Inlagring av kol i marken anses vara en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska koldioxidhalten i atmosfären. I en ny rapport har utvärderare från WSP undersökt vilka effekter stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022 har haft på kolinlagring i svensk åkermark. Utvärderarna drar slutsatsen att åtgärder som odling av fånggrödor, anläggning av skyddszoner och vallodling ökar kolinlagringen. De konstaterar också att vissa av de undersökta stöden är viktiga för att åtgärderna ska genomföras (till exempel ekologisk produktion), medan andra åtgärder troligen skulle ha genomförts i stor omfattning även utan stöden (till exempel vallodling).
Det är intressant att fundera på vad som får lantbrukare att genomföra åtgärder som stimulerar kolinlagring. Vad mer än stöden påverkar lantbrukares beslut att genomföra åtgärderna? Är det kolinlagringen i sig ur ett klimatperspektiv, andra positiva miljöeffekter som exempelvis markens bördighet, eller något annat?
Det pratas mer och mer om så kallat regenerativt jordbruk (eng: conservation agriculture) där flera metoder används för att samlat förbättra jordhälsan och skydda mot näringsförluster, framför allt genom marktäckning och minskad jordbearbetning. Är det sådana angreppssätt, där olika processer samverkar eller förstärker varandra, som skulle kunna göra att det går att få mer kolinlagring för pengarna? Och finns det redan idag så kallade win-win-situationer när det kommer till stöden och deras effekter?
Som ekolog kommer jag direkt att tänka på debatten om betesmarkers potential att öka kolinlagringen. Den ligger förstås utanför just den här utvärderingens ramar, men det är ändå intressant att notera att man inom det området lyfter win-win-situationer som involverar kolinlagring. I en artikel jag läste nyligen presenteras till exempel en studie som visar att markens kolförråd i gräsmarker ökar ju större mångfalden av växtarter är. Två flugor i en smäll – att uppnå ökad kolinlagring och bördighet parallellt med att främja biologisk mångfald!
En av rekommendationerna från utvärderingen är att förbättra provtagning av mark och genomföra den på ett mer riktat sätt. Det behövs för att bättre förstå, och givetvis också utvärdera, stödens effekter på kolinlagring. Tänk – i bästa fall skulle vi till och med kunna få data för att utvärdera potentiella win-win-samband kopplade till kol i åkermark!
Läs hela utvärderingen här: Effekten på kolinlagring i åkermark. Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
/Simon Jakobsson, konsult och uppdragsledare
Programmen och pengarna 