare som driver ekologiska jordbruk och de som driver konventionella (det vill säga icke-ekologiska) jordbruk anser att miljöfrågor är viktiga. Det förminskar inte betydelsen av att driva ekologiskt jordbruk, eftersom frågan är mer komplex. Men det kan tyda på ett intresse och en förståelse för miljöfrågors betydelse hos lantbrukare generellt, något som kan innebära att det finns potential att öka kunskapen om frågorna ytterligare.

Utvärderingen visar också att den ekologiska produktionen har potential att stärka jordbrukens lönsamhet och konkurrenskraft. Produktionen verkar nämligen ha en koppling till kortare förädlingskedjor, diversifiering och starkare interaktion med andra sektorer. De ekologiska jordbruken är även något mer benägna att vara innovativa, vilket också påverkar konkurrenskraften.

Ger ni utvärderare några rekommendationer baserat på utvärderingens resultat?

Ja, exempelvis lyfter vi fram att konkurrenskraftens betydelse för ekologisk produktion behöver undersökas närmare, så att man kan reda ut i detalj de olika delarna av företagens konkurrenskraft och hur ändringarna sker.

Utifrån utvärderingen går det att dra slutsatsen att det är viktigt att ha tydliga mål för ersättningar som önskas påverka landsbygdernas utveckling, direkt eller indirekt. Tillgängligheten till större marknader verkar vara en viktig faktor. Därför kan det vara viktigt att göra en avvägning mellan att å ena sidan satsa på landsbygdsutveckling på platser som har svårt att själva generera tillväxt, å andra sidan satsa på de företag som har störst potential att öka sin konkurrenskraft.

Vad gäller miljöfrågor är det svårt att ge mer konkreta rekommendationer baserat på utvärderingens resultat, eftersom förändringarna sker så långsamt. Den största direkta fördelen för biologisk mångfald skulle man antagligen få med en ännu tydligare riktad satsning mot slättbygden än vad som finns i dagens landsbygdsprogram. Men det är ändå viktigt att ta hänsyn till värdena som finns i skogsbygder eller mellanbygder.

Läsa hela utvärderingsrapporten: Ersättning för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

/Matilda Pohl